Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träkolsgas - Träkonservering - Träkubb - Träkumla - Träldom - Trälhavet - Trälleborg - Trämassa, slipmassa - Trämjöl - Träna - Träne - Träng - Trängofficersskolan - Trängslet - Trängtrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
435
Träkolsgas—Trängtruppema
436
Träkolsgas, gengas av träkol, se Gasgenerator.
Träkonservering avser att förhindra el.
fördröja trävirkets förstörelse genom angrepp av
svampar, insekter (husbock, strimmiga
trägna-garen, termiter) och ev. mussel- och kräftdjur
(t. ex. skeppsmasken). Behandlingen kan ske
ytligt genom bestrykning med tjära, rödfärg,
kreosotolja, asfaltlösning, karbolineum el. dyl.
el. genom att virket kolas på ytan el. också
genom en mera djupgående el. fullständig i
n-dränkning (impregnering). En nyare metod
för indränkning består i att man (särsk. på
led-uingsstolpar) anbringar ett giftbandage
strax ovan jordbandet. Som gift kan härvid
användas kvicksilverklorid (sublimat) el. vissa
ar-seniksalter, ev. i förening med natriumfluorid.
Impregnering kan även ske som s a f t u
t-trängning, varvid nyfällda stockar utsättas
för vätsketryck från rotänden, så att
konserveringsmedlet inpressas genom vedkapillärerna. En
för torrt virke lämpad metod kallas
vakuum-tryck-impregnering. I övrigt tillämpas
enkel impregnering genom doppning, varvid
in-trängningen påskyndas genom uppvärmning. —
Som impregneringsmedel användes bl.a.
kreosotolja, nitrofenoler, klorerade fenoler, t. ex.
pentaklorfenol, samt klorerade naftalinderivat.
Mest stabila gentemot urlakning (vid stor
fuktighet) äro vissa giftsalter, t. ex. det s. k.
Boliden-saltet. Det består av arseniksyra, natriumarsenat
och natriumbikromat. En vattenlösning härav
försättes vid impregneringen med zinksulfat
Träkubb, golv-, gatu- och
brobeläggningsmate-rial, bestående av tegelstensliknande rätblock av
trä, vanl. hårdträ, varvid en yta med årsringar
användes som slityta.
Träkumla, sn i Stenkumla ting på Gotland,
strax s. om Visby; 15,34 km2, 244 inv. (1955).
Består i v. av en skogtäckt platå med Gotlands
näst högsta punkt (82 m ö. h.), i ö. av odlad
slätt. 447 har åker. Kyrkan, från 1200-talet,
stod 1864—1917 öde. Ingår i Stenkumla,
Väster-hejde, T., Valls, Hogräns och Atlingbo pastorat
i Visby stift, Medelkontraktet. Tillhör
storkommunen Stenkumla.
Träldom, det tillstånd, vari de germanska
samhällenas lägsta klass, trålarna (fsv. i>ræl),
de ofria, befann sig. I fråga om ofria hos
andra folk se Slaveri. Trälar synas alltifrån
äldsta tider ha förekommit hos de germanska
folken. Trälens herre hade oinskränkt makt över
honom, även över hans kropp och liv. Särskilt
ingrep den kristna kyrkan kraftigt till trålarnas
förmån.
T. uppstod genom krigsfångenskap, genom
härstamning från el. gifte med träl ävensom genom
frivillig underkastelse. I Norge och på Island
är det tal om trälar och t. ännu på 1100-talet, i
Danmark och Sverige t. o. m. under 1300-talet.
Sista gången, som förordnande om trälar
meddelats i Sverige, är i den stadga, som Magnus
Eriksson gav 1335 under sin eriksgata. Däri
påbjöds, att den, som i Västergötlands el.
Vä-rends lagsagor föddes av kristen man el. kvinna,
aldrig skulle vara träl el. bära träls namn.
För
bud mot att ge sig till träl (gävträldom)
lär ha utfärdats redan av Birger Jarl.
Trälhavet, en i stora segelleden till Stockholm
ingående fjärd i Stockholms inre skärgård, strax
n. om Vaxholm.
Trälleborg, se Trelleborg.
Trämassa, slipmassa, se Papper, sp. 818.
Trämjöl, ett på kvarnmaskiner malt, fint mjöl,
som framställes företrädesvis av sågspån. T.
användes som armeringsmedel i plastmassor
(bakelit m. m.), vid tillverkning av s. k. plastiskt
trä, som magringsmedel i dynamit o. s. v. T. av
ädelträ användes som polermedel och som råvara
till aktivt kol.
Träna, eg. uppfostra, utbilda; uppöva, dressera,
genom systematisk härdning och Övning utbilda,
särskilt i sport och idrott. — Subst.: Träning.
•— Tränare, dels idrottsligt skolad person, som
ger undervisning i idrottsteknik samt leder
idrotts-träning, dels person, som tränar hästar m. m.
för tävling.
Träne, sn i Kristianstads län, Gärds hd, i v.
utkanten av Kristianstadsslätten; 45,25 km2, 964
inv. (1955). 2,018 har åker. Egendom: Ovesholm
(se d. o.). Kyrkan är från slutet av 1100-talet.
Ingår i T. och Djurröds pastorat i Lunds stift,
Gärds kontrakt. Utgör tills, m. Djurröd och
Äsphult storkommunen Träne; 113,03 km2, 2,187
inv. (1955).
Träng (fr. train, gång, följe, tåg), krigsv.,
gemensam benämning på förband med personal,
hästar, anspanns- och motorfordon, materiel
m. m., som erfordras för att underhålla trupper
med ammunition och livsmedel samt vårda och
föra undan sårade och sjuka m. m. Benämningen
är numera i allm. föråldrad. I Sverige äro nu
motsv. benämningar underhållsförband (se
Un-derhållstjänst) och trossförband (se Tross). —
Jfr Trängtruppema.
Trängofficersskolan, se
Truppslagsofficers-skolor.
Trängslet, av österdalälven bildad, 10 m bred
genombrottsdal i Älvdalens socken, n. Dalarne.
Floden sänker sig här i strida forsar omkr. 9
m på 900 m längd. Turistattraktion.
Trängtruppema, truppslag inom armén, före
1942 benämnd trängen. T:s uppgift är att
utbilda personal till de underhållsförband, som
ha att tillhandahålla förnödenheter, reparera
skadad materiel, föra undan och vårda sårad och
sjuk personal, samt vid krig mobilisera dessa
förband. T. äro numera helt motoriserade. Jfr
Underhållstj änst.
1885 uppsattes det första trängförbandet,
Trängbataljonen, i Stockholm. Det delades 1891
upp i Svea (T 1) och Göta (T 2)
trängbataljoner, varvid den senare förlädes till Karlsborg.
Enl. 1892 års härordning uppsattes två nya
träng-bataljoner, Norrlands (T 3, Sollefteå) och
Wen-des (T 4, Landskrona) trängbataljoner. Genom
1901 års härordning sattes ytterligare två
träng-förband upp (nu benämnda kårer). De voro
Andra Svea (T 5) och Andra Göta (T 6)
träng-kårer, vilka förlädes till Sala (1906), resp.
Linköping (1911). De ändrade 1904 namn till
Väst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
