Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UNRRA - Unruh, Fritz von - Uns - Unterfranken - Unter uns - Unterwalden - Untra kraftverk - Ununge - Unwin, Sir Raymond - UP - u. p. a. - Upaniṣad (upanishad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745 UNRRA—Upanisad 746
UNRRA, förk. för eng. United Nations Relief
and Rehabilitation Administration, FN:s
hjälp-och återuppbyggnadsorganisation, bildades 9/ii
1943 vid en konferens mellan samtliga 44 (slutl.
48) i 2:a världskriget allierade stater. U:s syfte
var att bringa hjälp till befolkningen i
krigshärjade områden. Inalles förmedlade U. 3,7
milliarder 3 (el. c:a T9 milliarder sv. kr.) till 17
länder. U. medverkade till hemförandet av c:a
7 mill. flyktingar och tvångsförflyttade.
Verksamheten upphörde 1947 (i Fjärran östern
fortfor dock arbetet ytterligare ett år). När U.
slutade, ersattes det närmast av Internationella
hjälp-fonden för barn (UNICEF), och i övrigt delades
dess uppgifter upp på FN:s särorganisationer.
Unruh [o’nrö], Fritz von, tysk författare
(f. 1885). U. deltog som officer i 1 :a
världskriget. Han debuterade med skådespelen
”Offizie-re” (1912) och ”Louis Ferdinand” (1914), i
vilka den upproriske expressionistiske dramatikern
framträder. Den dramatiska dikten ”Vor der
Entscheidung” (1915) är ett av de första tyska
diktverken med antikrigstendens. Tragedien ”Ein
Geschlecht” (1916) är patetisk känslolyrik. Dess
fortsättning, ”Platz” (1920), förkunnar avfall
från hela den gamla, mekaniserade världen.
Berättelsen ”Opfergang” (1916) och flera andra
verk förkunna pacifism och folkförsoning. U.
emigrerade under nazistregimen. Efter 2:a
världskriget har U. framträtt med aktuella tal
till tysk publik och utg. romaner, bl. a. ”Der
nie verlor” (1949; på eng. 1947).
Uns (av lat. Vncia), delvikt i åtskilliga äldre
viktsystem; gammal svensk guld- och silvervikt
= 2 lod = 27,9 g; svensk medicinalvikt
(avskaffad 1862) = 8 drachmer = 29,69 g. — Om den
eng. vikten u. (ounce) se Avoirdupoisvikt och
Troy vikt.
Unterfranken [o^tarfraqkan], reg.-omr. i n. v.
Bayern; 8,488 km2, 1,039,100 inv. (1950).
Huvudstad: Würzburg.
Unter uns [o’ntar o’ns], ty., oss emellan, i
förtroende.
Unterwalden [o’ntar-], en av urkantonerna i
Schweiz, s. och s. v. om Vierwaldstättersjön;
768 km2, 41,514 inv. (1950); 97% äro katoliker
och tysktalande. Glaciärer täcka 14 km2. Mer
än Vs av befolkningen lever av boskapsskötsel
och jordbruk, nästan V3 av industri och hantverk
(trä- och cementindustri). Livlig turisttrafik. U.
delas av Kernwald i två halvkantoner, O b w a
1-den (U. ob dem Wald; 493 km2, 22,125 inv.)
kring Sarnensee i v. med huvudstaden Sarnen
och N i d w a 1 d e n (U. nid dem Wald; 275 km2,
19,389 inv.) i ö. med huvudstaden Stans.
De två halvkantonerna, Ob- och Nidwalden,
ha i mångt och mycket skild historia. Endast
Nidwalden deltog 1291 i det mot de bl. a. i U.
mäktiga habsburgarna riktade Edsförbundet;
först senare inträdde även Obwalden i detta. U.,
som alltid varit en högborg för katolicismen i
Schweiz, deltog 1845 i Sonderbund (se Schweiz,
sp. 890); först efter dettas upplösning infördes
1850 i de två halvkantonerna demokratiska
författningar.
Untra kraftverk, i Söderfors sn, Uppsala län,
utnyttjar fallhöjden mellan Untra- och
Lanfjär-darna i nedre Dalälven, 25 km ovan dess
mynning, byggdes 1911—18 och utvidgades 1935—36,
tillhör Stockholms stad, över den starkt
förgrenade forsen ha 6 km långa dammar utförts, och
vattnet föres sedan genom en 1 km lång kanal
till kraftstationen. I denna finnas 5 turbiner
om tillsammans 39,000 kW, utnyttjande 12,4 å
14 m fallhöjd.
Ununge, sn i Upplandsdelen av Stockholms
län (Roslagen), Närdinghundra härad, n. v. om
Norrtälje; 89,08 km2, 878 inv. (1955).
Begränsas i s. ö. av sjön Närdingen, därinvid slättbygd,
f. ö. mest skog. 1,313 har åker. Egendom:
Ske-bo (se d. 0.), Berga m. fl. Kyrkan härstammar
från omkr. 1300. Ingår i U. och Edsbro
pastorat, Ärkestiftet, Närdinghundra kontr. Tillhör
storkommunen Häverö.
Unwin [a’ncoin], Sir Raymond, engelsk
stadsplanearkitekt (1863—1940), en av samtidens
förnämsta auktoriteter på stadsbyggnadskonstens
och bostadsplaneringens områden. U. blev
internationellt uppmärksammad genom planeringen av
trädgårdsstaden Letchworth (1903) och
förortssamhället Hampstead utanför London (1906), i
vilka han tills, m. sin kompanjon fr. o. m. 1896,
arkitekten Richard Barry Parker, svarat för
såväl gestaltningen av stadsplan och landskap som
den arkitektoniska utformningen av bostäder och
offentliga byggnader. Sina stadsplane- och
bostadsideal framlade U. i det banbrytande verket
”Town planning in practice” (1909). Som
inspektör för det engelska stadsplaneväsendet från
1914 och förf, till hälsovårdsministeriets
rapport, ”Housing manual” (1918), kom U. att få
oerhört stor betydelse för det omfattande
engelska bostadsbyggandet i kommunal och statlig
regim efter i:a världskriget.
UP, förk. för United Press.
u. p. a., förk. för utan personlig ansvarighet.
Upanisad [-Ja’d] (upanishad), ind. litt.,
en klass filosofisk-religiösa skrifter, som
proklamera läror, vilka stå i bestämd motsats mot den i
Brähmana systematiserade offerreligionen och
ritualläran. Ordet u. (av skt upani-sad-, sitta ned
nära intill någon) betyder i överförd bemärkelse
undervisning el. invigning i de högsta hemligheter,
mysterieinvigning, hemlig vetenskap, lära. U. bilda
grundvalen för en stor del av Indiens senare
filosofiska spekulation. — Av u. anses elva tämk
säkert tillhöra tiden före omkr. 600 f. Kr. Dessa
äro: Brhadäranyaka, Chändogya, Taittiriya,
Aita-reya, Kau§Itaki, vilka förete samma språkform
som Brähmana (och Äranyaka), av vilka de
delvis utgöra fortsättningar, samt de något yngre
och oftast metriska Kena (el. Tälavakära), Katha
(el. Käthaka), Isä, évetäsvatara, Mundaka och
Mahä-Näräyana. De flesta u. äro rätt unga
och ha sin upprinnelse i de talrika sekteriska
filosofisk-teosofiska samfund, som uppstått i
Indien. U:s läror grunda sig på antagandet om
själavandringen och gå ut på att visa vägen till
förlossning (mukti, mok sa) från ständigt
återkommande födelse och död. Detta mål kan en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
