Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Befolkning - Storstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Tyskland
570
Tysklands areal och folkmängd 1939 och 1950.
Republiker, länder m. m. Areal i km2 Folkmängd (i 1,ooo-tal) ■«’ <:a Inv. per km2 1950
Bunde srepublik
Deutschland
(Västtyskland) ......... 245,317 39,338 47,696 194
Schleswig-Holstein 15,665 1,589 2,595 166
Hamburg ................ 747 1,712 1,606 2,150
Niedersachsen .... 47,310 4,540 6,797 144
Bremen ............... 404 563 559 1,384
[-Nordrhein-Westfa-len-]
{+Nordrhein-Westfa-
len+} .............. 33.957 u>934 13,196 389
Hessen .............. 21,109 3,479 4,324 205
Rheinland-Pfalz ... 19,828 2,960 3,005 152
Baden-Württemberg 35,750 5,523 6,430 180
Bayern .............• 70,549 7,038 9,184 130
Berlin ................. 884 4,339 3,336 3,774
Västsektorerna .... 481 2,751 2,146 4,464
östsektorn ............. 403 1,588 1,190 2,952
Deutsche
Demokra-tische Republik
(Östtyskland) ..... 107,173 15,157 I7.3I41’) 160
Mecklenburg ........ 22,938 1,405 2,140 92
Brandenburg ......... 26,976 2,414 2,527 93
Sachsen-Anhalt ... 24,669 3,442 4,161 168
Sachsen ............. 16,992 5,465 5,559 324
Thüringen ........... 15,598 2,431 2,927 187
Saarland ............. 2,559 908 948 369
O st gebiet*) H4.549 9,560 5,200*)
Ostpreussen ......... 36,985 2,488
Pommern ............. 31,432 1,895
Brandenburg .......... n,35i 594
Schlesien ........... 34,781 4,583___________
Tyskland*) .......... 470,440 69,314 147*)
*) 1946. — *) 1937 års gränser. — ’) Därav c:a 1,1
mill. tyskar. — 4) 1939.
sardömet, hade 1816 24,9 mill., 1850 35,3, 1871
41,0 (varav inom nuv. Västtyskland 19,6 mill.),
1890 49,2 och 1910 64,6 mill. (varav nuv.
Västtyskland 32,6 och Östtyskland 12,9 mill.); 1915
kulminerade folkmängden med 67,9 mill.
Krigs-förluster och landavträdelser sänkte siffran 1920
till 61,8 mill., men 1930 uppgick befolkningen till
65,1 mill. 17/s 1939 hade T. 79,517,000 inv., men
Alderspyramid över Västtysklands befolkning 1950.
frånräknades de annekterade delarna Österrike,
Sudetområdet och Memel, återstå 69,460,000,
motsv. en folktäthet av 147 inv. per km2.
Samtidigt hade nuv. Västtyskland 39,3 mill., d. v. s.
från att ännu 40 år tidigare ha haft blott halva
T:s inv.-antal, uppgick det nu till 57%. Efter
två krig, som inneburit förlust av omfattande
landområden med blandade el. främmande
befolkningsgrupper, har T. nu en efter europeiska
förhållanden enhetlig befolkning. I Västtyskland var
antalet utlänningar 1952 548,019 och i
Östtyskland 1951 84,042. Bland de förra dominerade
polacker (103,000), österrikare (46,683) och
holländare (74,782, varav 60,000 i
Nordrhein-West-falen). Svenskarna räknade 1,303, varav hälften
är bosatt i Hamburg. Flyktingströmmen från
Ostgebiet och övriga östeuropeiska länder till
Västtyskland och Östtyskland omfattade 1939—
50 c:a 12 mill. människor, vilket tillsamman med
ett avsevärt födelsetillskott men minskat med
krigsförlusterna (c:a 3,2 mill. soldater och 0,5
mill. civila) givit en folkökning från 58,8 till 68,6
mill. inv., varav 8,4 tillförts Västtyskland och
2,4 Östtyskland, medan Berlin minskat från 4,3
till 3,3 mill. Folkmängdens fördelning inom de
fyra f. d. ockupationszonerna är också beroende
av att t. o. m. 1950 1,6 mill. tyskar flytt från
Östtyskland och öst-Berlin till Västtyskland. Av de
c:a 10 mill. flyktingar, som 1952 funnos i
Västtyskland, hade vidare 4,7 mill. kommit från
Ostgebiet och 1,9 mill. från Tjeckoslovakien. Det är
främst de agrara områdena, som fått absorbera
denna våldsamma invandring, och i Västtyskland
ökade inv.-antalet 1939—50 i Schleswig-Holstein
med 63,3 %, i Niedersachsen med 49,7 % och i
Bayern med 29,6 %.
Födelse- och dödstalen voro 1871—75 39,4,
resp. 28,0 %o, 1906—10 31,6, resp. 17,5 %o, 1931
—35 16,6, resp. n,2%o och 1952 (i Västtyskland)
15,7, resp. 10,5 %o. Industrialiseringen med dess
stora arbetskraftsbehov har drivits längst i v.
T., varför en inre vandring, omfattande flera
millioner människor ägt rum mot v.
Emigrationen omfattade tiden 1830—1937 c:a 6 mill.
tyskar, och av dessa foro 5,4 mill. till U.S.A.
Intensiteten var störst under 1880-talet, då 1,3 mill.
begåvo sig till Nordamerika, Brasilien och
Argentina. Under 1930-talet utvandrade blott c:a
14,000 årl. 1895—1905 skedde en icke obetydlig
återinvandring. Av de 6,5 mill. inv. inom de i
Versailles-freden avträdda 70,000 km2 land
flyttade 1,3 mill. till T.
De båda världskrigen ävensom den ekonomiska
depressionen på 1930-talet ha satt djupa spår
efter sig i den tyska ålderspyramiden både i
form av uttunnade soldatårgångar och lågt
födelsetal under krigsåren (se vidst. fig.).
Kvin-noöverskottet är ett stort problem, och 1939—
50 försämrades proportionen män—kvinnor från
1,000—1,045 till 1,000—1,148 i Västtyskland och
Väst-Berlin.
Storstäder. De flesta tyska storstäderna av i
dag ha medeltida traditioner. Köln är en sådan
stad, vars näringsliv numera främst bygger på
Ruhrområdets tillgångar, fastän dessa äro 60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
