Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyfus, abdominaltyfus, tyfoidfeber, nervfeber - Tyganstalt - Tygdepartementet - Tygel - Tygelsjö - Tygförvaltare - Tygförvaltning - Tygförvaltningsskolan - Tyghantverkare - Tyghus - Tygkompani - Tyglar - Tygmaterial - Tygmästare - Tygofficer, tygunderofficer - TygS - Tygstaten - Tygstation - Tygtekniker - Tygtjänst - Tygtrupper - Tygtryck - Tygunderofficer - Tygverkstäder - Tyin - Tykobrahedagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529 Tyganstalt—Tykobrahedagar 530
oskadliggöras. Personer, som sköta t.-patienter,
måste iakttaga minutiös noggrannhet. Patienten
utskrives icke som frisk, förrän minst 3 urin- och
avföringsprov visat sig bacillfria. Ett gott skydd
mot t. erbjuder vaccinering med dödade t.-baciller.
Skyddet varar dock blott 1 år. Behandlingen av
t. sker med kloramfenicol, varigenom dödligheten
starkt reducerats. Man använder lättsmält men
kaloririk föda. Den ofta svåra diarrén behandlas,
om så behöves, med speciella medel. Mot
tarmblödningar användas kyla och blodstillande
preparat. Vid grundad misstanke om tarmperforation
kan omedelbart kirurgiskt ingripande ofta rädda
patientens liv. — Ang. p a r a t y f u s se d. o., ang.
fläcktyfus se Fläckfeber.
Tyganstalt, krigsv., finnes vid vissa pansar-,
art.- och luftvärnsart.-reg. T. står under
tygofficeren och består av centralt tygförråd och
tygverkstad av 1 :a klass.
Tygdepartementet, V? 1937—Vi 1944
benämning på dep. inom Arméförvaltningen.
Tygel (ridk.), se Tyglar.
Tygelsjö, sn i Malmöhus län, Oxie hd, på
Söderslätt, vid öresundskusten; 12,89 km2, 1,097
inv. (1955). 1,043 har åker. I T.
stationssamhället Tygelsjö (473 inv. 1951) samt en del av
Klagshamn. Nuv. kyrkan uppf. 1904. Ingår i T.
och V. Klagstorps pastorat i Lunds stift, Oxie
kontrakt. Tillhör storkommunen Bunkeflo.
Tygförvaltare, krigsv., se Tygstaten.
Tygförvaltning, krigsv., se Militärförvaltning.
Tygförvaltningsskolan, förk. TygS,
Stockholm, tillkom jämlikt 1942 års försvarsbeslut. T.
lyder närmast under generalfälttygmästaren. Vid
T. finnas kurser för utbildning av tygofficerare,
tygförvaltare och huvuddelen av arméns
mekaniker.
Tyghantverkare, krigsv., se Tygstaten.
Tyghus (ty. Zeughaus), byggnad för
förvaring av vapen och material, tillhörande
artilleriet, ”tyg”.
Tygkompani, krigsv., se Tygtrupper.
Tyglar. 1) Långa, smala läderremmar, varmed
ryttaren styr hästen. Beroende på om t. äro
fäs-tade i tränsen, bridongen el. stången, benämnas
de resp, träns-, bridong- och stång-t. Jfr Betsel.
2) Zool., området mellan ögat och näbbens bas
hos fåglarna.
Tygmateriel, krigsv., omfattar vapen med
tillhörande materiel, instrument, fordon,
signalmate-riel, verktyg m. m. Armétygförvaltningen är
arméchefens organ för t:s anskaffning och
underhåll.
Tygmästare, krigsv., officer vid Fälttygkåren,
vanl. major, som är chef för en tygstation.
Tygofficer, resp, tygunderofficer,
benämningar på speciellt utbildade officerare, resp,
underofficerare, som vid staber och förband
företräda tygtjänsten.
TygS, förk. för Tygförvaltningsskolan.
Tygstaten utgöres av civilmilitär personal samt
består av tygförvaltare, tygverkmästare,
tyghantverkare, tygskrivare och armétekniker. T. är
avsedd för arméns tygförvaltning samt har
fälttyg-mästaren som chef.
Tygstation, krigsv., större förråd och
verkstäder för förvaltning, reparation och nytillverkning
av tygmateriel. T., som stå under ledning av
var sin tygmästare och lyda direkt under
Armétygförvaltningen, finnas i Stockholm, Karlsborg,
Boden och Visby.
Tygtekniker, krigsv., tidigare
artilleritekniker, värnpliktig med civil
ingenjörutbildning, avsedd för vissa tekniska befattningar
inom tygtjänsten.
Tygtjänst, krigsv., se Underhållstjänst.
Tygtrupper, krigsv., organiserades jämlikt 1942
års försvarsbeslut med uppgift att utbilda
personal till samt mobilisera förband för
motorrepara-tionstjänst och reparationer av övrig tygmateriel
samt för tygmaterielersättning. T. bestodo av
Första, Andra och Tredje tygkompanierna, sist
förlagda till resp. Linköping, Skövde och
Hässleholm. De indrogos Vi 1949, varvid Svea, Göta
och Skånska trängreg. utökades med vardera ett
tygkompani.
Tygtryck, i textilindustri (och även inom
konstslöjd) använt förfaringssätt för att genom
tryckning framställa färgade mönster på vitt tyg
el. vita el. kulörta mönster på tyg, som färgats.
Metoderna äro många och ha alltmer fulländats
både vad tygets kemiska preparering, färgernas
beskaffenhet och mönsterstockarna beträffar. Vid
handmetod tryckes med utskurna formar el.
mindre stämplar, förr av trä, ofta med metallstift och
metallremsor för finare detaljer, numera ibland
med linoleumplattor, potatis el. dyl. Inom
industrien tryckes dels med större plana klichéer
(ta-veltryck), dels med valsar. Vitt t. på färgad
botten fås genom reservage, varmed mönstren först
tryckas på tyget med kemikalier, som skydda vid
den följande neddoppningen i färgbad, el. genom
enlevage, flera olika metoder av etsande tryck,
som borttaga färgpartier från redan infärgat tyg.
—• Litt.: R. Forrer, ”Die Kunst des Zeugdrucks”
(1898); Ingegerd Henschen, ”T. i Sverige”, 1
(1942).
Tygunderofficer, krigsv., se Tygofficer.
Tygverkstäder, krigsv., finnas vid tygstationer
och tyganstalter samt vid ett stort antal av
arméns reg. Vid t. ske främst reparation och
underhåll av tygmateriel. T. äro med hänsyn till
storleksordningen av i:a el. 2:a klass.
Tyin, sjö i Norge, på gränsen mellan Sogn og
Fjordane fylke och Opland fylke; 1,078 m ö. h.
31 km2, 100 m djup. T. avrinner genom älven
Tya, som leder till Årdal i Sogn. Tyin
kraftverk ligger insprängt i berget 42 m ö. h. i övre
Ardal. Intaget till kraftverket är i den lilla, 6
km från T. belägna sjön Torolmen, 1,050 m ö. h.
Fallhöjden (1,008 m) är den högsta utnyttjade
i Norge. Turbineffekten är 180,000 kW.
Tykobrahedagar, olycksdagar,
”förkastelse-dagar”, ”egyptiska dagar”, då det enl. folktron
anses olämpligt och förenat med misslyckande att
utföra vissa sysslor. Benämningen torde härleda
av Tyge Brahes verksamhet som astrolog och
astrologiens angivande av vissa dagar som
ödesdigra för en person, t. ex. vid ställandet av
dennes horoskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
