Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Ekonomisk geografi - Mått - Mynt - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Ungern
716
Åkerjordens användning och skörd.
Växtslag Åkerjordens användning Skörd i 1,000-tal ton
i 1,000-tal har I •/« 1950
Medeltal 1934—38 1950 Medeltal 1934—38 1950
Vete 1.589 1,465 25,4 2,220 2,040
Råg 631 640 11,1 697 790
Korn 459 481 8,, 608 6909
Havre 219 200 3,s 270 220
Majs 1,156 1,329*) 23,0 2,306 2,8629
Ris —• 129 0,2 — 379
Potatis 291 2929 5,1 2,133 1,9209
Sockerbetor ... 46 115 2,0 960 1,723
Tobak 15 22 0,4 20,5 279
4,406 4,556 79,0 1
9 1948. 2) 1949.
och mekaniska verkstäder i bl. a. Budapest, Pécs
och Györ. Jordbruksmaskiner och elektrotekniska
artiklar höra till de viktigaste fabrikaten. Inom
verkstadsindustrien tillverkades 1950 bl. a. 269
lokomotiv, 4,550 järnvägsvagnar, 8,720 lastbilar,
5,100 jordbrukstraktorer, 16,230 motorcyklar och
239>37O cyklar. De dominerande industrigrenarna
basera sig emellertid på råvaror från jordbruket.
Kvarnindustrien intar en ledande plats och är
särskilt koncentrerad till Budapest, som med nära
100 moderna ångkvarnar är Europas största
kvarnstad. För 1951 beräknas
råsockertillverk-ningen ha uppgått till 254,000 ton. Brännerier med
potatis, majs och melass som råvaror ligga särsk.
v. om Donau. Läderindustrien omfattar garverier
och skofabriker (Budapest) men kan icke
tillgodose efterfrågan. Textilindustrien har gamla
anor, men såväl bomull och ull som bränsle måste
importeras. Budapest innehar ledningen med %
av U:s textilfabriker. Hampa och lin beredas
bl. a. i Szeged, Csanåd och Békés.
På gr. av U:s läge i Mellaneuropa och dess
ställning som jordbruksstat har
utrikeshandeln under mellankrigsperioden främst riktat
sig till industriländerna i v. och n., där U. bytte
ut sina jordbruksprodukter mot maskiner,
textilråvaror och bränsle. U:s nuv. utrikeshandel
präglas av det tvångsläge, som uppkommit genom den
ryska ockupationen. U:s handelsutbyte med
Sverige har varit ringa. Det svenska importvärdet
från U. utgjorde 1950 4,8 och 1951 15,3 mkr och
exportvärdet till U. s. å. 3,2, resp. 10,6 mkr.
Kommunikationer. U. har av naturen
ett utmärkt läge som genomgångsland för
trafiken från Tyskland mot s. ö. till Balkanhalvön
och Svarta havet. En annan samfärdsled går mot
s. v. till Adriatiska havet och Italien.
Genom-gångstrafiken från n. v. till s. ö. följer Donaus
dal, och till denna flod äro en stor del av
handelsförbindelserna med utlandet knutna. Såväl
huvudflöden som dess biflöden Theiss och Drava ha
dessutom en mycket stor betydelse för den inre
samfärdseln. Vid slutet av 1947 ägde
fartygsbola-get Sovjet-Donau Meszhart 514 fartyg om
sammanlagt 118,717 bruttoton. Budapest är U:s
viktigaste hamnstad och har en väl utbyggd hamn.
Under senare år ha goda genomfartsvägar byggts.
En beräkning 1954 anger
antalet samtliga bilar till
16,000, medan motorcyklarna
nedgått till 5,200. 1938 var
antalet samtliga bilar 22,050.
Omkr. 24 km från
Budapest ligger flygstationen
Bu-daors, som trafikeras av det
sov jet-ungerska flygbolaget
Maszoviet.
Mått. Metersystemet
infördes 1876.
Mynt. Från Vi 1926 var 1
peng’6 = 12,500
österrikiskungerska papperskronor =
100 fillér och avsedd att
motsvara 0,203 g guld alltså =
nominellt 0,0026 kr myntenhet.
Efter 2:a världskrigets våldsamma inflation
ersattes pengö av forint (1 forint = 400,000
kvad-rillioner pengö) = 100 fillér.
Religiösa förhållanden. Full religionsfrihet
råder i U., och alla av staten godkända religiösa
samfund ha samma rättigheter. I konstitutionen
1949 genomfördes fullständig skilsmässa mellan
stat och kyrka. Vid samma tidpunkt påbörjade
regeringen en utpräglat kyrkofientlig politik.
1950 upplöstes 59 romersk-katolska ordnar med
sammanlagt över 10,000 munkar och nunnor, och
deras egendom indrogs till staten. Enl.
folkräkning 1941 äro 6,122,583 (över 65% av
befolkningen) romerska katoliker, 233,672 grekiska
katoliker, 1,934,892 tillhöra den reformerta kyrkan,
557>647 äro luteraner och 400,980 av mosaisk
trosbekännelse; det finnes även ett muhammedanskt
samfund (sedan 1916).
Undervisningsväsen. Det första univ.
grundades 1367 i Pécs. I Trnava (Nagyszombat)
grundades 1635 ett andra univ. av jesuiterna, men det
överflyttades 1777 till Budapest.
Folkskolundervisningen blev obligatorisk 1868.
Undervisningsväsendet har sedan omorganiserats vid olika
tidpunkter. 1945—46 infördes allmän obligatorisk
undervisning för barn mellan 6 och 14 år,
varvid skilda skolformer uppgingo i en statlig
enhets-skola. 1948 nationaliserades även den
romerskkatolska kyrkans 4,322 skolor. Numera finnas
endast ett fåtal icke-nationaliserade högre skolor,
därav 9 kalvinska, 2 luterska och 2 judiska samt
4 romersk-katolska. Trots att skolplikt existerat
sedan 1868, räknade man 1949 med att 5 °/o av
alla personer över 7 års ålder voro analfabeter.
1951/52 funnos 6,166 skolor för
folkundervisningen med 1,213,000 elever och 38,100 lärare.
Högstadiets 405 skolor omfattade samtidigt 107,900
elever. Dessutom funnos 58
lärarutbildningsanstal-ter. — Utom univ. i Budapest och Pécs samt univ.
i Debrecen (grundat 1912 men utvecklat ur en
1549 grundad kalvinsk högsk.) och Szeged
(grundat i Cluj 1872 och överflyttad till Szeged 1921)
finnas olika fackhögsk., bl. a. tekniska univ. i
Budapest och Miskolc. Sammanlagt funnos
1951/52 28 univ. och högsk. med 40,700 studerande
och 7,120 lärare.
Försvarsväsen. Jämlikt fredsfördraget 1947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
