Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tärnsläktet - Tärnö - Tät - Täthet, absolut täthet - Tätmjölk - Tätort el. befolkningsagglomeration - Tättingar - Tävelsås - Tävlingsfunktionär - Tävlingsgymnastik - Töcksfors - Töcksfors kanal el. Stora Le—Östens kanal - Töcksmark - Tödi - Töfsingdalen - Töftedal - Töjningskoefficient - Tököly, Imre - Töllsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
645
T ärnö—T ö 11 s j ö
646
nan, S. caspia (tschegrava), blir större än en
fiskmås (48—57 cm) och utmärkes av stor, röd
näbb och svarta fötter. Den häckar på spridda
ställen längs östkusten från Lule älv till
Små-landskusten och på Gotland. Kentska
tärnan, S. cantiaca, är något större än fisktärnan
(40—44 cm lång), som den till färgen liknar.
Näbben är dock svart med gul spets och fotterna
svarta. Den häckar på Måkläppen utanför
Falsterbo. Småtärnan, S. albifrons, är mindre
än övriga arter av släktet och har en vit bläs;
den häckar sällsynt i s. Sverige. Till det t.
närstående släktet Hydrochelidon hör
svarttärnan, H. nigra. Den är ovan mörkgrå med
huvud och hals svarta, under skiffergrå med vit
undergump. Näbben är svart. Längd 23—27 cm.
Den är en insjöfågel, som lever av insekter och
smärre vattendjur. Numera häckar den blott på
några ställen i Skåne, på Öland och på Gotland.
Tärnö, fyr, belägen 7,5 km s. ö. om
Karlshamn på Tärnö, den största och sydligaste ön i
Karlshamnsskärgården.
Tät (fr. téte, huvud), i förhållande till
marschriktningen främsta delen av en truppavd.
Täthet, absolut täthet, fys., för en kropp
är den massa, som innehålles i volymsenheten av
kroppen. Inverterade värdet av t. är kroppens
specifika volym. Vanl. uttryckes t. i g/cm8 (absolut
mått), stundom i kg/ms. T. beror av tryck och
temp.; för fasta och flytande kroppar är dock
tryckberoendet ringa. Vid gaser anges ofta
gastätheten (se d. o.) i förhållande till någon
normalgas. I fysikaliskt språkbruk skiljes strängt
mellan t. och spec. v., medan detta annars ej
alltid är fallet. — Optisk täthet är ett mått
på ett mediums förmåga att bryta ljuset.
Tätmjölk, mjölk, som genomgått en
jäsningsprocess, förorsakad av vissa bakterier, som bl. a.
finnas i växtslemmet hos tätörten, Pinguicula
vulgaris.
Tätort el.
befolkningsagglomerati-o n, område el. ort, där bebyggelsen blivit tätare
än i övriga områden och antagit stadsliknande
karaktär, varjämte invånarna till övervägande del
idka annan näring än jordbruk, alltså industri,
handel etc. Enl. folkräkningen 1950 voro 2/s av
befolkningen bosatta inom t.
Tättingar, Pa’sseres, fågelordn., omfattande
omkr. 3/s av alla fågelarter. T. äro små el.
medelstora fåglar, med ända till basen hård näbb
och fyra tår, därav tre framåtriktade. Ungarna
kläckas nakna och blinda. T. äro livliga fåglar
med väl utvecklade sinnen och äro spridda i alla
världsdelar.
Tävelsås, sn i Kronobergs län, Kinnevalds hd,
s. om Växjö; 58,98 km2, 723 inv. (1955). Jämn
skogsbygd. 1,122 har åker. Egendomar: Ösaby
(se d. o.) och Stjärnvik. Kyrkan är urspr. en
träbyggnad, ombyggd 1785; altartavla av P.
Hörberg. Ingår i Vederslövs, Dänningelanda och T.
pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.
Tillhör storkommunen Mellersta Kinnevald.
