- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
521-522

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvål - Tvålliniment - Tvålplåster - Tvåläppiga - Tvång - Tvångsackord - Tvångsarbete - Tvångsarbetsanstalt - Tvångsföreställningar - Tvångsförvaltning av fast egendom - Tvångsinteckning - Tvångskurs - Tvångsmedel - Tvångstankar, tvångsföreställningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

521 Tvålliniment-

syror, vilka sedan neutraliseras med
natrium-hydroxid el. natriumkarbonat. Till toalettvål
nyttjas vanl. talg, olivolja el. kokosfett. Tvättvål är
aldrig parfymerad el. färgad; den innehåller ofta
något överskott av lut. Toalettvål får däremot
aldrig innehålla lutöverskott. Den kan t. o. m.
vara överfettad. Då de vanliga fetterna lätt
härskna och därigenom förläna t. dålig lukt,
brukas till överfettning lanolin. Sedan t. är
färdig-framställd, sättes till den kalla, i strimlor skurna
massan önskade luktämnen, färger o. dyl.,
varefter dessa knådas in, vilket kallas ”pilering”.
Sådan t. kallas pilerad t.

Den i handeln utbjudna t. innehåller även
vatten, men ej för mycket, enär den då blir för lös
och odryg. I vatten löser sig t. till en kollodial
lösning, och detta förklarar t. ex. t:s simmighet,
smutslösande förmåga och svårlöslighet i
saltlösning. Den mesta t. nyttjas till rengöring.
Dessutom verkar den desinficerande. I vattenlösning
hydrolyseras t. något i fri bas och fri fettsyra,
varför en tvållösning alltid reagerar basiskt. S. k.
tvättpulver utgöres vanl. av t. i pulverform,
försatt med soda. Ibland äro dessa tvättpulver
försatta med ett blekmedel, t. ex. natriumperborat.
Som rengöringsmedel användes t. ej förrän
under 2:a årh. e. Kr. 1832 klarlades t:s
sammansättning av den franske kemisten Chevreul.

Tvålliniment, Linime’ntum sapönis
camphorä-tum, klar, svagt gulaktig vätska, beredd av såpa,
kamfer, rosmarinolja, vatten och sprit. T.
ingni-des på huden vid reumatiska 0. a. smärtsamma
åkommor.

Tvålplåster, farm., se Hjärnes plåster.

Tvåläppiga, bot., se Läppblomstriga.

Tvång, jur., inverkan på en annan människas
handlingssätt genom fysiskt våld, vis absoluta,
el. genom hot, vis compulsiva. Rättsstridigt t. är
belagt med straff i Strafflagen 15:22. Dessutom
äro särskilda former av t., ss. våldtäkt, rån och
utpressning, belagda med speciella straff. I
avtalslagen skiljes mellan t., som sker förmedelst
våld å person el. genom hot, som innebär
trängande fara (s. k. rån-t), och andra t. En
rättshandling, som företagits under inflytande av t.
av det förra slaget, är i princip absolut ogiltig.
T. av det senare slaget gör en rättshandling
ogiltig, endast om adressaten själv utövat t. el. varit
i ond tro.

Tvångsackord, jur., en överenskommelse
mellan en gäldenär och en majoritet bland hans
borgenärer, varigenom hans skulder nedsättas el.
betalningstiden för dem ändras. T. kan
åstadkommas i konkurs el. också genom
ackordsför-handling utan konkurs enl. lag 13/s 1921. I båda
fallen fordras, att ackordet fastställes av rätten,
som därvid har att pröva, huruvida det i lagen
noga reglerade förfarandet iakttagits. Det
förut-sättes, att alla, som ej uttryckligen avstått
därifrån, fått lika mycket och minst 50% av sina
fordringar att betalas senast inom 1 år.

Tvångsarbete, jur. T., som är en numera på
avskrivning stadd åtgärd mot lösdriveri, har till
syfte att vänja klientelet vid ett arbetsamt och
ordentligt liv och så långt som möjligt bibringa

■Tvångstankar 522

det yrkeskunnighet. T. ådömes av länsstyrelse el.
poliskammare enl. lagen 12/s 1885 ang. lösdrivares
behandling. T. skall undergås i allmän
tvångs-arbetsanstalt (se d. o.) och ådömes på minst 1
månad och högst 1 el. i vissa kvalificerade fall
högst 3 år. Möjlighet finns till förtida
utskrivning. Efter frigivningen följer en 2-årig
över-vakningstid.

Tvångsarbetsanstalt. Personer, dömda till
tvångsarbete, intagas å t. Staten har inrättat 2
dylika, för män å Svartsjö och för kvinnor i
Växjö (fångvårdsanstalten). De i t. intagna
sysselsättas i arbetsgrenar, som äro ägnade att göra
dem mera samhällsanpassade. Sedan 1920, då t.
skildes från fångvården, står varje t. under
inseende och ledning av en av Konungen förordnad
lokal styrelse, vilken sorterar direkt under
So-cialdep.

Tvångsföreställningar, se Tvångstankar.

Tvångsförvaltning av fast egendom, jur., en
form för exekution i fast egendom, bestående
däri, att egendomen, i st. f. att säljas exekutivt,
ställes under förvaltning av en syssloman. T.
beslutas av överexekutor, som utser syssloman.
Avkastningen användes till att betala räntor o. a.
årl. upplöpande belopp på fordringar med
förmånsrätt framför exekutionsfordringen samt till
avbetalning på denna.

Tvångsinteckning, jur., inteckning i fast
egendom, som meddelas utan att ägaren av den
fastighet, som det gäller, lämnat sitt samtycke.
Sådan inteckning kan meddelas i 2 fall, dels för
ogulden köpeskilling inom viss tid från köparens
lagfart, dels för skadestånd i brottmål, som ej
genast är förfallet till betalning.

Tvångskurs, laglig skyldighet att mottaga
mynt, sedlar el. värdepapper till ett bestämt
värde, avvikande från metallvärdet el. handelsvärdet.

Tvångsmedel, jur., benämnas inom
rättsvetenskapen de påtryckningsmedel, som enl. lagen stå
samhällsmaktens representanter till buds för att
förmå en person att i rättegång el. annat
förfarande inför myndighet fullgöra el. underkasta
sig något. Särsk. betecknas härmed vid
polisundersökning el. i straff process förekommande
former av frihetsberövande el. andra ingrepp,
t. ex. häktning, hämtning, beslag, husrannsakan,
kroppsrannsakan, blodundersökning och
vitesföreläggande.

Tvångstankar,
tvångsföreställningar, tankar (föreställningar el. viljeimpulser),
som tvångsmässigt dyka upp i en persons
medvetande, utan att han kan frigöra sig från dem.
Han störes av dessa idéer, vilkas mer el. mindre
orimliga innehåll han inser man förgäves
bekämpar. T. kunna i stort sett sammanföras i två
grupper, ”manier” och ”fobier”. Vid manierna
ha tankarna karaktär av impulser till handlingar,
t. ex. aritmomanien, då vederbörande besväras av
ett meningslöst tvång att räkna (trappsteg etc.),
vid fobierna åter utformas de som en oskälig
fruktan för vissa ting, t. ex. vid klaustrofobien,
då vistelsen i ett trångt rum strax uppväcker
oresonliga ångestsensationer. T. kunna uppträda
i många olika former och med vitt skild styrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free