- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
445-446

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsï-hi (Yehonala) - Tsi-nan, Tsinan - Tsingdynastien - Tsingkiang - Tsing-tai, Tsingtao - Tsingyuan, Pao-ting - Tsing-ling-shan - Tsitsihar, Lung-kiang - TSO - T-stång - Tsuba - Tsuga - Tsugarusundet - Tsushima - Tsüan-chou, Chüan-chou - TT - TT, TT-lopp - TU - Tu (kemi) - Tuamotuöarna, Paumotuöarna, Låga öarna, Farliga öarna - Tuapse - Tuareger - Tuat - Tub - Tuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

445

Tsi-nan—Tuba

446

förtjänst var att åt den försumpade
manchudyna-stien återvinna prestige och stöd av en rad
dugliga dignitärer. De utrikespolitiska problem, som
uppstodo genom kontakten med Europa, förmådde
hon dock ej fatta och blev därför riket till stor
olycka genom sitt motstånd mot reformer och
fiendskap mot utlandet.

Tsi-nan, T sinan, huvudstad i prov.
Shan-tung, Kina, vid Huang-ho; c:a 475,000 inv. I T.
mötas järnvägslinjerna Nanking—Tientsin och
Kiao-chou—Tsi-nan. T. är ett gammalt
kulturcentrum med många tempel, Konfucius-bibl. och
univ. (grundlagt 1904). Staden omgives av dubbla
murar.

Tsingdynastien, se Kina, sp. 288.

Tsingkiang, se Chüan-chou.

Tsing-tao, T s i n g t a o, ty. Tsingtau,
traktathamn i prov. Shantung, Kina, på s. kusten av
Shantung-halvön och på ö. sidan av
Kiao-chou-viken; 756,000 inv. (1946). T. har
järnvägsförbindelse med Tsi-nan och stor sjöfart. Som en
del av Kiao-chou-området arrenderades T. 1897
av tyskarna, vilka här uppförde en modern stad
1898—1914. 1914—22 och 1937—45 hölls staden
besatt av japanerna.

Tsingyuan, tidigare P a o-t i n g, huvudstad i
prov. Hopei, Kina, c:a 140 km s. v. om Peking;
c:a 100,000 inv. Staden omgives av en under
Mingperioden uppförd mur. Erövrades av
kommunisterna 22/ii 1948.

Tsin-ling-shan, bergskedja i v. Kina (se d. o.,
sp. 266).

Tsitsihar, L u n g-k i a n g, huvudstad i
kinesiska prov. Hei-lung-kiang i det inre av n.
Man-churiet vid floden Nonni; c:a 135,000 inv. Stora
årliga marknader för lantbruksprodukter och
skinnvaror.

TSO, sällskapsorden, stiftad 1916 av C.
Barck-lind, rekryterad huvudsakl. av konstnärer inom
musik, teater och film. T. avser att främja
kamratandan samt att utöva välgörenhet. Loger
finnas i Göteborg (sedan 1916), Stockholm (1918)
och Malmö (1921).

T-stång, metallstång med T-formad profil.

Tsuba, japansk, ofta konstnärligt utformad
pa-rerplåt på svärd.

Tsuga, se Hemlocksgran.

Tsugarusundet, sund mellan öarna Hondo och
Hokkaido, Japan.

Tsushima, två japanska öar i Koreasundet,
åtskilda av ett smalt sund; 697 km2; 52,046
inv. (1945). Största höjden är 642 m ö. h.
Befolkningen lever av fiske och handel på Korea.
Huvudstad är Izuhara. Takeshiki är flottstation.
— Om slaget vid T. 1905 se Rysk-japanska
kriget, sp. 401.

Tsüan-chou, C h ü a n-c h o u, stad i Kina, se
Chüan-chou.

TT, förk. för Tidningarnas telegrambyrå.

TT, förk. för Tourist T rophy (eng.,
turisttrofé), T T-l opp, urspr. namn på bil- och
motorcykeltävlingar på ön Man i Irländska sjön,
sedermera på större motorlopp av Grand prix-klass i
allm., samt en av Englands största biltävlingar,

anordnad av Royal Automobile Club, som 1905
—08 (även senare) kördes på Man, 1928—36 på
Ardsbanan i Ulster (då vanl. benämnd Ulster
Trophy) samt från 1937 avhålles på Donington
Park (nära Derby).

TU, se Svenska tidningsutgivareföreningen.

Tu, kem. tecken för en atom tulium.

Tuamotuöarna, Paumotuöarna, Låga
öarna (fr. tles-Basses), Farliga öarna
(eng. Dangerous Islands-, på gr. av de många
un-dervattensskären), ögrupp, omfattande 76 öar i
Stilla havet på 14—230 s. br. och 134—1490 v.
Igd, tillh. Frankrike och administrativt en del av
Tahiti; c:a 855 km2; 5,127 inv. (1946). Öarna äro
sparsamt bevuxna med kokos- och skruvpalmer
samt brödfruktträd; odlingen härav samt ett rikt
fiske är huvudnäring för befolkningen. M a k
a-tea, den enda höga (upp till 113 m) av öarna
har stora förekomster av fosfat. A p a t a k i är
centrum för administrationen, R a n g i r o a har
den största atollen, och på Fakarava ligger
den viktigaste staden. På H i k u e r u
förekommer ännu något pärlfiske; under fiskesäsongen
har ön c:a 2,000 inv. — Litt.: B. Danielsson,
”Den lyckliga ön” (1951).

Tuapse’ [to-], hamnstad i Krasnodarområdet
inom Nordkaukasien, RSFSR, vid Svarta havet;
29,600 inv. (1939). God hamn,
petroleumrörledning från Groznyj. Klimatet är milt. Kurort
och havbad med sanatorier.

Tuaréger, europida (”hamitiska”)
kameinoma-der, den huvudsakliga befolkningen i v. Sahara,
från Fezzan i n. ö. ned till Niger-kröken i s. v.
De utgöra 5 huvudgrupper: azdjer i n. ö., t. i
Ahaggar (största gruppen, c:a 5,000 med 2,000
slavar), Adrar och Air samt ouilliminden
(aulim-miden) vid Niger. — Litt.: G. Moberg,
”Rädslans land” (1827), ”Bland t.-hövdingar och
negersultaner” (1933); H. Lhöte, ”Les Touaregs du
Hoggar” (1944)-

Tuät, fr. Touåt, oasgrupp i Sahara, i s. v.
Algeriet.

Tub. 1) (Astron.) ”Synrör”, kikare.

2) Grövre
järnek stålrör,
särskilt rör i
ångpannor.

3) En ofta
friliggande tryckledning till
vattenkraftstationer.

4) Kapsel av
bly, tenn,
aluminium o. dyk, vari
oljefärg, salvor,
klister, rakkräm
m. fl. varor i
pasta- ek
degform föras i
handeln.

Tuba (lat.
tu’-ba, rör). 1) Mus.,
hos romarna en
beteckning för
den raka metall-

Bastuba.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free