Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utmätningsed - Utmätningsman - Utnäs löt - Utombordsmotor - Utomplansbestämmelser - Utomäktenskapliga barn - Utopi - Utpressning - Utprickning - Utprångling av veterligen falskt mynt - Utrakvister - Utrangera - Utrecht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
821 Utmätningsed—Utrecht 822
Utmätningsed, ed, som gäldenär avlägger på
förteckning över sina tillgångar, sedan
utmät-ningsförsök ägt rum hos honom utan resultat el.
med otillräckligt resultat. Sådan ed kan påfordras
av borgenären men kan även avläggas frivilligt.
Edgången sker inför konkursdomaren.
Utmätningsman, Utsökningslagens benämning
på den underordnade exekutiva myndigheten. U.
är i stad stadsfogden, där sådan finnes, på landet
och i stad utan stadsfogde landsfiskalen. I vissa
smärre magistratsstäder är magistraten u.
Länsstyrelse kan för visst fall el. inom visst område
förordna lämplig person att i landsfiskalens ställe
vara u.
Utnäs löt, Säby sn, Västmanland, förr
mötesplats, 1780—91 för Livreg. till häst, 1792—1815
för Livreg.-brigaden och 1816—93 för Livreg:s
grenadj ärkår.
Utombordsmotor, propeller försedd motor,
vanl. bensindriven, för montering på akterspegel
el. bordläggning. U. äro vanl. av 2-taktstyp och
försedda med vertikal huvudaxel, som i sin undre
ände är kopplad till propellern medelst ett koniskt
kuggdrev; dock förekomma även ”raka” u., särsk.,
för militärbruk. U. äro i allm. vattenkylda, men
på senare tid ha även luftkylda u. förts i
marknaden.
Utomplansbestämmelser avse reglering av
glesbebyggelsen i städernas ytterområden och på
landsbygden. Föremål för u. äro bl. a. tomternas
storlek, beskaffenhet och placering. För
fastställande av u. gälla i princip regler som för stadsplan.
Utomäktenskapliga barn, se Barn, sp. 386, och
T rolovningsbarn.
Utopi (nlat. Uto’pia), fantastisk föreställning
om ett mönsterland, där allt är ordnat genom de
fullkomligaste lagar och inrättningar;
ogenomförbar tanke på el. förslag till en
samhällsförbättring; mer el. mindre utsiktslös tanke;
idealstat, fantasisamhälle, ”ett himmelrike på jorden”.
Ordet u. bildades av Thomas More (se d. o.). —
Adj.: Utopisk [-å’p-]. — Utopi’st, person,
som sysslar med opraktiska
världsförbättrings-planer.
Utpressning, förmögenhetsbrott, som blivit
straffbelagt i svensk rätt först 1934 (Strafflagen
21:4). Utmärkande för u. är, att gärningsmannen
medelst tvång framkallar en disposition (handling
el. underlåtenhet), som innebär
förmögenhetsöver-föring, d. v. s. vinning för gärningsmannen och
skada för den tvungne el. någon, i vars ställe
denne är. Tvångsmedlet måste vara hot antingen
om brottslig gärning av sådan art, att hotet ej
innebär trängande fara, för vilket fall gärningen
straffas som rån, el. att åtala el. ange någon för
brott el. att om någon lämna menligt meddelande.
I sistn. båda fall fordras dessutom, att tvånget
skall vara otillbörligt. Straffet för u. är
straffarbete i högst 6 år el. fängelse el., om brottet är
ringa, böter. Jämväl försök till u. är straffbelagt.
Mål om u. skola, om målsägaren det begär el.
rätten eljest finner det lämpligt, handläggas inom
stängda dörrar.
Utprickning, de flytande el. fasta sjömärken
(bojar, prickar, fasta prickar), varmed grund i
öppna sjön och i farleder utmärkas. I
kardinalsystemet äro sj ömärkena anbragta i
endera av huvudriktningarna n., s., ö. och v. i
förhållande till det grund, för vilket de skola skydda,
och ha olika form (topptecken) och färg
(färgfördelning) i de olika huvudriktningarna. I 1
a-teralsystemet ha sjömärkena på farledens
ena sida en form (topptecken) och en färg, som
skilja sig från motsv. kännetecken hos den andra
sidans sjömärken. De flesta länder använda
late-ralsystemet; kardinalsystemet är f. n. i bruk
endast i de nordeuropeiska länderna men torde
erhålla vidgad användning. — I Sverige sker u. i
princip enl. kardinalsystemet, vilket i ren form
tillämpas vid utmärkning av grund till sjöss.
Därigenom att farlederna, oberoende av sina krökar,
anses framgå i vissa huvudriktningar (n.—s. el.
ö.—v.), vilka angivas i kungörelser, utfärdad av
Lotsstyrelsen, erhåller emellertid farledernas u. en
lateral karaktär. Liksom i övriga nordeuropeiska
länder består i Sverige materielen för u.
huvudsakl. av prickar (större dylika benämnas ofta
remmare), men även bojar (även lys- och
ljudbojar) ingå i u. (se Boj). Topptecken
användas, särsk. å prickar, för att särskilja olika
flytande sjömärken från varandra och göra dem
synliga på stort avstånd. Då prickarna endast
otillförlitligt framträda på en radarbild, förses
de numera ofta med en radarreflektor i sin övre
ända. Förutom å vidstående pl., jämte i dem
tillhörande text, förekommande prickar finnas
kryssprickar (prickar med röda och
svarta bälten och med topptecken i form av ett kryss
i samma färger), avsedda att utmärka grund av
ringa utsträckning, vilka kunna passeras på båda
sidor, fasta prickar, anbragta t. ex. på
bränningar, och vrakprickar (vanl. även
vrak-lysbojar), avsedda att utmärka belägenheten av
för sjöfarten farliga vrak. För vrakutprickning
användas gröna märken. Med ballong(er) försedda
prickar benämnas ofta ballongprickar. För
de flytande sjömärkenas utsättande betjänar man
sig bl. a. av naturliga el. konstgjorda ensmärken;
dessa s. k. prickmärken äro upptecknade i
på lotsplatserna befintliga prickrullor.
Statens u. handhas av Lotsverket.
Utprångling av veterligen falskt mynt
straffas som myntförfalskning med straffarbete upp
till 8 år. I lindrigare fall är straffet fängelse el.
böter.
Utrakvi’ster, se Husiter.
Utrangera (se Rangera), utgallra, utmönstra.
Utrecht [y’trä^t], 1) Den minsta provinsen i
Nederländerna, närmast s. om IJsselmeer; 1,323,48
km2 land; 593,303 inv. (1951). Huvudnäringar äro
boskaps- och trädgårdsskötsel. Huvudstad är U.2).
2) Huvudstad i U.i), vid Merwedekanalen och
förgreningen av Oude Rijn och Vecht; 196,533
inv. (1952), landets till storleken 4æ stad. U.,
romartidens Traje’ctum, är en av Nederländernas
äldsta städer. På gr. av Oude Rijns
igengrund-ning mot medeltidens slut avtynade emellertid
sjöfarten och därmed även staden. — Den pittoreska
gamla staden omges av vallgravar och
genomdrages av två krokiga kanaler, vilka jämte de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
