Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadman, Johan Anders - Wad Medani - Vados - Vadsbo domsaga - Vadsbo härad - Vadsbro - Wadstein, Elis - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Wad Medani—Vadstena
854
W. skrev dryckesvisor och idyller, känslosamma
el. cyniska visor och ordensdikter m. m. 1830
—35 utgav han i 2 bd ”Samlingar. Lek och
allfvar”. ”Valda dikter” utg. av J. V.
Johansson (1946).
Wad Me’dani, huvudstad i prov. Blå Nilen i
Engelsk-egyptiska Sudan, vid Blå Nilen, s. om
Kartum; omkr. 58,000 inv. Teknisk skola och
skolköksseminarium.
Vados [-å’s], geol., se Juvenil.
Vadsbo domsaga, se Vadsbo härad.
Vadsbo härad, i Skaraborgs län, det största
och nordostligaste i Västergötland, mellan Vänern
och Vättern, omfattar följande kommuner,
fördelade på två tingslag: Locketorp, Väring, Horn,
Frösve, Säter, Berg, Lerdala, Timmersdala, Böja,
Låstad, Binneberg, Odensåker, Tidavad, Sveneby,
Hjälstad, Mo, Vad, Flistad, Götlunda, Bällefors,
Ekeskog, Beateberg, Ransberg, Mölltorp,
Karlsborg, Tived, Undenäs, Halna, Fägre och Trästena,
vilka tills, bilda Vadsbo s. tingslag med
tingsställe i Moholm, samt Utby, Ekby, Ek,
Ul-lervad, Björsäter, Leksberg, Torsö,
Hassle-Berga-Enåsa, Färed, Bäck, Töreboda köping, Fredsberg,
Lyrestad, Hova, Älgarås, Finnerödja och
Ämne-härad, vilka tills, bilda Vadsbo n. tingslag
med tingsställe i Mariestad; tills. 2,836 km2,
50,403 inv. (1953). V. utgör en domsaga samt är
delat på Mariestads och Skövde fögderier. —
Litt.: ”Vadsbobygden” (7 bd, 1918—30).
Vadsbro, sn i Södermanlands län, Oppunda
hd, ö. om Katrineholm, i de sjörika, småbergiga
jordbruksbygderna på nordsidan av Långhalsens
västligaste vikar; 47,62 km2, 616 inv. (1955). 1,306
har åker. Egendomar: Hedenlunda, Lagmansö och
Torp. Tornlös kyrka från 1200-talet, senare
ombyggd. Vid koret Lagmansökapellet (1600-talet).
Ingår i V. och Blacksta pastorat i Strängnäs
stift, Oppunda ö. kontrakt. Tillhör
storkommunen Bettna.
Wadstein, Nils Elis, språkforskare (1861—
1942), fil. dr och doc. i nordiska språk i
Uppsala 1889, prof, i nyeuropeisk lingvistik i
Göteborg 1900—28, från 1904 i realiteten i tyska
språket. W:s mycket rika vetenskapliga
produktion omspänner samtliga germanska språk och
utmärkes av stor uppslagsrikedom. Bland
viktigare verk må nämnas ”Fornnorska
homiliebo-kens ljudlära” (1890), som blev grundläggande
för den fornnorska språkhistorien, ”Klemere
alt-sächsische Sprachdenkmäler” (1899) och ”Die
Sprachform des Hildebrandliedes” (i Göteborgs
högsk :s årsskr., 1920), ”On the origin of the
English” (1927) samt undersökningar ang.
frisernas inflytande på Norden (”Friserna och
forntida handelsvägar i Norden”, 1920, ”Norden och
Västeuropa i gammal tid”, 1925, m. fl.).
Vadstena, stad (under landsrätt) i
Östergötland; 22,38 km2, 4,149 inv. (1955). — V. ligger
vid en vik av Vättern, mittemellan Omberg och
Motala, där sedan gammalt en utgångspunkt har
funnits för sjöförbindelsen med Västergötland.
