Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppbåd - Uppbörd - Uppbördsman - Uppdal, Kristoffer - Uppdrag - Uppehållstillstånd - Uppenbarelse el. gudsuppenbarelse - Uppenbarelseboken (Johannes’ uppenbarelse, Apokalypsen) - Uppercut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749 Uppbörd—Uppercut 750
de värnpliktiga intill 1941 års värnpliktslag i
beväringens 1 :a och 2:a u. samt landstormen.
Uppbörd, skattetekn., den sista fasen i
beskattningsåtgärderna, varigenom samhället uppbär de
på den enskilde vilande utskylder, som fastställts
efter taxering och beslut om utdebiteringens
storlek. U. av statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, pensionsavgifter
etc. regleras genom 1953 års uppbördsförordning.
U. verkställes genom postverket samt de
penninginrättningar, med vilka K. m:t träffat
avtal därom, på tider, som anges på debetsedel.
Arbetsgivare skall för arbetstagare ombesörja
inbetalning av den skatt, som han innehållit för
dennes räkning. Den, som försummar att
inbetala skatt under skattetermin, har rätt att senast
den 18 :e i samma månad inbetala skatten på
posten mot erläggandet av en avgift, varierande
efter beloppets storlek mellan 20 öre och 100
kr. Har skatt ej erlagts inom denna tid, skall
beloppet överlämnas till indrivning av
utmätningsman genom införsel el. utmätning, varvid utgår
en restavgift av 4 °/o, dock lägst 25 öre. Har
skattskyldig vunnit nedsättning el. befrielse av
honom påförd skatt, skall denna dock
avkortas. Är det ej möj ligt att indriva skatten, skall
denna avskrivas. Härigenom bortfaller dock
ej betalningsskyldigheten. Åtgärd för uttagande
av skatt får dock ej vidtas senare än 5 år efter
det år, under vilket skatten enl. verkställd
debitering skulle erläggas. Arvs- och gåvoskatt
uppbäras genom stämpel å bouppteckning el.
deklaration. Betales ej skatten, förordnar länsstyrelsen
om dess indrivning. Automobilskatt uppbäres
genom postverkets försorg 1—15 febr.
Uppbördsman, krigsw. U. är inom flottan
person, som ansvarar för inventarie-, ammunitions-,
förråds-, maskinutrednings-, penning- el.
läkar-uppbörd ombord och motsv. i land. Inom armén
och flygvapnet finnas u. (förvaltare), som
ansvara för t. ex. tyg- el. intendenturmateriel vid
reg., flottilj och motsv. förband.
Uppdal, Kristoffer, norsk författare på
målet (f. 1878). U., som är av bondesläkt,
arbetade i ungdomen som rallare men övergick
1910 helt till författarskap. Han började som
lyriker med ”Kvæde” (1905) och ”Ung sorg”
(s. å.) och har sedan utg. en rad diktsaml. (1920),
innehållande natur- och stämningspoesi. Hans
största insats utgör emellertid den stora, friskt
realistiska romancykeln ”Dansen gjenom
Skug-geheimen” (1911—24), där han i ett 10-tal
volymer sökt skapa en helhetsbild av den
brytningstid i det moderna Norges historia, då
landsbygdens ungdom under trycket av ändrade
ekonomiska förhållanden drevs bort från jorden till
fabriker och vägbyggen och därmed också
psykiskt omdanades.
Uppdrag, jur., avtal, varigenom någon åtager
sig att för annans (huvudmannens,
uppdragsgivarens) räkning ”något syssla och uträtta”. U.
är ett konsensualkontrakt. Reglerna därom
finnas i 18 kap. Handelsbalken. Den, som fått ett
u., sysslomannen el. ombudsmannen,
är skyldig att utföra u. med omsorg. Eljest blir
han skadeståndsskyldig. U. benämnes i utländsk
rätt, efter romersk förebild, mandat. En
särskild form av u. är kommission.
Uppehållstillstånd, särskilt tillstånd för
utlänning att vistas i Sverige. Enl. lagen 15/e 1945
om utlännings rätt att här i riket vistas får
utlänning, med vissa undantag, icke uppehålla sig
i Sverige över 3 mån. utan u., såvida icke
vise-ring för honom fortfarande gäller. U. utfärdas
för viss tid av Statens utlänningskommission
el., enl. dennas bemyndigande, av
polismyndigheten i den ort, där utlänningen är bosatt.
Ansökan om u. ingives till sistn. myndighet.
Uppenbarelse (lat. revelätio) el. guds
uppenbarelse, enl. den kristna trons syn varj e
handling, genom vilken Gud gör sig känd för
människorna el. m. a. o. Guds självmeddelelse.
När man inom kristen teologi ofta talat om en
gudsuppenbarelse i vidsträckt mening, en s. k.
allmän u., och en u. i egentlig mening, en s. k.
särskild u., kunna dessa termer sägas ge uttryck
åt två för den kristna uppenbarelsetanken
karakteristiska drag: dess universalism och dess
exklusivitet. Den kristna uppenbarelsetanken är från
en sida sett universalistisk: den vill icke draga
några yttre gränser kring gudsuppenbarelsens
område. Den kan tala t. ex. om Guds u. i
naturens värld el. med Paulus därom, att Gud icke
låtit sig vara utan vittnesbörd bland
”hedningarna”. Men samtidigt är den kristna
uppenbarelsetanken från en annan sida sett utpräglat
exklusiv: den vill ej veta av någon annan Gud
än den Gud, som ”uppenbarat sig” i Kristus
och hans gärning. Gudsuppenbarelsen i Kristus
är m. a. o. den avgörande gudsuppenbarelsen —
den ”gudsbild”, som icke är präglad och bestämd
av denna gudsuppenbarelse, är för den kristna
tron en vrångbild.
Uppenbarelseboken (Johannes’
uppenbarelse, Apokal y’p s e n), bibelns sista
bok, författad på 90-talet av en Johannes från
Mindre Asien — redan tidigt identifierad med
aposteln Johannes. U. tillhör den s. k.
visions-litteraturen, som odlades flitigt både i
judendomen och hellenismen. Författaren öser ur äldre
och samtida apokalypser, i synnerhet
Daniels-boken och de gammaltestamentliga profetböckerna
samt över huvud ur den rika apokalyptiska
traditionen. Men han är även själv siare och därtill
en betydande litterär begåvning. Han ombildar
och kombinerar sina källor och utgestaltar det
apokalyptiska traditionsmaterialet självständigt, så
att det framkommer en mäktigt gripande tavla av
den kristna kyrkans läge på 90-talet, såsom
Johannes — i enlighet med hela urkristendomen
— tolkade det. Läget är karakteriserat av den
nära förestående slutdrabbningen mellan satan
(Draken) och Kristus (Lammet), varigenom
kyrkan, mänskligheten och hela världen skola
kastas in i en sista kris, som utmynnar i världsdomen
och paradiset. — Litt.: W. Hadorn, ”Die
Offen-barung des Johannes” (1928); Ä. V. Ström, ”U.
och vår tid” (2:a uppl. 1943).
Uppercut [a’pakat], eng., krokslag vid in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
