Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wærn, 2. Jonas - Wærn, 3. Carl Fredrik, d. y. - Vae victis! - Wafd - Waffen-SS - Vafio - Vagabond - Vagabonde - Vagabonderande strömmar - Vaganter - Vagel - Wagemann, Ernst - Wageningen - Vagga (säng) - Vagga (artilleri) - Wagga Wagga - Vaggeryd - Waggon - Vagil - Vagina, moderslidan, slidan - Vaginal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Vae victis—Vaginal
862
tillverkningen. 1834—35 var han led. av
borgarståndet och uppträdde jämte T. Petre som ledare
för ståndets liberala opposition. Då Oskar I 1844
bildade en mera ”liberal” ministär, blev W.
konsultativt statsråd. Sedan konungen börjat överge
sin liberala reformpolitik, lämnade W.
ministären 1848. 1857—66 var han landshövding i
Skaraborgs län.
3) Carl Fredrik W d. y., son till W.i),
affärsman, politiker, ämbetsman (1819—99). Han
ingick tidigt i faderns firma och blev efter dennes
död 1858 chef för firman C. F. Wærn i
Göteborg. Som affärsman visade sig W. i hög grad
framsynt. 1847—60 och 1865—66 var han led. av
borgarståndet, från 1867 till sin död tillhörde han
F. K. Som politiker var W. moderat liberal,
kämpade energiskt för representationsreformen,
verkade för det svenska järnvägsnätets utbyggande
och var i tullfrågor ivrig frihandlare. 1867—70
var han ordf, i Göteborgs stadsfullmäktige och
1870—74 finansminister; under denna tid
tillkom-mo bl. a. en ny myntlag och en ny författning
om enskilda banker. 1875—91 var han t. f.
president i Kommerskollegium.
Vae’ vi’ctis!, lat., ve de besegrade!.
Wafd, egyptiskt parti, se Egypten, sp. 325.
Waffen-SS, benämning på de SS-trupper (se
Schutz-Staffeln), som under 2:a världskriget
insattes i striderna vid sidan av den ordinarie tyska
armén (die Wehrmacht). Som mest omfattade W.
36 å 38 div. om sammanlagt c:a 1 mill. man.
Vafio [-fiå’], ort i Lakonien s. om Sparta,
berömd för en 1889 undersökt kupolgrav, där
bl. a. flera skurna stenar och två berömda
guldbägare hittades.
Vagabond [-bå’ud] (av lat. vagabu’ndus,
kringströvande), landstrykare, lösdrivare.
Vagabonde [-bå’t)d], se Faustman, M.
Vagabonderande strömmar [-båodè’-],
elektriska läckströmmar, som uppstå vid elektriska
spårvägar och järnvägar genom att den ström,
som från spårvagnarna, resp, de elektriska
lokomotiven återledes till strömkällan genom
skenorna, i viss utsträckning tar andra vägar genom
jorden.
Vaga’nter (lat. clérici vaga’ntes,
kringströvande präster). 1) Ord. andliga, som ej innehade
något bestämt kyrkligt ämbete el. fast plats. Enl.
den kanoniska rätten förbjudas biskopar att viga
någon präst utan bestämd ”titulus beneficii”. Även
den svenska kyrkolagen innehåller bestämmelser
mot klerikala v.
2) Skrå av kringvandrande medeltida
studenter, även kallade goliarder (se d. 0.), som i
latinska visor besjöngo den backantiska och
erotiska livsglädjen och skarpt satiriserade ståndens,
särskilt prästerskapets, lyten. En samling dylika
visor finnes i sv. övers, av A. U. Bååth
(”Vagant-sånger”, 1906), en annan i ty. övers, av R. Ulich
(”Vagantenlieder”, 1927). — Litt: F. Moth,
”Va-gantviserne” (1913); Helen Waddell, ”The
wan-dering scholars” (7:e uppl. 1934).
Vagel (lat. horde’olum), furunkel på
ögonlocken, inflammationsprocess i ögonhårens
fettkört
lar. Den går i regel tillbaka efter några dagar.
Vid behov varuttömning och desinfektion.
Wägemann, Ernst, tysk nationalekonom (f.
1884), prof, i Berlin X919, president för den tyska
statistiska centralbyrån 1923—33. Sin främsta
insats gjorde W. som chef för det 1925 grundade
konjunkturinst. i Berlin. I opposition till dem,
som ville göra konjunkturprognoser med ledning
av några få statistiska serier, samlade W. en
mängd sådana serier (”Konjunkturlehre”, 1928;
eng. övers. ”Economic rhythm”, 1930; förk. fr.
övers. 1932). Hans mest bekanta arbete är
”Struktur und Rhytmus der Weltwirtschaft” (1931). W.,
som vuxit upp i Chile, återvände efter 2:ä
världskriget dit och blev chef för det ekonomiska inst.
vid Chiles univ. 1951 utgav han ”Berühmte
Detlk-fehler der Nationalökonomie”.
Wageningen [vä’ga-], stad i prov.
Gelder-land, Nederländerna, vid Nedre Rijn, 15 km v. om
Amhem; 17,500 inv. Lantbrukshögsk. och
skepps-byggeriinst.
Vagga, ett slags säng för spädbarn.
Primitivast är den s. k. bärvaggan, en liten korg, som
modern bär på ryggen ocb i vilken barnet är
nedbäddat och fastsnört. I senare tid ha sådana
brukats av lapparna men också t. ex. i Dalarne. Nära
denna kommer hängvaggan, vanl. bestående endast
av en i taket upphängd skinnfäll. Hos de svenska
bönderna har i äldre tid en v., som upphängdes
på en sviktande träfjäder, varit mycket i bruk.
Senare användes v., som eg. bestå av en trälåda
på medar, vilka senare antingen kunna vara
tvär-ställda el., ss. i de nordliga delarna av
Skandinavien, placerade på längden. Hos de högre stånden
blevo också tidigt v., som upphängdes i trästativ,
vanliga. V. ha numera i stor utsträckning
utträngts av barnvagnar och särskilda barnsängar.
Vagga, artill., se Lavettage.
Wagga Wagga, stad i Nya Syd-Wales,
Australien; c:a 17,000 inv. W. ligger vid den under
högvatten hit segelbara Murrumbidgee River och
är centrum i ett rikt jordbruksdistrikt.
Vaggeryd, köping i östbo och Mo härader i
Småland, Jönköpings län, kring övre Lagan i
kuperad och skogbevuxen terräng; 313,83 km2, 4,322
inv. (1955). 2,350 har åker. Stationssamhället
Vaggeryd (2,116 inv. 1951) är knutpunkt vid
statsbanelinj erna Näss j ö—V aggeryd—Värnamo
och Vaggeryd—Jönköping. 1911 blev V.
munici-pal samhälle i Byarums sn och 1952 köping, varvid
Byarums och Bondstorps socknar införlivades med
V. Bland de talrika småindustrierna märkas ett
20-tal möbel- och snickerifabriker. V. tillhör
östbo och Västbo domsaga och ingår i Byarums och
Bondstorps pastorat i Östbo kontrakt av Växjö
stift.
Waggon [o)ä’gan], eng., se Vagong.
Vagil, biol., rörlig. Jfr Bentos.
Vagina (lat. vagina u’teri), moderslidan,
slidan, se Könsorgan, sp. 207. — Vagina
ge’ntium, lat., ”folkslagens moderslida”, d. v s.
det ursprungsland, varifrån den mänskliga
odlingen skulle ha utgått.
Vaginäl (jfr Vagina), slidformig; som har
avseende på moderslidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
