- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
701-702

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Underhållstjänst - Underjorden - Underklass - Underkylning - Underkäke - Underliv - Underlivssjukdomar - Underlöjtnant - Undermedvetet själsliv - Underofficer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

701 Under jor den-

börligt materielslags anskaffning,
tillhandahållande, vård, reparation och undanförsel.

De lägsta förbandens u. utföres av deras egna
trossar. De högre förbandens u. utföres av
särskilda av trängtrupperna uppsatta
under-hållsförband, vilka upprätta underhåll
s-anstalter (-platser). Vid varje brigad
finnes sålunda en underhållsgrupp, som består av
ammunitions-, verkstads-, intendentur-, sjukvårds-,
sjukbårar-, hästsjukvårds-, ingenj
örmaterielplu-ton m. m. I fördelningen fanns tidigare en f ö
r-delningsunderhållsbataljon, som
upprättade olika
fördelningsunderhålls-platser. Numera ingå efter behov särskilda
underhållsförband för att upprätta
fördel-ningsmagasin, där livsmedel m. m. för
fördelningen läggas upp, el.
fördelningsslak-t e r i, som tillhandahåller färskkött åt
fördelningen, bageripluton för att upprätta
fördel-ningsbageri, som förser fördelningen med
färskt bröd, sjukhuskompani, som
upprättar fördelningssjukhus, m. fl.
förband. Som länk mellan brigaderna (fördelningen)
och hemorten finnas rörliga etappgrupper samt
fasta underhållsanstalter. En etappgrupp kan
bestå av ammunitionskompani, motor- och
tygre-parationskompanier, intendentur-, sjukhus-,
sjuktransport-, hästsj ukvårdskompani m. m. Den
er-sättningstjänst, som bedrives här, kallas
etappförmedling. De fasta underhåll
s-anstalterna kunna vara verkstäder,
livsme-delsmagasin, sjukhus, sjukstall m. m. —
Möjligheterna att genomföra u. äro ytterst beroende av
transporterna. Till etappgrupp och fasta
underhållsanstalter ske transporterna från
produktionsplatserna per båt, tåg el. motorfordon, i vissa fall
kanske även med flygplan. Därifrån och framåt
användas vanl. bilar, sammanförda i bilbataljoner
och bilkompanier. Men även andra
transportmedel kunna komma till stor användning, ss.
flygplan, helikopter, hjultraktorer, bandvagnar och
hästfordon (anspannsförband). — För u:s
ledning finnes särskild personal i förbandens staber.

Vid marinen indelas u. med hänsyn till
verksamhetens art i v a p en(tyg)tj änst,
skeppsteknisk tjänst,
intendentur-tjänst, fortifikationstjänst,
sjukvårdstjänst, veterinärtjänst och
marin-(fält-) posttjänst. U. vid marinen
bygger främst på i fredstid upprättade förråd
och verkstäder, ingående i marindistrikts- och
kustartilleriförsvarsorganisationerna. För
sjöstridskrafterna finnas operationsbaser, varmed
förstås områden, som avses att vid
beredskaps-tillstånd el. krig utnyttjas för basering av
sjöstridskrafter, jämte inom områdena befintliga
anstalter för fartygens försvar och för u.

Vid flygvapnet uppdelas u. med hänsyn till
verksamheten i flygmateriel-,
ammunitions-, drivmedels-, livsmedels-, i
n-tendenturmateriel- och
sjukvårdstjänst. Den avser att tillföra flygförbanden
vederbörligt materielslag, anskaffa, vårda, reparera
och undanföra materiel. För u. inom ett
flygbasområde svarar flygbasområdeschefen. De lägsta

—Underofficer 702

förbandens u. skötes av förbandens egna
markstyrkor. De högre förbandens u. verkställes dels
av fasta underhållsanstalter, ss. depåer, förråd
och sjukvårdsanstalter samt där befintlig
personal, dels av arméns underhållstrupper samt
flygvapnets basförband. Underhållstransporter
framföras huvudsakl. på järnväg el. sjöledes men om
behövligt även bil- el. flygledes.

Underjorden, se Hades.

Underklass, den del av ett folk, vilken anses
socialt (och vanl. även ekonomiskt) stå under
medelnivån; dess motsats är överklass; båda
orden äro tidigast funna hos C. J. L. Almquist 1845.

Underkylning (även kallat överkylning),
fys., det fenomen, att en vätska, som är fri från
föroreningar, vid försiktig behandling kan
avkylas till en temp. åtskilliga grader under vätskans
smältpunkt utan att vätskan stelnar. Sålunda kan
vatten, som utkokats i ett glaskärl för att befrias
från löst luft, underkylas till c:a —200.

Underkäke. 1) {Anat.) Se Huvudskål, sp. 602
jämte fig. I, 2 och 5 å pl., samt bilder vid Tänder.

2) {Zool.) U. el. maxi’ll. Hos insekter (se
d. o.) sitta bakom de pariga överkäkarna de
likaledes pariga underkäkarna, maxillae, utgående
från 5:e huvudsegmentet. Varje underkäke består
av flera delar. Mot det oftast triangulära b
a-salstycket, cardo, ledar det vanl.
rektangulära stamstycket, stipes, vilket uppbär två
ofta rikt borstbesatta tuggflikar samt
utanför dessa oftast även en p a 1 p. Medan den inre
tuggfliken vanl. är kort och bred, är den yttre
mycket växlande till formen, stundom, t. ex. hos
fjärilar, bildande ett långt sugrör. Palperna, vilka
utgå från ett stundom med stamstycket
sammansmält palpbärarstycke, palpifer, äro
antingen oledade, ss. hos flertalet tvåvingar, el
sammansatta av ett växlande antal leder.

Underliv, se Buk.

Underlivssjukdomar, se Kvinnosjukdomar.

Underlöjtnant infördes i Sverige 1835 som
lägsta officersgrad. När fänriksgraden tillkom
1915, blev u. den näst lägsta officersgraden.
U.-graden avskaffades jämlikt 1936 års
försvars-ordning.

Undermedvetet själsliv, ett själsliv, om vars
yttringar personen själv för tillfället ej är
medveten. De flesta nutida psykologer antaga ett u.
När t. ex. arbetet med att lösa ett problem
icke för till resultat men efter en tids vila
lösningen omedelbart ger sig, antages ett
undermedvetet arbete ha förelegat. Inom det abnorma
själslivet, särskilt vid hysteri, utvecklades ofta u. och
får en viss självständighet vid sidan av det
medvetna själslivet. Uttryck härav äro t. ex.
automatisk skrift och personlighetsklyvning. Jfr
Omedvetet själsliv.

Underofficer, befälskategori vid krigsmakten,
närmast över underbefälet (om de svenska
under-officersgradema se Befäl). Förvaltare har
tjänsteställning mellan kapten och löjtnant och
fanjunkare mellan löjtnant och fänrik. — Vid
flottan benämnas flaggunderofficerare och u. av 2:a
graden: vid däcksavd. flaggstyrman, resp,
styrman, vid maskinavd. flaggmaskinist, resp,
maski

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free