Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undén, Östen - Undenäs - Under, underverk el. mirakel - Underarm - Underart, subspecies - Underbalanserad budget - Underbefäl - Underbefälsskolor - Underbenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
U ndenäs—U nderbenet
698
mentar till lagfartsförordningen” (1928, 4:e uppl.
1949). —• Redan under sin studietid anslöt sig U.
till socialdemokratiska partiet och var en av
studentföreningen D.Y.G:s ledande krafter. Han
inträdde som konsultativt statsråd i
Edén—Bran-tings ministär 19/io 1917—10/3 1920 och tillhörde
därefter Brantings regering 3%—30/e 1920 som
chef för Justitiedep., Brantings och Sandlers
regeringar 18/io 1924-—7/e 1926 som utrikesminister
samt P. A. Hanssons regering 24/9 1932—19/a 1936
som konsultativt statsråd, åter utrikesminister
sedan 31/t 1945, först i P. A. Hanssons, därefter i
Erlanders ministärer. Han invaldes av
socialdemokraterna i F. K. 1933. U. är en av
socialdemokratiens främsta tillgångar och dess ledande
utrikespolitiker, särskilt intresserad av folkrättsliga
frågor och verksam för skapandet av en
internationell rättsordning. Under mellankrigstiden
tillhörde han den svenska delegationen vid N. F:s
sammanträden 1921—26, 1928, 1930—31, 1933—35
och 1937—39; han representerade 1924—26
Sverige i N. F:s råd. Som utrikesminister efter 2:a
världskriget, under vilket han stödde och
försvarade samlingsregeringens utrikespolitik men
fronderade i pressfrihetsfrågor, har U. konsekvent
fasthållit den alliansfria linjen som norm för
svensk utrikespolitik; 1946—53 ledde han den
svenska delegationen vid FN :s generalförsamlings
möten. Han är sedan 1930 led. av Mellanfolkliga
domstolen i Haag och har haft en mängd andra
viktiga uppdrag både inom och utom Sverige.
Undenäs, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, i
Tivedens skogstrakt, mellan sjöarna Vättern,
Un-den, Bottensjön och Viken; 350,94 km2, 3,352 inv.
(1955). 3,042 har åker. Kyrkbyn och tätorten
Undenäs har 281 inv. (1951), Svanvik 289 inv.
Egendomar: Forsvik (se d. o.) och Sätra, det sistn.
med sågverk och kraftverk, tillh. Sätra bruks ab.
(gr. 1756). Genom södra U. går Göta kanal.
Kyrkan är byggd 1893. Forsvik har brukskyrka (1929).
U. bildar tills, m. Halna ett pastorat i Skara stift,
S. Vadsbo kontrakt. Utgör med Halna
storkommunen Undenäs; 384,73 km2, 3,809 inv. (1955).
Under, underverk el. mirakel,
händelser, vilka strida mot det regelmässiga
naturskeendet, i regel uppfattade som verkningar av ett
gudomligt ingripande. Då den nyare
naturvetenskapens resultat blivit bestämmande även för
världsåskådningen, uppkom en spänning mellan
en dylik världsåskådning och en med u.-tro
förenad religiös åskådning. I senare teologi har
påpekats, dels att naturvetenskapliga resultat ej utan
vidare leda till en enhetlig världsåskådning, dels
att för kristendomens del det paradoxala ej är
att förlägga till u.-tro. Kristendomens
paradoxali-tet ligger på ett annat plan, än där det är fråga
om natursammanhang; den anger den kristna
uppenbarelsen som något särartat, vars innehåll,
tanken på den av Gud genom Kristus för intet givna
frälsningen, strider mot sådana religiösa tankar,
vilka te sig som rimliga och antagbara för
människans naturliga värderingssätt i religiöst
avseende.
Underarm, anat., se Arm.
Underart, subspe’cies, biol., underavd. av
en art, i den vetenskapliga nomenklaturen
betecknad med ett efter släkt- och artnamnet fogat
tredje namn. En art kan omfatta flera u., en u.
flera varieteter.
Under balanserad budget föreligger, när en
stats el. kommuns driftsinkomster, ss. skatter,
understiga dess driftsutgifter, ss. löner, sociala
understöd och räntor.
Underbefäl, lägsta befälskategorien vid
krigsmakten (om de svenska underbefälsgraderna se
Befäl). Det fast anställda u. utgöres av
kontrakts-anställd personal el. enl. modernare system av
personal, anställd enl. samma regler som övriga
tjänstemän i statens tjänst. Vid armén och
kustartilleriet har man övergått till det nya systemet,
varvid som instruktörsaspirant antages den, som
fullgjort sin i:a tjänstgöring som värnpliktig
(vanl. i befälsskola). Under det följ, året
genomgås instruktörsskola, varefter vederbörande
antages som e. el. e. o. furir. Befordran till ord. furir
kan ske efter 2 års väl vitsordad instruktörstjänst.
— Flottan tillämpar detta system vid sidan av
den äldre anställningsformen med rekrytering via
kontraktsanställning (2—2V2 år). För båda
kategorierna sker aspirantanställning under tiden för
furirsutbildningen. — Flygvapnet rekryterar sina
tekniker bland värnpliktiga, medan övriga
yrkesgrenar rekryteras medelst kontraktsanställning
(fältflygare c:a 6, övriga c:a 3 års kontrakt). —
Furirer, som ej äro ordinarie, få kvarstå i tjänst
till högst fyllda 34 år. Vid armén och kustart.
kan varje ord. furir räkna med att bli överfurir.
Pensionsåldern för högbåtsman och överfurir är
55 år. För u. finnes möjlighet att få fortsatt
utbildning till officer el. underofficer. Då
kontraktsanställning för flertalet innebär, att
underbefälsyrket blir ett genomgångsyrke, anordnas vid
behov civilanställningskurser samt tilldelas
avskeds-premie. Därjämte finnes Försvarets socialbyrå i
Stockholm, som förmedlar och underlättar såväl
rekrytering som civilanställning. — Värnpliktiga
kunna förordnas till värnpliktiga u.
Underbefälsskolor, skolor för utbildning av
fast anställt manskap till underbefäl. Vid armén
och kustart. ha tidigare funnits volontär-,
korpral-(resp. konstapel-) och furirskola, som numera
motsvaras av befälsskola för värnpliktiga och
instruktörskola. Vid flygvapnet finnas
vicekorpral-, korpral- och furirskola och vid flottan
sjö-mansskola och furirskola. U. äro decentraliserade
till förbanden el. centralt sammandragna, t. ex.
Flottans sjömansskola i Karlskrona och
Flygvapnets centrala skolor i Västerås. Utbildning
be-drives i såväl militära som civila ämnen och
öv-ningsgrenar.
Underbenet (lat. crüs), benets undre del, är
hos människan på framsidan kantigt, på baksidan
avrundat. Det börjar som en tresidig pyramid,
vilket nedåt tilltar i omfång för att därefter starkt
avsmalna mot foten. Till u:s skenbenskant
ansluter sig inåt en bred muskelfri yta, som nedåt
övergår i den inre ankeln el. fotknölen. Under
knävecket framträder på baksidan vaden, starkast
utvecklad vid den undre ändan av u:s övre
tredjedel. Vaden fortsätter nedåt mot foten av akilles-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
