Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tupi-guarani - Tupp - Tuppen - Tuppfäktning - Tuppkam - Tura, Cosimo (Cosmé) - Turan - Turanska språk - Turban - Turbin - Turbinfartyg - Turbo - Turboelektrisk drift - Turbulens - Tureberg - Tureholm (Thureholm) - Ture Jönsson - Turell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
481
Tupp—Turell
482
en, där det blivit ett slags affärsspråk, lingoa
geral, utanför de av de vita befolkade områdena.
Enstaka mer el. mindre civiliserade
guaranistam-mar leva ännu kvar i Brasilien och Bolivias
urskogsområde.
Tupp, hanne av hönsfåglarna.
Tuppen, se Norrköpings bomullsväfveri ab.
Tuppfäktning, mellan med skarpa stålsporrar
väpnade och för ändamålet uppfödda och tränade
tuppar utkämpad strid, vanl. i förening med
vadhållning. Av vid t. använda raser äro engelska
stridshönsen viktigast, de äro medelstora,
spensliga djur med kraftig näbb och starka ben.
T. är ett sedan gammalt känt folknöje i Indien
och Kina, infördes sedermera flerstädes i Europa
och förekommer numera huvudsakl. i Spanien,
spansktalande utomeuropeiska länder och i
Orienten.
Tuppkam, Celösia arge’ntea, var. cristäta, en
till fam. Amarantaceae hörande, som ettårig
prydnadsväxt allmänt odlad ört med röda,
tuppkam-liknande blomställningar. Artens huvudform, som
har pyramidformiga, vanl. vita blomställningar,
växer i nästan alla tropiska länder.
Tura [to’ra], C o s i m o, kallad C o s m é,
italiensk målare (omkr. 1430—95), en av de främsta
i den äldre Ferraraskolan. T. blev 1452 hovmålare
hos hertigen av Este. Bevarade äro bl. a. hans
målningar på orgeldörrarna i Ferraras domkyrka,
”Bebådelsen” och ”S:t Georgs kamp med draken”,
och altarmålningen ”Maria med barnet” (i Berlin).
Turän, s. v. delen av ryska Asien, låglandet
mellan Kaspiska havet, Irans högland och
Cen-tralasiens v. randberg. Politiskt är T. i stort sett
uppdelat på Kazakstan, Karakalpakistan och
Turkmenistan.
Turänska språk, föråldrad beteckning för alla
de i Europa och Asien talade språken (utom
bas-kiskan), som ej äro av indoeuropeiskt el. semitiskt
ursprung.
Turbän (av pers, dulbend, muslin), i Främre
och mell. Asien samt Indien förr mer än nu
förekommande huvudbonad för män, vilken består av
ett kring huvudet med stöd av en skärmlös
toppmössa i många varv lindat tygstycke, vanl. vit
muslin (se porträtt vid Raman). Av dess form
och vindlingar kan ofta den initierade veta icke
blott vilket stånd bäraren tillhör utan även i
vilken trakt han hör hemma. Grön t. bäres endast
av profetens ättlingar.
Turbin (av lat. tu’rbo, snurra), primärmotor, i
vilken energien hos komprimerad el.
strömmande gas el. ånga el. i ett vattendrag med fallhöjd
överföres till mekanisk energi medelst ett enda
el. ett system av skovelförsedda t.-hjul
(”löphjul”). Energiöverföringen sker härvid
dynamiskt, d. v. s. över energiformen hastighetsenergi
hos mediet. — Oavsett mediets art skiljer man
mellan aktionsturbin, (vid vatten kallad
(fristråle-t.) och reaktionsturbin, där
mediet helt omsluter det roterande systemet. Vid
en renodlad aktions-t. kan endast ett t.-hjul i
medieströmmens väg ifrågakomma.
Kännetecknande för en aktions-t. är framför allt, att
mediet här bringas att träffa skovlarna så, att dess
NF XXI — 16
absoluta hastighet nedbringas till nära noll vid
skovelpassagen (och samtidigt på sådant sätt, att
stötverkan undvikes). — Vid reaktions-t.
användes, då mediet är vatten, endast ett löphjul i
mediets väg, vid gas- och ång-t. däremot ett flertal
seriekopplade ledskenesystem och löphjul.
Energiöverföringen sammanhänger i bägge de sistn.
fallen med den riktningsförändring, som mediet
undergår vid skovelpassagerna. Se vidare
Gasturbin, Vattenturbin och Ängturbin.
Turbinfartyg, medelst turbinmotor (ångturbin)
framdrivet fartyg. Det första t. var det av
Parson i England 1897 färdigställda
försöksfartyget ”Turbinia”, som med c:a 2,000
axelhästkrafter uppnådde 34 knop.
Turbo, se Hedemora landskommun.
Turboelektrisk drift, se Elektrisk fartygsdrift.
Turbule’ns (av lat. turbule’ntus, upprörd,
virvlande), den virvelrörelse, som uppstår, då en
vätska el. gas befinner sig i strömning med stor
hastighet (turbulent strömning; motsats
1 a m i n ä r strömning). T. spelar inom
aero- och hydrodynamiken en viktig roll. T.,
som uppkommer i atmosfären, då luften
strömmar över jordytan, är av betydelse framför allt
för värmetransporten mellan de olika luftlagren.
Tureberg, villasamhälle och förort till
Stockholm, i Sollentuna köping, Stockholms län, med
station på statsbanelinjen Stockholm—Uppsala. —
Namnet efter friherre Thure G. Rudbeck.
Tureholm (T h u r e h o 1 m), gods i
Trosa-Vagnhärads sn, Södermanlands län, 2 km n. om
Trosa; 926 har, därav 216 åker. T. är känt
sedan medeltiden och ägdes under senare delen av
1300-talet av riddaren Nils Giedda (därav
godsets gamla namn, Gaeddoholm, Geddaholm el.
Gäddeholm). I slutet av 1400-talet var
Svante Nilsson Sture T:s ägare och efter honom
Sten Sture d. y. 1567—1921 tillhörde T. ätten
Bielke. Slottet brändes 1719 av ryssarna.
Omedelbart därefter lät grevinnan Eva Bielke
uppföra det nuv. slottet med användande av det
gamlas kvarstående murar; det blev färdigt 1732
och är uppkallat efter Eva Bielkes son. Restaur.
1938—40. 1936 inköptes T. av greve Christer
Bonde, Teleborg, och äges nu av dennes barn.
Ture Jönsson, se Tre rosor 2).
Ture’11 (fr. tourelle), byggn., litet hörntorn
Tureholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
