Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Uppsala universitet
778
s. om domkyrkan beläget,
numera försvunnet
domkapi-telshus, sedermera kallat
Academia Carolina. Genom
Gustav II Adolfs kungabrev
1621 ökades lärarantalet till
17, och alla fakulteter blevo
företrädda. 1624 skänkte
konungen till U. en stor del av
sina egna arvegods,
Gustavianska arvegodsen, genom
vilka ekonomien säkerställdes
för mer än 200 år framåt;
först genom beslut av 1828/30
års riksdag fick U. ett
statsanslag. U:s förste kansler,
Johan Skytte, skapade genom
en donation den Skytteanska
professuren i vältalighet och
politik, och de första
konstitutionerna av 1626 tillkommo
under hans kanslerstid. Det bestämdes i dessa,
att kansler skulle utses av konungen på
konsistoriets förord och att rektoratet skulle gå i
tur mellan prof, på V2 år; U. tillerkändes
även egen jurisdiktion. 1655 ersattes dessa
konstitutioner av nya, som sedan gällde till 1852
års för univ. i Uppsala och Lund gemensamma
s. k. statuter. 1600-talets senare skede präglades
framför allt av Magnus Gabriel De la Gardies
kansleriat och Olof Rudbeck d. ä:s lärargärning;
av övriga lärare märkas bland teologerna
Laurentius Paulinus, J. Terserus, J. Svedberg, bland
juristerna J. Loccenius och C. Lundius, bland
läkarna, utom Olof Rudbeck d. ä., P. Hoffvenius
och av filosofiska fakultetens lärare historikern
och språkvetenskapsmannen J. Schefferus,
forn-forskaren O. Verelius samt matematikern och
astronomen A. Spole. Teologi.en intog en
före-trädesställning, som menligt kom att inverka på
den fria forskningen. Stora nordiska kriget och
branden 1702, som lade en stor del av staden i
aska, hämmade på ett kännbart sätt utvecklingen.
Studentantalet, som 1636 var 1,054, sjönk 1673
till 731 för att 1703 vara uppe i 1,040. På
1700-talet undergick U. flera viktiga förändringar. Den
strängt teologiska inriktningen avlöstes efter hand
av en friare vetenskaplig anda. Genom enskild
donation tillkom 1759 Borgströmianska
professuren i privatekonomi, numera en professur i
botanik, 1750 efter riksdagens beslut en professur i
fysik och kemi och 1774 enl. Gustav HI:s
förordnande en i anatomi. Fr. o. m. 1740-talet
upplevde medicinen och naturvetenskaperna en
blomstringsperiod, främst genom Linnés
verksamhet; andra framstående lärare och
naturvetenskapsmän voro läkarna N. Rosén och S.
Auri-villius, kemisterna J. G. Wallerius och T.
Bergman, astronomerna och matematikerna A. Ceisius
och D. Melanderhielm, fysikern S. Klingenstierna
och botanisten C. P. Thunberg. Inom de
humanistiska vetenskaperna gjordes betydande, delvis
banbrytande insatser av språkforskaren J. Ihre,
orientalisten C. Aurivillius, historikern E. M.
Fant, litteraturhistorikern J. F. Neikter och filo-
Uppsala universitet. I förgrunden Geijerstatyn.
soferna D. Boèthius och B. Höijer. För
teologiska fakulteten, som 1754 genom donation ökats
med den Kalseniska professuren, betecknar
1700-talet närmast ett stillastående; ett aktat rum i
samtida forskning intar dock S. ödmann. Den
lägre språkundervisningen tillgodosågs av s. k.
språkmästare. För sällskaplig och fysisk fostran
funnos dessutom flera exercitiemästare. Adjunkt
-inst. vann under 1700-talet i betydelse, och antalet
docenter ökades. Inom studentvärlden fingo
nationerna större betydelse, till en början i strid
med konstitutionerna och ehuru studentantalet var
i ständigt sjunkande; 1748 var antalet ännu 778,
medan det 1781—90 var i medeltal endast 493
per år. — Hertig Karls och Gustav IV Adolfs
skuggrädda regemente återverkade i åtskilliga
hänseenden menligt på univ:s verksamhet, men
efter 1809 gick det en bättre framtid till mötes.
Under de följ, årtiondena intog U. t. o. m. en
ledande roll, särsk. litterärt; romantiken hade
genom Atterbom och Gei jer sitt huvudsäte vid U.
Den viktigaste förändringen i 1852 års statuter
bestod däri, att univ:s jurisdiktion upphävdes
och att tiden för rektoratet, som fortfarande
skulle gå i tur, utsträcktes till 1 år. En
varsam revision underkastades 1852 års statuter 1876,
enl. vilka rektoratet upphörde att gå i tur,
filosofiska fakulteten uppdelades på 2 sektioner, den
humanistiska och den
matematisk-naturvetenskap-liga, och den för lärartillsättningen viktiga
sak-kunniginst. infördes. Helt nya statuter tillkommo
1908, vilka 1916 avlöstes av de ännu i huvudsak
gällande. Ärkebiskopens prokansleriat upphörde
1950. Antalet professurer ökades under 1800-talet
starkt, från 21 1809 till 35 ord. och 26 e. o.
professurer, en ökning, beroende dels på inrättandet av
nya professurer, dels på adjunkturernas
förvandling till e. o. professurer. Docenterna voro 1827
21 och 1909 69. Språkmästarna ersattes av
adjunkter, och längre fram inrättades 3 univ.-lektorat i
de moderna språken; senare ha tillkommit ett
flertal nya lektorat. Den vetenskapliga forskningen
fick på 1800-talet en allt självständigare plats,
latinet upphörde att vara vetenskapligt umgänges-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
