Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet - De svenska universitetens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Universitet
742
sation efter europeisk förebild vunnit inträde.
De sydamerikanska staterna ha alla u., av vilka
de äldsta gå tillbaka till 1500- och 1600-talen.
U.S.A. ha ett stort antal u. av starkt växlande
typ; till de mest betydande höra Harvard (1636)
och Yale (1716). Ett starkt uppsving
karakteriserar det moderna amerikanska u.-väsendet,
som även har framfört nya uppslag inom
ämnesområden, undervisning och kvalitetsurval. De
viktiga engelska dominions ha u., så Canada,
Australien (t. ex. Sydney, 1850) och Sydafrika,
tillkomna el. nyorganiserade efter den engelska
erövringen. Japanskt och kinesiskt u.-väsen har
organiserats efter europeisk förebild; liknande
försök ha gjorts i andra stater. U.-väsendet i
Indien och Pakistan är föremål för livligt
intresse från den politiska ledningens sida. I
Jerusalem organiserades ett modernt u. 1925.
De svenska universitetens organisation,
överstyrelsen handhas av en universitetskansler, den
lokala styrelsen och förvaltningen av rektor, den
akademiska församlingen, det större och det
mindre akademiska konsistoriet samt
drätselnämnden. De nu gällande för u. i Uppsala och Lund
gemensamma statuterna äro utfärdade 1916.
Rektor för u. väljes för 3 akademiska år av
den akademiska församlingen, som för samma tid
också utser en prorektor (båda kunna
omvälj as). Valet stadfästes av u.-kanslern.
Rektor, som är ordf, i den akademiska
församlingen, i konsistorierna och i drätselnämnden, utövar
den närmaste vården och tillsynen över u. Den
akademiska församlingen, som
utgöres av samtliga vid u. anställda prof., har att
förrätta val av rektor och prorektor (i vilka
fall jämväl överbibliotekarien och
akad.-ränt-mästaren äga säte och stämma i församlingen)
ävensom av led. i konsistorierna och
drätselnämnden. — Det större akademiska
konsistoriet utgöres av rektor, prorektor och
visst antal prof, (dels 2 från varje fakultet el.
sektion efter fullmaktsålder inträdande led., dels
efter förslag av varje fakultet el. sektion för sig
av akademiska församlingen valda led. till ett
antal av 1 för varje fullt el. påbörjat 5-tal av
de till fakulteten el. sektionen hörande
professurerna) samt vid behandlingen av vissa ärenden
överbibliotekarien, akad.-räntmästaren,
vederbörande inst.-föreståndare och vederbörande
stipen-dieinspektor. Dess skyldighet är bl. a. att ha
vård och tillsyn över u:s vetenskapliga och
ekonomiska angelägenheter, förvalta och utdela
u.-stipendier, upprätta förslag till lär ar befattningars
o. a. tjänsters tillsättande. —■ Det mindre
akademiska konsistoriet utgöres av
rektor, prorektor och dekanerna samt vid
behandlingen av vissa ärenden överbibliotekarien,
räntmästaren och vederbörande stipendieinspektor.
Dess skyldighet är bl. a. att vaka över att den
akademiska undervisningen och examinationen
vederbörligen upprätthålles samt handha u:s
disciplinära myndighet. — Efter de olika vid u.
företrädda vetenskaperna finnas vid u. i
Uppsala och Lund 4 fakulteter: den teologiska,
juridiska, medicinska och filosofiska (den senare
1876 uppdelad i 2 sektioner, en humanistisk och
en matematisk-naturvetenskaplig). Inom var och
en av de 3 förstn. fakulteterna samt inom varje
sektion av den filosofiska finns en ordf., d e k
a-nus. Antingen väljes han för viss period, el.
också går dekanatet för ett år i sänder i tur
mellan de till fakulteten (sektionen) hörande prof.
Fakulteterna ha bl. a. tillsyn och prövningsrätt
över akademiska disputationer o. a. prov. Vid
u. i Göteborg finnas 2 fakulteter, en medicinsk
och en filosofisk (ej uppdelad i sektioner). —
Av K. m:t utnämnas på vederbörande
u.-myndig-hets förslag, och sedan u.-kanslern yttrat sig i
ärendet, följ, akademiska lärare: professor,
laborator, observatör, prosektor och preceptor.
Prof.-befattning tillsättes efter ansökan el.
genom kallelse. Ej må någon kallas, med mindre
hans skicklighet till ämbetet är uppenbar och han
kan anses förtjänt att till ämbetet nämnas
framför varje annan, som är sökande till befattningen
el. föreslagits till kallelse. Åtgärder för
prof.-befattnings tillsättande skola inledas under febr,
månad året före det, då befattningens innehavare
inträder i pensionsåldern. Om sökande anmält
sig till erhållande av professur el. kallelseförslag
blivit väckt, skola i regel 3 sakkunniga i det el.
de läroämnen, som den ledigförklarade
befattningen avser, utses av det större konsistoriet.
Vid tillsättande av laborators- (motsv.)
befattning förfares i tillämpliga delar på samma sätt
som i fråga om professur. Vissa andra
u.-tjänste-män än de ovan nämnda utnämnas ävenledes av
K. m:t; övriga befattningshavare utnämnas, där
ej annorlunda är bestämt, av u.-kanslern.
Docentbefattningarna tillsättas av kanslern för viss
tid. Vid de olika inst. finnas anställda
arvodes-avlönade assistenter och amanuenser. — Den
akademiska undervisningen pågår årl. under 2
terminer (höstterminen V»—W12; vårterminen 15/i—
3Vs) och består av dels (offentliga)
föreläsningar, dels (endast för inskrivna studenter avsedda)
kurser, övningar o. a. undervisning. — Vid u.
kunna följ, examina avläggas: inom teologiska
fakulteten: teol. kand.-, teol. lic.-ex.,
praktiskteologiska prov; inom juridiska fakulteten: jur.
kand.-, jur. lic.-ex., statsvet.-jur. ex. (pol. mag.);
inom medicinska fakulteten: med. kand.- och med.
lic.-ex.; inom filosofiska fakulteten: fil.
ämbets-(mag.-), statsvet.-fil. ex. (pol. mag.), fil.
kand.-och fil. lic.-ex. Högsta lärdomsgrad inom resp,
fakulteter äro teol. dr, jur. dr, med. dr och fil.
dr. — Till u. höra ett flertal vetenskapliga saml.
och inrättningar. U:s egendom handhas av
en drätselnämnd, bestående av rektor,
akad.-räntmästaren och 3 bland u:s prof, valda
medl. De i u:s stat bestämda anslagen ävensom
u:s andra inkomster förvaltas och redovisas av
räntekammaren. — Akad.-räntmästaren,
som är drätselverkets huvudman, förvaltar med
biträde av övriga till räntekammaren hörande
tjänstemän drätselverket under tillsyn av rektor
och drätselnämnden. Kansligöromålen
vid u. ombesörjas av en akad.-sekr. med bitr,
av övriga till kansliet hörande tjänstemän.
1945 tillsattes den s. k. universitetsbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
