- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
683-684

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulricehamn - Ulricehamn—Jönköpings järnväg - Ulricehamns kurhotell - Ulrika (socken) - Ulrika Eleonora d. ä. - Ulrika Eleonora d. y. - Ulrika Eleonoras församling - Ulriksdal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

683

Ulricehamn—Jönköpings järnväg—Ulriksdal

684

U. har sjukstuga, samrealskola och friluftsmuseum
(i Stadsparken i stadens s. del) samt tingshus
(tingsställe i Kinds och Redvägs domsaga). Sedan
1948 är U. stad under landsrätt. Ulricehamns tidn.
utkommer 3 ggr i veckan. U. utgör jämte
Tim-mele ett pastorat i Redvägs kontrakt av Skara
stift. — Litt.: O. Kullenberg, ”U.” (i ”Sveriges
städer”, 4, 1921); B. Kullenberg, ”U. En
geografisk studie” (1938); G. Boger, ”U:s krönika.
Blad och bilder ur en stads historia” (1951),
”Bogesunds stadsbild under 1600-talet” (i ”Från
Borås och de sju häraderna”, s. å.).

Ulricehamn—Jönköpings järnväg, se Borås
—Jönköpings järnväg.

Ulricehamns kurhotell (tidigare Ulricehamns
sanatorium och badanstalt), kurort vid
Ulricehamn med huvudbyggnaden uppförd 1910. U.
ligger i en skogrik trakt 332 m ö. h. De
sjukdomar, som företrädesvis behandlas, äro
njurlidanden, astma, blodbrist och hjärtfel.
Inhalato-rium.

Ulrika, sn i s. Östergötlands skogs- och
bergsbygd, Valkebo hd; 130,23 km2, 882 inv. (1955).
993 har åker. Kyrkan av trä är från 1737.
Pastorat i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt. Tillhör storkommunen S. Valkebo.

Ulrika Eleonora [-nå’ra], svenska drottningar.

1) Ulrika Eleonora d. ä., Karl XI :s
gemål (1656—1693), dotter till danske konungen
Fredrik III och Sofia Amalia av
Braunschweig-Lüneburg. Redan före
skånska krigets utbrott
1675 trolovad med
Karl XI, blev U. till
bekräftelse på den
genom freden i Lund
1679 återställda
vänskapen mellan Sverige
och Danmark förmäld
med honom 6 maj
1680; vigseln
förrättades i enkelhet på
Skottorps slott i
Halland. U. var
gudfruk-tig, tålig, mild och
välgörande. Hon
ha

de gott huvud samt var road av läsning och
skön konst. Klen till hälsan, förde hon ett
tillbakadraget levnadssätt. Barnens uppfostran och
välgörenhetsverk togo största delen av hennes tid
i anspråk. U. hade sju barn, av vilka prins
Karl, prinsessorna Hedvig Sofia och Ulrika
Eleonora överlevde henne. Hennes äktenskap var
lyckligt, om också ej utan misshälligheter, till
vilka hennes svärmoder, änkedrottning Hedvig
Eleonora, ej torde ha varit utan skuld.

2) Ulrika Eleonora d. y., regerande
drottning (1688—1741), dotter till Karl XI och
Ulrika Eleonora d. ä. Karl XII hyste 1712—
13 planer på att ställa U. i spetsen för
rådsregeringen i Stockholm, och 2 nov. 1713 intog hon
utan konungens hörande denna ställning, varefter
riksdagskallelse utgick. Under de stormiga
riksdagsförhandlingarna spelade hennes person en
stor roll, i det att ett av oppositionens strävan-

den gick ut på att göra henne till regentinna.
U., som då ansetts vara närmast till kronan i
fall av tronledighet, äktade 1715 arvprins
Fredrik av Hessen, varigenom hennes arvsrätt blev
statsrättsligt tvivelaktig. Efter Karls död
utverkade hon 5 dec. 1718 av rådet erkännande som
drottning på grund av arvsrätt men tog under
opinionens tryck i
riksdagskallelsen 15
dec. avstånd från
enväldet, ”suveräniteten”. Inför 1719 års
riksdag nödgades hon
även avsäga sig sitt
arvsanspråk och motta
kronan genom
ständernas val efter att på
förhand ha godkänt
den nya R. F. Hon
underskrev denna 19
febr, och kröntes i
Uppsala 17 mars. U.
visade föga sinne

för det nya styrelseskickets anda. Hon kom i
konflikt med sina kanslipresidenter och tog råd
endast av sin make. Inför 1720 års ständer
avsade hon sig kronan genom skrivelse av 29 febr.,
varefter Fredrik hyllades som konung och den
modifierade R. F. antogs. Därefter utövade hon
ej längre något politiskt inflytande. U:s
enskilda liv förmörkades av äktenskapets
barnlöshet och gemålens otrohet.

Ulrika Eleonoras församling, se Kungsholms
församling.

Ulriksdal. 1) Kungsgård och kungligt lustslott
i Solna stad, vid Edsviken, 6 km n. om
Stockholms centrum. Slottet byggdes 1642—44 av
H. J. Kristler för riksmarsken Jacob De la
Gardie, som kallade det Jacobsdal. Hans
son M. G. De la Gardie sålde det 1669 till
änkedrottningen Hedvig Eleonora, som lät
försköna den urspr. enkelt inredda byggnaden och
förse den med två flyglar efter ritningar av N.
Tessin d. ä. 1684 skänkte hon slottet med ägor
som faddergåva till Karl XI :s äldste son Ulrik,
efter vilken det uppkallades. U. beboddes av bl. a.
Fredrik I, Lovisa Ulrika, Gustav III och Sofia

Ulriksdal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free