Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala slott - Uppsala stadsteater - Uppsala studentkårs allmänna sångförening (Allmänna sången) - Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Uppsala stadsteater—Uppsala universitet
776
Uppsala slott från n. v.; framför slottet Gunillaklockan.
T. h. rikssalen.
kunna jämföras med dem i Güstrows slott,
Mecklenburg. Under drottning Kristina företedde
slottet en sluten anläggning, avgränsad av en mindre
byggnad i n. och en mur i v. Även i n. ö. hörnet
var nu ett rundtorn uppfört.
Trädgårdsanläggningen utfördes redan under O. Rudbecks ledning
och förbands genom terrasser med Botaniska
trädgården, men efter branden 1702 måste en del av
s. längan rivas jämte tomet i s. ö. Vid 1700-talets
mitt började en större restaurering med
nybyggnader genom C. Hårleman. Det skadade s. v.
tornet vid kung Jans port återuppbyggdes icke, men
ett nytt byggdes i s. ö. 1815—20. I n. v. hade
något torn aldrig utförts; där uppsattes vid
1700-talets mitt en stapel med drottning Gunillas
klocka. I n. partiet av den långa ö. slottslängan äro
lokaler för länsstyrelsen inredda jämte
landshövdingens 1905 restaurerade våning, i n. tornet
landstingets sal samt hushållningssällskapets rum.
I den s., äldsta längan, med slottskyrkan,
anordnades lokaler åt landsarkivet 1902. Rikssalen och
angränsande rum återställdes genom R. Östberg
1930—32- —■ Litt.: A. Hahr, ”U. och dess
rikssal” (1932).
Uppsala stadsteater startade på hösten 1951
med fast ensemble i det nya Folkets hus;
teaterchef : Gösta Folke. U. (i detta sammanhang även
kallad Uppsala—Gävle stadsteater) brukar även
ge föreställningar i Gävle.
Uppsala studentkårs allmänna sångförening,
vanl. kallad Allmänna sången, ”är en
sammanslutning av studentkårens sångare och har till
uppgift att med största möjliga tillslutning från
kårens medlemmar upprätthålla en värdig och
varaktig studentsång”. Grunden till denna
sångförening lades av J. C. F. Hæffner. F. ggn
4-stämmig manskörsång omtalas i Uppsala var då
studenterna 3% 1813 utförde Hæffners
”Sam-loms bröder”. Under sin 100-åriga tillvaro har
U. haft flera betydande ledare. Bland tidigare
dirigenter kunna nämnas O. Arpi (1852—71), som
ledde kören vid den berömda Paris-färden 1867,
och I. E. Hedenblad (1875—1901 och 1907—09),
en utomordentlig ledare, under vars tid kören
vann nya segrar (i Paris 1878 och 1900), samt
under senare tid H. Alfvén (1919—31 och 1934—
38), den i konstnärligt avseende högst
kvalificerade ledare U. haft. Under sin nuv. ledare, H.
We-man (sedan 1938), har kören, utom vid sin
traditionella medverkan vid kårens högtidlighållande
av Valborgsmässoafton och de nationella
minnesdagarna 12/s, *76 30/ii, kår fester och uppvaktningar,
även upprepade gånger framträtt i radio. — Litt.:
G. Kallstenius (körens ledare 1902—07), ”Blad ur
Uppsalasångens historia” (1913), ”Uppsalasången
1913—1930” (1930).
Uppsala universitet. 27 febr. 1477 lyckades
ärkebiskop Jakob Ulfsson av påven Sixtus IV
utverka en bulla för ett studium generale (det
medeltida namnet på univ.) i Uppsala efter mönster
av univ. i Bologna; på Birgittas dödsdag, 7 okt.,
s. å. öppnades det nya univ. Medicinsk fakultet
saknades helt, den juridiska fick endast 1 lärare,
och förmodligen kom man ej längre än till den
lägre filosofiska examen, det s. k. baccalaureatet,
ehuru man velat göra gällande, att mag.- och teol.
dr-grad utdelats även under medeltiden. Fortsatta
studier måste därför alltjämt förläggas till
utländska univ. Av de 8 lärare, som till namnet äro
kända från denna period, intar Ericus Olai ett
hedersrum. Efter 1515 nämnes univ. ej vidare,
och under hela Gustav I:s regering låg det nere.
Efter sporadisk verksamhet under den följ, tiden
stängdes univ. ånyo 1580. Initiativet till univ:s
varaktiga återupprättande togs av Uppsala möte
1593 i en framställning till hertig Karl härom,
och Vs s. å. undertecknade denne och 8 riksråd
den urkund, varigenom univ. åter upprättades och
lön för 7 prof, anordnades. Bland U:s första prof,
märkas Nicolaus Olai Bothniensis, Jacob Erici,
Petrus Kenicius och Ericus Jacobi Skinnerus.
Som lokal tjänade, tills det av Gustav II Adolf
i början av 1620-talet påbörjade och efter honom
uppkallade Gustavianum kunde tagas i bruk, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