Tävlingsfunktionär, person, som medverkar vid
en idrotts- o. a. tävlings organisation, ledning el.
övervakning. Funktionärsstabens storlek och
kom
petens variera med tävlingens art (betydelse) och
omfattning. I friidrotten böra t. ex. vid en större
tävling finnas följ, t.: överledare, överdomare (el.
jury), huvudsekr., tekn. ledare, ledare och sekr.
för löpningar, hopp och kast, starter, bandomare,
måldomare, tidtagare, varvräknare, domare för
hopp och kast, startutropare, speaker,
ordningsmän, pressens meddelare och läkare. I övrigt se
art. om resp, idrotter. — T. godkännes vanl. för
ett år i sänder av distriktsstyrelse, som inför
landsorganisationen ansvarar för hans kompetens.
T:s verksamhet är vanl. noggrant bestämd
genom en funktionärsinstruktion (i resp,
tävlings-regl.).
Tävlingsgymnastik, numera benämning
huvudsakl. på den form av gymnastik, som utövas inom
Fédération Internationale de gymnastique. Den
omfattar följ, grenar: fristående, räck, barr,
(romerska) ringar, bygelhäst och hopp.
Töcksfors, samhälle i Töcksmarks sn.
Töcksfors kanal el. Stora L e—Ö stens
kanal, fortsättning av Dalslands kanal, i v.
Värmland, förbinder St. Le (Foxen) med
Håns-viken, Töcken, Strömsjön och östen; 21,3 km
lång, 2 slussar (tröskeldjup 1,8 m). Anlädes 1911
—18.
Töcksmark, sn i Värmland, Nordmarks hd,
vid gränsen till Norge; 133,37 km2, 1,467 inv.
(1955). Bergigt och sjörikt skogsland. 1,309 har
åker. I T. Töcksfors industri- och f. d.
brukssamhälle (535 inv. 1951). Kyrkan av trä
ombyggdes h. o. h. 1819—21. Ingår i T.,
öster-vallskogs och V. Fågelviks pastorat i Karlstads
stift, Nordmarks kontrakt. Utgör tills, m. V.
Fågelvik och östervallskog storkommunen
Töcksmark; 389,57 km2, 3,031 inv. (1955).
Tödi, bergstopp i Glarnalperna.
Töfsingdalen, nationalpark (se d. o.) i Idre
sn i Dalarne.
Töftedal, sn i v. Dalsland, Vedbo hd,
Älvsborgs län, invid Bohusläns- och Norgegränserna;
145,81 km2, 589 inv. (1955). Skogig bergplatåbygd,
odlad kring en biå till örekilsälven. 888 har åker.
I T. ligger Mons (se d. o.) gränsstation. Kyrkan
har långhus av trä från 1748. Ingår i Dals-Eds,
Nössemarks, Håbols och T :s pastorat, Karlstads
stift, V. Dals kontrakt. Tillhör storkommunen
Dals-Ed.
Töjningskoefficient, dets. som
elasticitetskoef-ficient, se Elasticitet.
Tököly [tö’köj], I m r e, greve, ungersk
frihetshjälte (1657—1705). T. måste som ung fly
till Siebenbürgen, där han snart blev anförare för
de landsflyktiga ungerska herrarna.
Protestanterna i Nordungern slöto sig till T., och turkiske
sultanen erkände honom som furste av Övre
Ungern. Han återupptog senare kampen mot kej sar
Leopold I. Men efter turkarnas nederlag vid Wien
miste han sultanens gunst och hölls en tid
fängslad. 1689 och 1691 försökte T. förgäves med
turkarnas hjälp erövra Siebenbürgen. Levde sedan i
landsflykt som ”greve av Viddin”.
Töllsjö, sn i Älvsborgs län, Bollebygds hd, s.
om Alingsås; 108,94 km2, 1,106 inv. (1955). Odladi
främst på den av bergplatåer omgivna ”slätten”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
