Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tystberga - Tystnadens torn - Tystnadsplikt - Tyterskär, Tytterskär - Tå, Tåben - Tåby - Tådene - Tåg - Tågbefälhavare - Tågbroms - Tåget över Bält - Tågklarerare - Tågvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
623 Tystnadens torn—Tågvirke 624
1100-talet. Ingår i T. och Bälinge pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings ö. kontrakt. Utgör
tills, m. Bogsta, Sättersta, Lästringe, Bälinge och
Torsåker storkommunen Tystberga; 325,63
km2, 3,146 inv. (1955); i Nyköpings domsaga.
Tystnadens torn (pers, dakhma), tornliknande
byggnader, i vilka parserna utlägga de dödas
kroppar i enlighet med den zarathustriska lärans
föreskrift, för att deras kött skall förtäras av
gamar. Sedan nedfalla benen genom ett galler
i en brunnsliknande grav.
Tystnadsplikt. I många lagar och
författningar samt instruktioner för ämbetsverk o. dyl.
finnas bestämmelser om t. för ämbetsmän el. andra
personer beträffande förhållanden, varom de fått
kännedom i sin tjänst el. yrkesutövning el. på
annat sätt. Om ämbets- el. tjänsteman yppar,
vad han är pliktig hemlighålla, el. olovligen
utnyttjar sådan hemlighet, dömes han, om
gärningen ej eljest är särskilt straffbelagd (t. ex.
i straff buden mot spioneri, olovlig
underrättelseverksamhet etc.) jämlikt Strafflagen kap.
25 § 3 för brott mot tystnadsplikt till
suspension el. avsättning; om skäl äro därtill,
skall han tillika dömas till fängelse. I ringa fall
är straffet böter. Brott mot t. är en form av
allmänt ämbetsbrott. — I särskilda
författningar har t. med varierande brottsbeskrivningar,
straffsatser och åtalsregler föreskrivits för t. ex.
Riksbankens fullmäktige och tjänstemän,
tjänstemän vid post- och televerken samt vid
beskickningar och konsulat, yrkesinspektörer,
taxerings-tjänstemän, ledamöter av nykterhetsnämnd och
vissa andra nämnder, läkare, tandläkare,
apotekare, barnmorskor, sjukvårdspersonal, advokater
m. fl. I lagen om allmän sjukförsäkring har
stadgats t. för sjukkassepersonal m. fl. —
Medicinalstyrelsen har i mars 1954 beslutat, att t. skall
gälla även för styrelsen underställda
sjukgymnaster, medicine studerande, sjukvårdsbiträden
m. fl. — I flertalet fall medför t., att
vederbörande ej heller som vittne vid domstol får
omtala sådana förhållanden, som omfattas av t.
Medlare mellan makar skall iakttaga tystnad om
vad han vid medlingen erfarit och får ej höras
som vittne därom. Präst är skyldig iakttaga t.
beträffande vad som yppas vid hemligt
skriftermål, när någon för prästen ”uppenbarar någon
grov synd, ss. livs- och högmålssak el. något
annat, som hans samvete besvärar, på det honom
må givas råd och tröst utav den heliga skrift”
(Kyrkolagen kap. 7). För präst, som röjer
sådant, stadgade Kyrkolagen dödsstraff, numera
kan dömas till avsättning.
Tyterskär, T y 11 e r s k ä r, fi. Ty’tärsaari, i
Finska vikens ö. del s. om Högland, c:a 80 km
från Finlands kust; 8 km2. Avträddes vid freden
i Moskva 1940 och vid vapenstilleståndet 1944 av
Finland till Sovjetunionen.
Tå, Tåben, anat., se Fot.
Tåby, sn i Östergötlands län, Björkekinds hd,
n. om Söderköpingsån och Slätbakens innersta
vik; 27,04 km2, 401 inv. (1955). Slättbygd,
uppdelad av skogiga bergåsar. 1,385 har åker. Vid
Mem (se d. o.) i s. mynnar Göta kanal i
Slät
baken. Kyrkan är i huvudsak från 1780-talet;
altartavla av P. Hörberg. Ingår i Kuddby, A
och T. pastorat i Linköpings stift, Vikbolands
kontrakt. Tillhör storkommunen V. Vikbolandet.
Tådene, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, på
den långgrunda kusten mot Dalbosjön (Vänern);
14,71 km2, 266 inv. (1955). Slättbygd med skogiga
bergkullar. 588 har åker. Egendom: Storeberg.
Kyrkan av sten uppf. 1878. Ingår i T., Lavads,
N. Kedums och Tranums pastorat, Skara stift,
Kållands kontrakt. Tillhör storkommunen örslösa.
Tåg. 1) (Bot.) Se Juncus. — 2) (Järnv.) Se
Järnväg, sp. 715 f., och Järnvägståg. — 3)
(Sjöv.) Se Tågvirke.
T ågbefälhavare, järnv., tjänsteman, som på
linjen för befälet på tåget, vanl. tågmästare el.
konduktör.
Tågbroms, se Broms. För kompensering av
blockslitaget vid bromsning insättas s. k.
bromsregulatorer. En av de konstruktioner, som
vunnit stor framgång, är den av svensken A. R.
Diurson uppfunna bromsregulatorn SAB.
Tåget över Bält ägde rum på nyåret 1658.
Efter Danmarks krigsförklaring sommaren 1657
hade Karl X Gustav brutit upp från Polen för
att överrumpla den nya fienden. Jylland
erövrades, och överskeppning till de danska öarna
förbereddes. Men då Bälten lade sig, lät konungen
efter undersökningar av isen armén (högst 12,000
man) 30 jan. övergå Lilla Bält 20 km s. om
Middelfart. För den långt svårare övergången av
Stora Bält igångsattes spaning bl. a. av Erik
Dahlbergh. På kvällen 4 febr, rapporterade han,
att isen bar. Konungen beslöt då att trots
Wrangels och Ulfelds kraftiga avstyrkande taga
risken. 5—6 febr, gick konungen med
kavalleriet över till Langeland och det 15 km breda
sundet till Lolland. Två dagar senare följde
Wrangel med fotfolket, och u—12 febr,
landsteg armén vid Vordingborg på Själland.
Fredrik III måste falla till föga och sluta fred (i
Roskilde).
Tågklarerare, järnv., tjänsteman, som på
järnvägsstation på eget ansvar handhar de löpande
göromålen med tågens expedierande.
Tågvirke, gemensam benämning på spunna
linor och trossar, ”tåg”, rep av olika slag. I
vidsträckt mening omfattar t. även garn, snören,
sa-delgjordar o. a. repslageriarbeten. T. tillverkas av
en stor mängd olika fiberämnen, vanligast
från växtriket men även från djurriket (silke,
ull) och av oorganiskt ursprung. Bland de
viktigaste växtfibrerna skiljer repslagaren på
mjukfiber och hårdfiber. De förra äro
bastfibrer, ss. hampa, lin, sunnhampa, jute och
kina-gräs (rami). Till de senare, som äro stödjande
fibrer i bladskaften, kärlfibrer, räknas främst
manilla och sisal (även kallat sisalhampa), av
vilka det finnes många slag. Andra växtfibrer äro
kokos och bomull. Dessutom brukas papper (mest
till bindgarn och skördegarn) samt på senare år
nylon. Till vanligt t. användes mest hampa,
manilla och sisal. Hampa ger det starkaste,
hållbaraste men dyraste t. av alla vanliga fibrer. Det
är mycket känsligt för vatten, och t. av hampa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
