Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Försvarsväsen - Författning - Förvaltning - Rättsväsen - Vapen och flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
717
Ungern
718
fick U:s armé omfatta högst 65,000 man och
dess flygvapen 5,200 man med 90 flygplan.
Ryssarna hade enl. fördraget rätt att hålla kvar
trupper i landet till skydd för kommunikationerna
med sovjetzonen i Österrike, intill dess
fredsfördrag slutits även med detta land, en rätt, som
ryssarna utnyttjat. — Det av ryssarna i U.
uppbyggda försvaret överskrider avsevärt tillåten
styrka. Utbildningstiden är 3 år. Även kvinnor
utbildas. Armén, 8 inf.-div., 1 pansardiv. och 1
fallskärmsjägardiv., omfattar c:a 180,000 man.
Därtill komma c:a 120,000 man polistrupper.
Flygvapnet har c:a 200 flygplan, huvudsakl.
av äldre ryska typer. Flottan omfattar c:a 10
patrullbåtar.
Författning. U :s nu gällande författning av
1949 är på så sätt märklig, att U., som tidigare
liksom England baserat sin författning på
sed-vanerätt, kompletterad med strödda smärre
för-fattningsurkunder, genom den övergått till
systemet med en alltigenom kodifierad författning.
Annars företer författningen föga av intresse,
modellerad som den är efter gängse av
Sovjetunionen för sina satellitstater tillämpad modell.
Den egentliga författningstexten inledes med en
förklaring, att U. är en folkrepublik av arbetare
och arbetande bönder. Människors exploatering
genom människor omöj liggöres genom en
socialistisk samhällskonstruktion, så utformad, att jord
och produktionsmedel enl. en detaljerad
uppräkning till större delen tillhöra staten el. offentliga
korporationer. Privat äganderätt och privata
affärsföretag tillåtas, i den mån de icke komma i
konflikt med allmänintresset.
Högsta statsorgan är parlamentet, som utses
för 4 år genom allmän, lika och direkt rösträtt.
Till parlamentets särskilt angivna befogenheter
hör att stifta lag, fastställa stadsbudget och
nationell hushållsplan, utse presidentråd och
ministerråd, förklara krig och sluta fred.
Presidentrådet, som väljes av parlamentet inom kretsen
av dess egna medl. består av 1 president, 2
vicepresidenter, 1 sekr. och 17 medl. Liksom i
Sovjetunionen och övriga satellitstater fungerar
presidentrådet som en andra regering. Till dess
befogenheter hör bl. a. att avsluta traktater, utse och
mottaga diplomatiska sändebud samt högre både
civila och militära ämbetsmän och att, när
parlamentet ej är samlat, utöva dess befogenheter,
dock icke grundlagsstiftningsrätten. Högsta
administrativa statsorgan är ministerrådet, som
består av i ordf., 1 el. flera v. ordf, samt ministrar
utan el. i spetsen för ministerier. Deras val äger
rum på rekommendation av presidentrådet.
Förvaltning. U. är med hänsyn till den lokala
förvaltningens behov uppdelat i komitat, som
språkligt svara mot Englands counties, distrikt
och primärkommuner. För varje sådan
administrativ enhet finnes ett enl. samma regler, som gälla
för parlamentets val, utsett råd. Ur sin egen krets
utse råden exekutiva kommittéer för löpande
ärenden.
Rättsväsen. Landets lagar och domstolsväsen ha
efter ryska ockupationen 1945 helt omdanats enl.
Sovjetrysslands mönster. 4 domstolsinstanser
fin
nas: 1) distriktsdomstolar, 2) landskapsdomstolar,
3) hovrätter (5 st.) samt 4) en högsta domstol i
Budapest. Vid distriktsdomstolarna handläggas
brottmål av 1 yrkesdomare och 2 lekmän, i
hovrätt och högsta domstolen av 3 yrkesdomare och
2 lekmän. Civilmålen behandlas ung. på samma
sätt. För avdömande av krigsförbrytare och
”brott mot folket” finnas särskilda
folkdomstolar.
Vapen och flagga. Vapen: Kluvet: 1) 7 ggr
delat i rött och silver, 2) rött, vari berg, grönt,
varpå ett ur krona, guld, uppstigande
patriarkal-kors, silver. Skölden var före
republikens tid krönt med
Ste-fanskronan. — Flagga: 3
horisontala band: rött, vitt, grönt,
belagd med vapnet.
Historia. Omkr. 896 inkommo
magyarerna under A r p å d i det
nuv. U. och grundade på
spill
rorna av Svatopluks rike ett furstendöme. Den
egentliga ungerska statsbildningen började under
storfurst Géza (reg. 972—997), som även
be-gynte införa kristendomen. Hans verk blev
fullbordat av sonen Stefan (reg. 997—1038), som
år 1000 kröntes till apostolisk konung av U. Han
omgestaltade U. enl. västerländskt mönster. Efter
kung Stefans död uppflammade ett brödrakrig i
U. Under Låszlö den helige (reg. 1077—
95), som blev en av U:s största konungar, rådde
dock åter enighet. Under hans regering utvidgades
U:s gränser ända ned till Dalmatien. Hans verk
fulländades av brorsonen Koloman (reg. 1095
—ii 16), som omorganiserade hela U:s
förvaltning. En av hans efterträdare, Béla III (reg.
U73—96), förde en framgångsrik
utvidgningspolitik; men denna översteg landets krafter, och
erövringarna gingo snart förlorade. Magnaternas
och lågadelns inflytande växte. Den
obeslutsamme Andreas (reg. 1205—35) tvangs sålunda
1222 att underskriva den s. k. gyllene bullan, U:s
Magna charta, som uppdrager gränserna för
kungamakten. Konungamaktens förfall hade
sorgliga följder, vilket snart kom till synes under
tatarernas inbrott (1241—42), då hela landet
härjades. Béla IV (reg. 1235—70) sökte
återuppbygga landet, inkallade nybyggare, särskilt från
Tyskland, uppförde befästa städer och stärkte
borgerskapet genom privilegier. Den siste
konungen av Ärpåds ätt, Andreas III, dog 1301.
Efter ett interregnum, uppfyllt av svåra
inbördeskrig, lyckades Karl Robert av Anjou
(reg. 1309—42) tillvälla sig konungamakten i U.
Under hans son Ludvig den store (reg. 1342
—82), även konung i Polen, omdanades det
ungerska feodalväsendet, kungamakten befästes, och
landets kultur höjdes. Efter Ludvigs död
kröntes hans dotter Maria, g. m. markgreve
Sigmund, till drottning, medan den yngre systern fick
Polens krona. Äter uppflammade inre strider,
mot vilka Sigmund, som senare valts till
konung (reg. 1382—1437), icke kunde uppträda nog
kraftigt, då han som tysk kejsare vistades utom
riket. Redan visade sig turkarna vid U:s gränser.
I denna ödesdigra stund uppträdde Janos H u-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
