Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungerska litteraturen, magyariska litteraturen - Ungerska språket, magyariska språket - Ungerska viner - Ungersk gyllen - Ungersk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727 Ungerska språket—Ungersk konst 728
vilken nyskapade det ungerska dramat. Bland
senare författare må särsk. nämnas proletärförf. L
a-jos Kassåk och Lajos Zilahy, som i sina
romaner belyst aristokratiens och medelklassens
dekadens, Janos Kodolånyi, vilken liksom
Gyula 111 y é s, Istvån Sinka och P å 1
S z a b 6 tillhörde en folkligt nationell och socialt
radikal riktning. Av motsatt kynne är S å n d o r
M å r a i. En europeiskt beaktad företrädare för
det litterära livet i Ungern under efterkrigstiden
har varit litteraturhistorikern och kritikern G
y-örgy L u k å c s. — Litt.: L. Katona och F.
Szinnyei, ”Geschichte der ungarischen Literatur”
(2:a uppl. 1927); antologier på svenska:
”Ungersk lyrik” (1922), ”Ungerska noveller” (1932),
”Ungersk dikt” (1944).
Ungerska språket, magyariska
språket, bildar jämte voguliskan och ostjakiskan den
östligaste, ”ugriska” gruppen av de
finsk-ugris-ka språken. Ortografien är i det hela enkel och
ljudenlig. Kort a är ett dunkelt a (ej å) och
kort e ett vanl. mycket öppet ä; långa vokaler
tecknas med akut accent (långt ü och ö med
två dylika) över vokaltecknet; c och cz uttalas
som ts, os som tf, s som /, sz som s, z som
tonande s, zs som ?, gy, ny, ty som muljerat d,
n, t, ly som j (i dialekter som l el. muljerat l),
ng som q + g-, långa konsonanter dubbelskrivas
(ssz = w, ccs = ttj o. s. v.); huvudaccenten vilar
på ordets första stavelse. En rikt utvecklad
vokalharmoni förekommer i ungerskan. Deklination
sker enl. principerna för agglutinerande språk
genom tilläggande av suffix. Grammatiskt kön
saknas. Bestämd och obestämd art. finnas. Den
förra heter a framför ord med konsonantljud
och az framför ord med uddljudande vokal. U.
har stor rikedom på kasus, som till en del
ersätta prepositionsuttrycken i andra språk och som
äro bildade genom postpositioner, de flesta i
ganska sen tid. Possessivpronomina äro ersatta
av possessivsuffix. I fråga om verbböjningen
skiljer man mellan subjektiv och objektiv
kon-jugation. Åtskilliga dial. finnas, dock utan större
avvikelser. En av de mest utpräglade talas av
széklerna i Transsylvanien. U. är uppblandat
med ett mycket stort antal lånord från framför
allt turkiska och slaviska språk samt ossetiska,
i nyare tid även tyska och judiska element. Den
äldsta bevarade ungerska texten härrör från
1200-talet. Som skriftspråk i egentlig mening
framträder u. först omkr. 1600. — Litt.: Z.
Simonyi, ”Die ungarische Sprache” (1907); B.
Kelemen, ”Grosses Handwörterbuch der
ungarischen und deutschen Sprache” (2: a uppl., 2
bd, 1912—14); A. Låbån, ”Ungarische
Sprach-lehre” (1920).
Ungerska viner. De förnämsta och mest
kända komma från Tokaj. Enkla, såväl vita som
röda, viner komma från orter vid Balatonsjön,
av vilka vinerna från Badacsony ha en
alkoholstyrka av 12—14%. Det mest bekanta
märket är Kéknyelü (Blaustein), som erinrar om
bourgognevin. Från Karpaterna erhålles ett vitt
vin, Debröi härslevelu, erinrande om sauternevin.
Musserande viner produceras i Gyöngyös. Av
övriga viner kunna nämnas Valtelin, ett guldgult,
sött dessertvin, Ezerjé, ett guldgult vin med
behaglig syra, samt det röda vinet från trakten
av Eger (Egri bikavér; ”tjurblod”).
Ungersk gyllen förekom redan under
1400-talet i Sverige. Under Erik XIV och Johan III
präglades i Sverige guldmynt med detta namn
med en finvikt av 4,1 g.
Ungersk konst. Sedan Ungerns förste konung,
S:t Stefan, övergått till den romerska kyrkan,
började den kyrkliga konsten blomstra. Av de
tidigaste romanska domkyrkorna finns endast en
kvar, i Pécs, som dock är ombyggd. Bland
smärre kyrkor i romansk stil märkes kyrkan i Jäk
(1257). På 1300-talet kom den gotiska
byggnadsstilen till Ungern. Utom utländska
byggmästare (bl. a. Villard de Honnecourt) funnos redan
ungerska mästare, vilka uppförde en del ännu
kvarstående kyrkliga o. a. offentliga byggnader
i övre Ungern. Under denna period uppträdde
två berömda skulptörer, bröderna Georg och
Martin från Koloszvår. Deras S:t
Georgsstaty (1373) står framför S:t Veits
katedral i Prag.
En blomstringstid för de sköna konsterna blev
Mattias Corvinus’ regeringstid. Italienska
mästare inkallades, kyrkor smyckades med målningar
och skulpturer, flera kungliga slott (i Buda,
Visegråd, Vajda-Hunyad, Diös-györ etc.)
byggdes men förstördes senare av turkarna. Jämte
utländska konstnärsnamn träffas även ungerska,
men först på 1800-talet utvecklas en mera
självständig u.; det sker samtidigt med det kraftiga
nationella uppsvinget inom litteraturen. Ungerns
hjältetid förevigas på monumentala fresker i
huvudstadens offentliga byggnader
(akademipalatset, riksdagshuset, kungl. slottet, operan etc.) av
historiska målare, Mor Thån (1828—99),
Karl Lotz (1833—1904), Viktor M a d
a-råsz (1830—1917) och Bertalan Székely
(1840—1910). I Frankrike (Barbizon) fostrades
två betydande konstnärer, Låszlö Paål och
Mihåly M u n k å c s y, Ungerns störste
målare. Impressionismen segrar med målaren Paul
S z i n y e i-M e r s e (1845—1920) i spetsen. Den
nationalistiska riktningens store man är
historie-målaren Julius Benczur (1844—1920). En
även i det övriga Europa uppskattad
porträttmålare var Philipp Låszlö (1869—1937).
Inom den yngre generationen, som bekämpade
impressionismen, räknas Istvån Szönyi (f.
1894) som en banbrytare. Bildhuggare av större
betydelse påträffas först under 1800-talets
senare hälft. Alois Ströbl (1856—1926) och
György Zala (1858—1937) utförde
huvudparten av statens offentliga monument. Med
Budapests upphöjande till huvudstad 1867
erbjödo sig rika uppgifter för arkitekterna. Miklos
Ybl (1814—91) byggde bl. a. Kungl. operan.
I m r e Steindl (1839—1902) uppförde det
väldiga parlamentshuset i nygotisk stil med starka
barockinslag. Det kungl. slottet ombyggdes 1891
—1900 och slutfördes av Alois Hanszmann
(1847—1926). ödön Lechner (1845—1914)
ritade det ungerska konstindustrimuseet (1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
