Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Ungern
714
Ungdomar vid en skördefest,
iklädda folkdräkter.
Djurvärlden överensstämmer i huvudsak med
den mellaneuropeiska.
Befolkning och bebyggelne. Under 890-talet
in-föllo från ö. ungrarna (magyarerna) i U. Under
dem blev U. ett självständigt rike. Under
1400-talet talade 4/s av U:s befolkning ungerska, men
antalet sjönk under 1700-talet till 2/s. Nu vidtog
en kraftig, målmedveten magyarisering av de
främmande elementen, vilken ledde till att 1910
55 °/o av befolkningen var ungersk och 67 %
kunde tala ungerska. Genom avträdelserna efter
1 :a världskriget blev U. en i språkligt hänseende
ovanligt enhetlig stat, men samtidigt förlorade
landet 3 mill. ungrare, som blevo irridenta element
i främmande
länder. 1930
hade U. 8,685,108
inv., varav
ungrarna utgjorde
92 %, tyskarna
6°/o, judarna
4,6 °/o,
slovakerna 1 °/o,
kroaterna 0,3 % och
rumänerna
0,2 °/o. Dessutom
funnos
zigenare, tj ecker,
polacker och
bulgarer. Tyskarna och
kroaterna bodde
hu-vudsakl. i
backlandet mellan
Drava och
Donau, rumänerna
ö. om Theiss
och slovakerna i n. Genom
Münchenöverenskom-melsen 1938 erhöll U. ett betydande område av
Slovakien, varigenom ungrarna i detta land
överfördes till U., och genom Wienkonferensen 1940
återtogs Transsylvanien i ö. från Rumänien och
Banatet i s. från Jugoslavien. 1949 var antalet
invånare 9,311,000, vilket i jämförelse med 1941
visar en nedgång med 1,2%. Jordbruksbebyggelsen
är samlad i klung- el. rundbyar på slätten och i
radbyar längs dalarna. I Theiss’ bäcken med de
vidsträckta åkrarna och betesmarkerna äro byarna
sedan gammalt mycket stora och bilda ofta
jord-bruksstäder. Sådana äro Szeged i s. (132,616 inv.
1949), Debrecen i n. ö. (119,635 inv.) och
Kecs-kemét i centrum (88,374 inv.). Budapest (1,600,000
inv. 1950) är naturlig medelpunkt för U:s
järnvägsnät och dess viktigaste hamn- och
industristad. Miskolc (103,724 inv. 1949) är huvudort i
järn- och stål distriktet i n. vid Bükkbergen.
Ekonomisk geografi. Vi 1950 sattes en
femårsplan i kraft med avsikt att ombilda U. från ett
jordbruksland med industri till ett industrialiserat
jordbruksland för att höja befolkningens
levnadsstandard genom övergång från naturahushållning,
som ännu råder bland stora grupper av landets
invånare, till byteshushållning, baserad på
penninghushållning. Efter 2:a världskriget har U:s
näringsliv i hög grad socialiserats. Genom dekret
28/i2 1949 socialiserades alla industrier och
affärer, som ännu voro i privat ägo och som hade
mer än 10 anställda el. finansierades med
utländskt kapital. Även de flesta
bostadsfastigheterna ha sedan 19/s 1952 socialiserats liksom
kolgruvor och elkraftanläggningar.
U. är företrädesvis ett jordbruksland.
Storgodsen ha spelat en framträdande roll, och
fram till 1 :a världskriget skedde en ökning av
dessa, medan de mindre brukningsdelarna
splittrades i stigande grad genom arvskiften. Efter den
ryska ockupationen under 2:a världskriget har
U. blivit föremål för en radikal jordreform.
Storgodsen ha dels uppdelats i mindre
bruknings-enheter, dels gjorts till allmän egendom. Så hade
i april 1950 32,223 km2 åker (55,7% av den totala
åkerarealen) fördelats bland individuella brukare
och 4,627 km2 skog (41,8 % av den totala
skogsarealen) avsatts till allmän egendom. I okt. 1951
brukades 15 °/o av åkerarealen i form av
kollektivjordbruk och 118,000 jordbruksfamiljer voro
anställda på statliga gods. Jordbruket står högst
på övre ungerska slätten och i backlandskapet
mellan Donau och Drava. Det bedrives
rationellt i förening med boskapsskötsel och
mejerihantering. ö. om Donau överväger
spannmålsproduktionen med ung. lika fördelning av vete,
råg och majs, medan ö. om Theiss
veteodlingen dominerar. Sockerbetsodlingen, som under
mellankrigsperioden var liten, har ökat
betydligt, men avkastningen är c:a Vs lägre än den
svenska. Tobak odlas bl. a. i n. delen av Nedre
ungerska slätten. Vinproduktionen utgjorde 1950
3,6 mill. hl. Det bästa vinet erhålles från
berglandskapet Hegyalja i närheten av Tokaj och
från Bakonyskogens s. sluttningar mot
Balaton-sjön; även de sandiga backarna mellan Donau och
Theiss kring staden Kecskemét ha betydande
vinodlingar. Boskapsskötseln (se bild vid
Nötkreatur, sp. 348) bedrives mest i förening
med jordbruket men även extensivt för
produktionen av kött, särsk. på Hortobågystäppen kring
Debrecen. 1950 exporterades 1,640 ton kött, 1948
—49, 1,100 ton mjölk och 1948 750 mill ägg.
Skogen i U. består mest av lövskog, och av
hela skogsarealen torde endast hälften vara
produktiv skogsmark. Behovet av byggnadsvirke
måste därför täckas genom import. — Fisket
är betydelsefullt, och stora fisktillgångar finnas i
Theiss och Donau (donausill och stör) samt i
Balatonsjön (abborre, karp, gädda m. fl.).
1947 funnos i U. 4,342 industriella
anläggningar med 296,300 arb. Mineraltillgångarna
äro i allm. små, dock äro bauxitfyndigheterna
mycket rika. Stenkol brytas i Mecsekbergen vid
Pécs, brunkol vid Tata v. om Budapest och i
Bükkbergen men täcka blott en mindre del av
behovet. Kommersiell produktion av petroleum
började 1937 vid Szentadorjån mellan Balatonsjön
och floden Mura och nådde kulmen under 2:a
världskriget med över 800,000 ton men har senare
(1951) stagnerat vid c:a 500,000 ton. I
Bükkbergen brytes även järnmalm, som förädlas i
järn- och stålverken i Miskolc och Salgotarjån,
varifrån halvfabrikat sändas till maskinfabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
