- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
751-752

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppercut - Upper ten (thousand), The - Upperudsälven - Uppfinnarrätt - Uppfostringsanstalter - Uppförandepsykologi - Uppglidningsyta - Uppgång - Upphandlingsdeputation el. (Kungliga) Deputationen - Upphämta - Upphärad - Upplagshus - Upplagsnäring - Uppland, bakland - Uppland - Naturförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

751

Upper ten—Uppland

752

fighting i boxning, vanl. nedifrån och upp mot
käken.

Upper ten (thousand), The [öi a’pa te’n
(J>au’zand)], eng., se The upper ten.

Upperudsälven, i n. Dalsland, upprinner i
Norge, genomflyter i Sverige bl. a. Stora Le—
Foxen, Lelången och Laxsjön samt mynnar i
Vänern (Dalbosjön). Vattenområde 3,330 km2,
längd 140 km. Kraftverk finnas bl. a. vid
Len-nartsfors, Billingsfors, Långed och Håverud. Jfr
Dalslands kanal.

Uppfinnar rätt, se Patent och
Patentlagstiftning.

Uppfostringsanstalter, se Tvångsuppfostran.

Uppförandepsykologi, dets. som
beteendepsykologi (se d. o.).

Uppglidningsyta, meteor., den lutande
gränsytan mellan olikartade luftmassor i ett lågtryck,
utefter vilken särsk. den varma luften glider upp
över den kallare. Därvid bildas moln och
nederbörd. U:s skärningslinje med jordytan kallas
varmfront.

Uppgång, ostron. De astronomiska objektens
u. över en viss observationsorts horisont och
deras nedgång under densamma äro fenomen, som
orsakas av himmelssfärens rotation kring sin
axel. Vid ekvatorn äro himlakropparnas banor
vinkelräta mot horisonten, medan de vid
tilltagande nordlig el. sydlig bredd bli allt snedare
för att vid själva polerna röra sig i cirkelformiga
banor, parallellt med horisonten. De
himlakroppar, som ha oföränderlig deklination, gå alltså
icke upp el. ned över polarhorisonterna. Då
rekt-ascensionen och polhöjden äro kända, beräknas
timvinkeln och tiden samt azimuten för en
himlakropps upp- och nedgång ur den sfäriska
astronomiens grundformler. I ekvatorstrakterna
övergå dag och natt ganska snabbt i varandra, medan
det på höga nordliga el. sydliga bredder på grund
av solbanans snedhet mot horisonten tar längre
tid, innan solen nått ett visst djup under denna.
I den äldre astronomien spelade stjärnornas
heliakiska u. en viktig roll. Denna är den
tidpunkt, då en stjärna blir synlig i gryningen
under solens passage förbi stjärnan.
Iakttagelser av heliakisk u., t. ex. för Sirius, gåvo ett
ganska noggrant mått på årets längd.

Upphandlingsdeputationen el. (Kungliga)
D e p u t a t ionen, institution inom
finansförvaltningen under Karl XII:s sista år. U.
upprättades på Görtz’ initiativ jan. 1716 och hade
till ursprunglig uppgift att bedriva upphandling
av förnödenheter till krigsmaktens behov. För
finansieringen utskrevs en extra personlig skatt
i reda mynt, upphandlingsavgift, som
enl. särskilda beslut utgick 2 ggr 1716 och årl.
1717—19 (1719 för betalning av
obligationsräntor och därför då kallad
betalningsav-gift). U. fick snart alla till
centralförvaltningen inlöpande inkomster om hand. U., som
leddes av Görtz med biträde av G. G. v. Dernath,
J. Thegner, S. v. Otter, D. N. v. Höpken m. fl.,
förvärvade sig en hart när obegränsad makt över
rikets finanser. Den blev det Görtzska
syste

mets medelpunkt. U:s led. avskedades jan. 1719,
och dess förvaltning undersöktes 1719—27 av en
kommission, som fastslog Görtz’ ansvar för
densamma.

Upphämta, text., se Opphämta.

Upphärad, sn i Älvsborgs län, Flundre hd,
s. om Trollhättan; 55,73 km2, 1,078 inv. (1955).
Kantas i ö. av Vanderydsvattnet, därinvid
bergstrakt, som västerut övergår i jordbruksbygd.
1,541 har åker. I stationssamhället Upphärad
(371 inv. 1951) snickeri- och konfektionsindustri.
Nuv. kyrkan är från 1724. Ingår i Rommele,
Fors, U:s och Äsbräcka pastorat i Göteborgs
stift, Ale och Vättle kontr. Tillhör
storkommunen Flundre.

Upplagshus, i enlighet med lag om u. och
upplagsbevis 21/s 1931 inrättat allmänt magasin
för uppläggning av varor med rätt (och plikt)
för u.-innehavare (upplagshållare) att på
upplagda varor utfärda upplagsbevis med el.
utan upplagspantbevis (warrant),
varigenom rättsförhållandet beträffande dylika varor
mellan upplagshållaren och innehavaren av
sådant bevis bestämmes och varorna juridiskt
representeras. För inrättande av u. fordras
tillstånd av K. m:t, som föreskriver villkoren för
dettas åtnjutande och stadfäster regi, för u.
Tillsynsmyndighet för u. är Kommerskollegium. —
I Sverige ha u. inrättats i Stockholms och
Göteborgs frihamnar samt av ab. Nyman & Schultz,
Stockholm. U.-inst. möjliggör en betryggande,
ekonomiskt och tekniskt förmånlig lagring av
varor, varjämte belåning kan ske och vissa andra,
med köpenskap förenade åtgärder kunna vidtagas
utan att varan behöver lämna u.

Upplagsnäring, bot., se Reservnäring.

Uppland, b ak land, det område, inom vilket
en viss orts (närmast en hamnstads)
handelsintressen dominera. För inne i landet belägna orter
kallas motsv. begrepp o m 1 a n d. Synonym till u.
och omland är handelsområde (närmast
detaljhandelsområde).

Uppland, Svealands östligaste landskap, har en
areal av 12,956,95 km2, därav 12,440,71 (96 %)
land. Största längden är i n.—s., 155 km och
största bredden i v.—ö. (med Björkö) 140 km.

Naturförhållanden. U. är ett småkuperat
lågland, som endast med enstaka punkter i v. når
100 m ö. h. el. däröver (se kartan). I detalj
påverkas Roslagens och Mälartrakternas morfologi,
särskilt kustkonturer, dalar, vikar och sund, i hög
grad av berggrundens spricksystem, orienterade i
ö.—v., n. ö.—s. v. och n. v.—s. ö. riktning.
Landskapets sydöstligaste delar upptagas av
Stockholms skärgård. N. om den djupt inträngande
Norrtäljeviken sträcker sig den av Väddö m. fl.
större öar bildade raka, skärgårdslösa kusten mot
Älandshavs djupa bäcken och n. ö. därom den
örika skärgården utanför Östhammar och
öre-grund. Innanför Stockholms skärgård vidtar den
bergiga Roslagsnaturen med sina smala, odlade
dalsträckningar och talrika småsjöar. En
betydande övärld omfattar U. även i Mälaren, som
med sina fjärdar och sund når ända upp emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free