Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tång (teknik) - Tånga hed - Tången (Fisketången) - Tångeråsa - Tånglake, ålkussa el. ålakusa - Tångloppor - Tångräka - Tångspigg - Tånnö - Tårar, tårvätska - Tårben - Tårgas, ögonretande gas - Tårkanal - Tårkörteln - Tårpil - Tåsinge - Tåsjö (kommun i Västernorrlands län) - Tåssjö (Tosjö, Tossjö; socken i Kristianstads län) - Tåstarp (Tostarp) - Tåstrup - Tåtelsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Tånga hed—Tåtelsläktet
628
Rörtång (överst) och linjetång.
ra sig parallellt med varandra. Rundtänger
äro försedda med rundade, svagt koniska käftar.
Falstänger, med breda, platta käftar,
användas för bockning av plåt. Li n j e t ä n g e r, urspr.
avsedda för arbeten med elektriska ledningar, ha
käftar, vilkas inre del är formad som avbitare,
medan den yttre har form av plattång. Flera
andra typer av t. användas inom hantverk och
industri, t. ex. ställbara, med refflade käftar
försedda mutter- och rör-t., brännar-t. o. s. v. —
Med hovtång förstås en bitande t., vars bett
ligger parallellt med bultaxeln. — 2)
Fasthåll-ningsanordning för borrar m. m. och för runda
föremål, som skola svarvas el. fräsas.
Tånga hed, se Algutstorp.
Tången (Fisketången), municipalsamhälle
(sedan 1894) och fiskläge i S. Sotenäs kommun
(Kungshamns sn) i Bohuslän, längst ute på
Sote-näset, sammanväxt med Gravarne; 0,42 km2; 735
inv. (1954). T. har c:a 120 yrkesfiskare.
Tångeråsa, sn i Örebro län, Edsbergs hd, på
v. delen av Närkeslätten; 53,48 km2, 277 inv.
(1955). övergår västerut i Skagerhultsmossen.
1,114 har åker. Egendom: Trystorp. Medeltida
kyrka av liggande timmer med spånade väggar.
Ingår i Viby och T. pastorat i Strängnäs stift,
Edsbergs kontrakt. Tillhör storkommunen Viby.
Tånglake, ålkussa el. å 1 a k u s a, Zoa’rces
vivi’parus, till de slemfiskartade benfiskarna
hörande långsträckt fisk med förkrympta fjäll, ovan
gulbrun med mörka fläckar, under grågul.
Rygg-och analfenor äro mycket långa. T., som blir 30
—45 cm lång, är allmän runt Sveriges kuster och
vistas bland tång på bottnen. Honan föder ungar.
Födan utgöres av småfisk, maskar o. a.
bottendjur. Vid kokning bli benen gröna.
Tångloppor, zool., namn på G ammar us-ar ter,
se Märldjur.
Tångräka, zool., se Räkor.
Tångspigg, Spina’chia spina’ chia, taggfenig
benfisk med långsträckt, kantig kropp, lång nos
och mycket lång stjärtspole. Till färgen är t.
ovan brungrön, under vit med ett svart band
genom ögat längs framkroppen. Längden är 15—
18 cm. T. finnes i Sverige allmänt längs
västkusten och östersjökusten till Ålandshav. Äggen
vaktas av hannen i ett av honom byggt bo i en
tångbuske.
Tånnö, sn i Jönköpings län, Östbo hd, på det
skogiga näset mellan sjöarna Vidöstern (med ön
Tånnö) och Flåren; 46,70 km2, 356 inv. (1955).
494 har åker. Kyrkan av sten är byggd 1849.
Ingår i Värnamo, Våxtorps och T. pastorat i
Växjö stift, östbo kontrakt. Tillhör
storkommunen Bor.
T årar, t å r v ä t s k a, ett exkret, bestående av
vatten och ung. 1 % fasta beståndsdelar, främst
klornatrium. T. avsöndras från tårkörteln för att
hindra ögats uttorkning. Vid retning av ögat och
av nässlemhinnan, vid sinnesrörelser m. m. ökas
avsöndringen. T. samlas då i tårsjön vid inre
ögonvrån, där de via tårpunkterna, en på
vartdera ögonlocket, insugas i tårrören för att
genom tårsäcken och tårkanalen befordras ned i
näsan.
Tårben, anat., se Huvudskål, sp. 602.
Tårgas, ögonretande gas, se Stridsgas,
sp. 199.
Tårkanal, se Tårar.
Tårkörteln (lat. gla’ndula lacrymälis), körtel,
som avsöndrar tårvätskan. T. är belägen i den
övre yttre delen av ögonhålan. Se Tårar.
Tårpil, gemensamt namn på flera arter och
bastarder av släktet Salix, med smala, hängande
grenar och smala blad. Vanligast i Sverige är
N. elegantissima, en bastard mellan S. fragilis och
S. babylonica. Ofta odlas även en form av Ä.
purpurea med blågröna, matta blad.
Tåsinge, ö i Danmark, s. om Fyn, från
vilken den skiljes genom det smala, slingrande
Svendborg sund; 69,6 km2, 4,608 inv. (1950). På
T. ligger badorten Troense, Valdemarslot och, på
öns högsta punkt (74 m), Bregninge kyrka. T. är
bekant för sina rika fruktträdgårdar.
Tåsjö, kommun i Ångermanlands v. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, kring
Fjällsjöälvens (Tåsjöälvens) långsträckta källsjö, T
å-sj ön (45 km2, c:a 250 m ö. h.), och i ö.
Rör-strömsälven; 1,056,80 km2, 4,163 inv. (1955).
Tå-sj Öberget (631 m ö. h.) är bl. a. känt för
sin rika växtlighet. 2,038 har åker. Viktig
järnvägsknut: Hoting (se d. o.). Kyrkan av trä är
byggd 1874—78. Pastorat i Härnösands stift,
Ramsele kontrakt.
Tåssjö, till 1940 T o s j ö (tidigare även T o
s-s j ö), sn i Kristianstads län, N. Åsbo hd, på och
s. om Hallandsås; 91,34 km2, 1,216 inv. (1955).
Åsen når i n.ö. 206 m ö. h. 1,604 har åker.
Egendom: Rössjöholm (se d. o.). Kyrkan är urspr.
medeltida; vackra inventarier. Ingår i össjö och
T. pastorat i Lunds stift, Åsbo kontr. Tillhör
storkommunen Munka Ljungby.
Tåstarp (till 1940 Tostarp), sn i
Kristianstads län, N. Åsbo hd, n. ö. om Ängelholm; 22,39
km2, 756 inv. (1955). Med sin s. v. del tillhör T.
den bördiga Ängelholmsslätten. 1,325 har åker.
Handelsorten Tåstarp har 246 inv. (1951).
Egendom: Kärragårda. Den absidförsedda
kyrkan torde härstamma från tiden omkr. 1200. Ingår
i Hjärnarps och Tostarps pastorat i Lunds stift,
Bjäre kontr. T. tillhör storkommunen Hjärnarp.
Tåstrup, stationssamhälle på Själland,
Danmark, 17 km v. om Köpenhamn; 3,225 inv. (1950).
T., som är en förstad till Köpenhamn, har
betydande industri.
Tåtelsläktet, Ai’ra, artrikt grässläkte med
tvåblommiga, borstbärande småax i vippa. I Sverige
växa åtta arter. Allmänna i hela landet äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
