Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppland - Ekonomisk geografi - Kyrklig konst - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
757
Uppland
758
att 1952 upptaga mer än 5 °/o av
arealen. Arealen för vall och hö
har nedgått med c:a 7 ’/o sedan
1940. Betr, andra växtslag må
nämnas odlingen av köksväxter,
särsk. i stockholmstrakten. På
mälaröarna bedrives fruktodling,
som gynnas av lokalklimatet. I
samband med fruktodlingen
bedrives biskötsel. 1944 funnos i
Stockholms län och stad 14,153
bisamhällen och i Uppsala län
10,774. — Saltsjöfisket
sysselsatte 1951 i Stockholms län
698 yrkes- och 11,697
binärings-fiskare, vilka fångade 6,248 ton
fisk till ett värde av 4,3 mkr;
motsv. uppgifter för Uppsala län voro 152, resp. 119
fiskare, 839 ton fisk och 632,000 kr. Strömming är den
viktigaste fisksorten, men även något lax, sik, ål och
gädda fångas. Insjöfisket, som bedrives framför allt i
Mälaren, är även betydande och ger gädda, abborre, gös
och lake.
Skogsbruket spelar en stor roll, särsk. i n.
U:s näringsliv; det gynnas av goda
transportförhållanden och det stora virkesbehovet inom
tätortsbebyggel-sen i s. U. Medan skogsmarken på Mälarslätten intar
25—45 °/o av landarealen, ökar den mot v. till 60 °/o
(Våla hd), mot ö. till 55—60% och mot n. till 76%
(Forsmark) av landarealen. Vid riksskogstaxeringen
1926—27 täckte barrskogar 60,1 °/o, blandskogar av
barr-och lövträd 35,3 °/o och rena lövskogar 3,4°/o av
skogsmarken.
Bergshanteringen har i U. anor från
medeltiden. F. n. bedrives dylik vid Dannemora gruvors
odalmål och Ramhällsfältet i Uppsala län och
Herr-ängsfältet i Stockholms län. Järnmalmsbrytningen
uppgick i medeltal för åren 1949—51 i Uppsala län till
97,000 ton (1951 107,774 t°n) och i Stockholms län till
20,802 ton (24,922 ton 1951). Gruvdriften sysselsatte
1951 i Uppsala län 166 och i Stockholms län 142 arb.
Industrien i U. är mångsidig. 1950 funnos i
Stockholms län 621 arbetsställen med 26,372 arb., och i
Uppsala län voro motsv. siffror 313, resp. 12,791. —
Järn- och metallindustrien har i U. medeltida anor och
grundar sig på landskapets malm- och skogstillgångar.
Äldst är österby jernverks ab., anlagt som kronobruk
trol. av Gustav Vasa, med masugnar i Gimo, masugn,
martin- och elektrostålugnar, stålsmedja, valsverk,
manufakturverk, stålgjuteri och mekanisk verkstad i
österby; rörelsen arrenderas av Fagersta bruks ab. St.
Kopparbergs bergslags ab. äger Söderfors bruk med
järnsvampugn, elektrohytta, elektrostålugnar, valsverk,
stålsmedja och hårdmetallverk samt Älvkarleö bruks
stålmanufakturverk.
Vattenkrafttillgångarna i U. äro
belägna huvudsakl. vid Dalälvens falltrappor mellan
He-desundafjärden och Bottenhavet. De största kraftverken
äro Älvkarleby (ägare staten), Lanforsen och Untra
(Stockholms stad) samt Söderfors (Söderfors bruk).
Vattenkraftverken i Uppsala län alstrade 1950 944 mill.
kWh.
Kyrklig konst. I U., där omkr. 1,000 runstenar
finnas, har runstensornamentiken nått sin
fulländning, påverkande bl. a. dopfuntsskulpturen. De
runristade stenarna visa genom inskrifter och
korssymboler, att de tillkommit i kristen tid, på
1000-talet. Under samma årh. byggdes bl. a.
grå-stenskyrkorna S:t Olof och S:t Per i Sigtuna
(se bild 4 å pl. vid d. o.), den senare med plan
i form av latinskt kors och med absider. S :t
Per efterbildas på landsbygden, dels rikare med
torn i ö., dels utan torn. En särpräglad typ av
fästningskyrka bygges på 1100-talet vid
Mälar-inloppet, t. ex. Solna rundkyrka (se bild vid
Solna, sp. 696). Munkordnarna, särskilt
domini-kanerna (Mariakyrkan i Sigtuna, omkr. 1240—
55; se bild 2 å pl. vid Sigtuna), förenkla
kyr-kotypen till långhus och mindre, rakavslutat kor
(Häggeby kyrka), medan Uppsala domkyrkas
rikare arkitektur influerar bl. a. Tensta kyrka, som
Antal husdjur 1952.
Djurslag Stockholms län och stad Uppsala län
Antal Antal husdjur per 100 har
reducerad jordbruksareal Antal Anta! husdjur per 100 har
reducerad jordbruksareal
Hästar I3A49 8,3 8,458 5,8
Får 78,838 49,5 72,754 46,0
Nötkreatur 49.103 30,« 45,137 5,836 28,5
därav kor 11,401 7,s 3,7
Svin (13/io) 27,970 13,6 37,6oo 18,s
Höns 336.^00 231,650
har tresidigt kor samt dekorativa nischer på
utsidan. Vendels kyrka har nischer i det inre men
kor som klosterkyrkorna. Dessa senare kyrkor
äro byggda av tegel, men eljest användes teglet
mest som gaveldekoration. I det inre kommer
teglet i bruk under 1400-talet genom allt rikare valv,
vilka dekoreras av bl. a. Johannes Rosenrodh
(Tensta 1430-talet; se bild vid Tensta),
Johannes Ivan (Vendel 1450-talet) samt Albert och
hans skola (se bild vid Albert målare och
Härke-berga). Träskulpturen, Maria, o. a. helgonbilder
och krucifix, bl. a. av Etienne de Bonneuils
riktning, fick ett rikare tillskott i senmedeltidens
nordtyska och nederländska import.
Triumfkrucifixen äro flerstädes bevarade, ss. i Gamla
Uppsala. Nyare tiden skapar predikstolar och fasta
bänkar, och altaruppsatser avlösa successivt de
medeltida altarskåpen. Genom Tessin—Precht
skapades stilmönster för altarprydnader m. m.,
särskilt genom Prechts altare och predikstol i
Uppsala domkyrka (se bild vid Precht).
Fornlämningar. Ehuru ett av Sveriges på
fornminnen rikaste landskap, gör U:s stenålder
med sina till c:a 3,000 uppgående fynd ett täml.
torftigt intryck, särsk. i jämförelse med
Södermanlands. Orsaken härtill är att söka i landska-
Tensta kyrka, västfasaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