Urspr. låg en befäst gård, Wa(t)stenar, på den
plats, där klosterbyggnaderna nu äro belägna.
Den tillhörde folkungarna åtm. sedan Birger Jarl.
Magnus Eriksson testamenterade den 1346 till
uppförande av ett kloster (se Vadstena kloster).
I och med klostrets tillkomst omkr. 1368 ökades
ortens betydelse avsevärt; 1378 nämnes den som
stad, och 1382 talas om borgare där, ehuru
stads-privilegier erhöllos först 1400. Tack vare det
berömda klostret blev V. intill medeltidens slut
en livlig köpstad och en av Nordens främsta
vallfartsorter med tidvis väldig tillströmning av
pilgrimer. Under unionstiden var V. ung. likställt
med Linköping, och flera rådsmöten höllos här,
t. ex. under Engelbrekt 1434. Fastän klostret
ägde bestånd till 1595, började staden efter
Västerås riksdag 1527 gå starkt tillbaka, trots att
den just under 1500-talet var en råds- och
riksmötenas stad; så utropades Gustav Vasa här i
aug. 1521 till riksföreståndare. 1543 ålades
borgarna i Skänninge att flytta till V., och 1545
påbörjades byggandet av Vadstena slott (se
d. o.). 1753 inrättades i slottet en linnefabrik,
som i början sysselsatte c:a 240 personer. Från
denna fabrik och dess många flamländska
arbetare leda möjligen de bekanta vadstenaspetsarna
sitt ursprung; äldre anor torde de ej ha. Det
stora sinnessjukhusets (jfr Vadstena kloster)
upprättande i början av 1800-talet betydde
åtskilligt för stadens ekonomi. Vi 1952
inkorporerades S:t Pers landskommun med V.,
varigenom stadens areal ökades med 16,40 km2 och
folkmängden med 500 personer. Sjöfarten, som
förr var obetydlig, stimulerades genom trafiken
på Göta kanal och tillkomsten av en ny hamn
1848—53. Den består av den 400 m långa
hamnkanalen vid slottet. 1873 anlades i V.
Östergötlands första sockerbruk, som dock nedlades
redan 1879; byggnaden är sedan 1897
sinnessjukhus. V. har i stort sett bevarat den medeltida
stadsplanen. Vid Rådhustorget, dess ursprungliga
centrum, ligger Sveriges trol. äldsta i bruk
varande rådhus, med såväl försvarstornet som
längan vid torget av gråsten och tegel från
1400-talets förra del; sitt nuv. utseende fick det 1728.
Här ligger även Udd Jönssons hus
(”Engelbrekts-huset”), ett borgarhus från 1500-talet. Av den
gamla stadskyrkan, S :t Pers kyrka, vanl. kallad
Rödkyrkan, kvarstår endast tornet i baltisk gotik,
trol. från 1300-talet; 1829 ncdrevs kyrkan i
övrigt, och senare har den nuv. samrealskolans
byggnad uppförts i anslutning till tornet. Vid
det på 1640-talet utlagda Stortorget ligger ett
med staden jämnårigt helgeandshus och vid
Hospitalsgatan Mårten Skinnares hus från omkr.
1500. Ännu under 1930-talet tjänstgjorde huset
som sköterskebostad men är nu renoverat till det
ursprungliga utseendet. Det ännu kvarstående
”Biskopshuset” på prästgårdens tomt byggdes
1473. Vid Klostergatan ligger Vadstena gamla
teater, uppförd 1826 och Sveriges äldsta
bevarade landsortsteater; den återinvigdes 1940. I
Gottfrid Larsson-gården finns en samling
skulpturer av Gottfrid Larsson. Den karakteristiska
yttre stadsbilden behärskas av slottet och
klosterkyrkan. V. är nu en sjukhusens och turisternas
stad. Jämte S:ta Birgittas sjukhus med manlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
