Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Usselinx, Willem - Ussia - Ussing, Henry - USSR - Ussuri - Ustaoset - Ustilaginéer, sot- el. brandsvampar - Ustilago - Ustinov, Peter - Ust-Urt - Usurpera - Ut - Utah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
811
Ussia—Utah
812
författarskap. U. blev senare svenska kronans
handelsagent i Nederländerna.
Ussfa, konung i Juda, se Asarja.
Ussing [o’s-], Henry Blom, dansk
rätts-lärd (1886—1954), prof. 1918 vid Köpenhamns
univ. U. var en mycket framstående
civilrätts-jurist och utgav bl. a. ”Bristende forudsætninger”
(1918), ”Kaution” (1928), nya uppl. av J.
Lassens ”Lærebog i obligationsrettens specielle del”
(1919, 1924), ”Aftaler paa formuerettens omraade”
(1931), ”Dansk obligationsret” (1935—40),
”Er-statningsret” (1937), ”Retstridighed” (1949) och
”Nordisk lovgivning om erstatningsansvar”
(i95o).
USSR, förk. för ry. Ukrainskaja sovetskaja
sotsialistitjeskaja respublika och eng. Union of
Soviet Socialist Republics, Sovjetunionen.
Ussu’ri, högerbiflod till nedre Amur, Östasien;
bildar gräns mellan Sovjetunionen och
Manchu-riet. C:a 900 km, segelbar 500 km.
U’staoset, turistort och station i Buskerud
fyl-ke, Norge, vid Bergensbanan och sjön Ustavatn
(982 m ö. h.) i Hallingdalsfjellen.
Ustilaginéer, Ustilagineae, Hemibasldii, s o
t-el. brandsvampar, svampgrupp av
basidio-myceterna. U. äro parasiter på högre växter.
Mycelet genomdrager hela värdväxten el.
begränsade delar av denna, huvudsakl.
intercellu-lärt. I bestämda organ, ss. fruktämnen,
stamdelar el. rötter, bildas genom mycelets uppdelning
mörkfärgade klamydosporer, så att en sotlik
massa uppkommer. Då en klamydospor gror,
bildas en basidie (promycel), som hos t. ex. fam.
Tilletiaceae (med bl. a. Tilletia tritici) består av
en enda cell med konidiealstring i spetsen. Från
konidierna el. stundom direkt från klamydosporen
utväxer ett mycel, som en tid kan leva
sapro-fytiskt. —- U. förorsaka viktiga växtsjukdomar
(jfr Sot).
Ustilägo, bot., se Sot.
Ustinov [o’stinav], Peter Alexander,
rysk-engelsk författare och teaterman (f. 1921). Han
har framträtt som skådespelare på scen och i
film, som teater- och filmregissör och som förf,
av skådespel och filmmanuskript. Han har
skrivit ett tiotal skådespel, allvarliga och
humoristiska, av vilka flera haft framgång, bl. a. ”The
love of four colonels” (1951), en världssuccé.
U. har i ”Frenzy” (uppf. 1948) bearbetat
Ingmar Bergmans dramatisering av sin film ”Hets”
och spelade själv huvudrollen.
Ust-Urt, platålandskap mellan Kaspiska havet
och Aralsjön; ökenartad stäpp med talrika
smärre saltsjöar.
Usurpéra, orättmätigt tillägna sig. — Subst.:
usurpatiön. — Usurpätor, inkräktare.
Ut, mus., se Solmisation.
Utah [jö’tä], en av Bergsstaterna i Förenta
■staterna (se karta vid d. o.); 219,932 km2, 688,862
Inv. (1950). En linje, dragen från mitten av U:s
n. gräns till s. v. hörnet, delar U. i två områden
med olika natur och terrängformer, näml,
högslätten Great Basin i v. och Coloradoplatåns
förlängning mot n. i ö. En lång sträcka följer
linjen en av Rocky Mountains’ v. randkedjor,
Wasatch Mountains, som utgöra U:s ryggrad
och äro vattendelare mellan det avloppslösa Great
Basin och Colorado River i s. ö. U. Great
Basin är en monoton högslätt, vars jämna yta
stiger från 1,300 m ö. h. vid Great Salt Lake till
1,800 m i s. v. och som endast avbrytes av i n.—s.
utdragna, smala horstar med
förkastningsbran-terna mot ö. U:s högsta punkt är King’s Peak
4,117 m. I s. U. finnas några av U.S.A:s mest
storslagna naturscenerier, bestående av väldiga,
av floderosion i röd sandsten utpreparerade
kan-joner och klippformationer, ss. Zion National
Park och Bryce Canyon National Park samt
Ce-dar Breaks National Monument (se bild 8 å
pl. vid Nordamerika). — U. har inlandsklimat.
I Salt Lake City (1,340 m ö. h.) är
me-deltemp. för jan. —3% för juli 27°2 och
den årliga nederbördsmängden 337 mm. V.
delen av U. och Colorado Rivers dalgång ha mindre
än 250 mm årlig nederbörd. Great Salt Lake
Desert i n. v. består av öken el. halvöken med
saltfördragande växter (salt desert shrub). I v.
och ö. finnas buskstäpper (sagebrush). 1950
utgjordes befolkningen av 676,909 vita, 4,452
japaner, 4,201 indianer, 2,729 negrer m. fl. Den
ut-landsfödda vita befolkningen utgjorde s. å. 29,844.
Större delen av invånarna äro bosatta ö. och
s. ö. om Great Salt Lake, där konstbevattning
kan anordnas med hjälp av vattendrag från
Wasatch Mountains. De största städerna äro Great
Salt Lake (182,121 inv. 1950), Ogden, Provo och
Logan. Det ledande kyrkosamfundet är
mormonkyrkan (De sista dagarnas heliga), som 1949
omfattade 68,8 °/o av religionsbekännarna. Bland
högre undervisningsanstalter märkas Univ. of
Utah i Salt Lake City (gr. 1850) och Brigham
Young Univ. i Provo (1875).
1950 funnos i U. 24,176 farmer med en
sammanlagd areal av 43,063 km2 (20,1 °/o av totala
landarealen). 5,178 km2 voro odlade, och av dessa
voro 89 °/o konstbevattnade. Vid foten av
Wasatch Mountains ha sedan Brigham Youngs dagar
uppstått och utvecklats en rad oaser, som
bevattnas genom uppdämning av bergsfloderna. Mest
bekant är Strawberry-anläggningen, genom
vilken vattnet ledes från den uppdämda Strawberry
River, en biflod till Green River, i en 6 km
lång tunnel genom Wasatch Mountains till
området s. ö. om Utah Lake. Vete, havre, potatis,
hö, alfalfa och sockerbetor äro jordbrukets
huvudprodukter. Även grönsaker och olika slags
frukt odlas i stor utsträckning. 1951 funnos
52,000 hästar, 1,000 mulåsnor, 560,000 nötkreatur,
därav 112,000 mjölkkor, 1,438,000 får och 71,000
svin. 1,366,000 får lämnade 1950 5,000 ton ull.
Jordförstöringen har icke minst på gr. av den
starka betningen blivit ett mycket allvarligt
problem. Av U:s landyta upptagas 45 % av
impedi-ment, ss. kalt berg och öken. U. har stora
mineraltillgångar. Bergsbruket gav 1950 6,7 mill.
ton kol, 3,1 mill. ton järnmalm och 106,000 ton
salt. Mineralproduktionen lämnade s. å. 12,972
kg guld (i:a plats i U.S.A.), 199,527 kg silver,
253,000 ton koppar (2:a plats), bly och zink. Den
största koppargruvan är Bingham Canyon (Utah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
