Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaktelsläktet - Vakthavande - Vaktlar - Vaktparad - Vakttornet - Vakuol - Vakuum - Vakuumförpackning - Vakuumlampor - Vakuummeter - Vakuumpump - Vakuumspektograf - Vakuumtorkning - Val (statsrätt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
V akthavande—V al
880
Vaktel.
dersätsig, näbben
liten, svag, något
böjd, tarsen kort,
utan sporre, tårna
långa, stjärten
kort men
vingarna jämförelsevis
långa. Vaktlarna
flyga väl och
företaga långa
vandringar,
frånsett flyttningen,
varigenom deras
förekomst blir
sporadisk.
Europeiska vakte 1 n, C.
cotur-nix, är ovan brun
med rostgula strimmor, under gulgrå och blir
17—19 cm lång. Den håller vanl. till på
odlade fält, i Sverige oftast i de s. och mell. delarna.
Födan utgöres av frön och insekter. Boet är en
uppkrafsad fördjupning i marken. Berömt är
hannens parningsläte, ”slag”.
Vakthavande, sjöv., den befälsperson, som på
bryggan, på däck, i maskinrum o. s. v. fullgör
vederbörlig vakttjänst.
Vaktlar, zool., se Vaktelsläktet.
Vaktparad, populär benämning på högvaktens
av musikkåren företrädda marsch till
vakttjänst-göringsplatsen.
Vakttornet, se Jehovas vittnen.
Vakuol [-å’l]. Växtcellerna äro endast som
mycket unga helt fyllda med protoplasma.
Tidigt uppstå i plasman små håligheter, v. el.
saftrum, som innehålla cellsaft, bestående av vatten
och däri lösta ämnen. Slutligen smälta alla v.
samman till en enda, och protoplasman är då
undanträngd till ett tunt skikt utefter cellväggen.
I många frön finnas v. med äggvitehaltigt
innehåll, vilka genom vattenförlust och koncentration
av äggvitan övergå till aleuronkorn. Dessa
innehålla vanl. rundade korn, globoider, rika på
kalcium- och magnesiumsalter samt fosforsyra.
Globoider ligga ibland fritt i plasman. S. k.
kontrak-tila el. pulserande v., som bl. a. reglera det
os-motiska trycket, finnas hos vissa alger och lägre
svampar.
Vakuum (lat. va’cuum, tomrum), lufttomt rum.
I fysiskt och tekniskt språkbruk betecknar v. även
ett rum, vari materien mer el. mindre förtunnats.
Man talar sålunda om högre el. lägre v., beroende
på hur långt förtunningen drivits.
Högvakuum säges ha uppnåtts i ett kärl, om den
väg-sträcka, som gasmolekylerna i genomsnitt
tillryg-galägga mellan på varandra följande
sammanstötningar, den s. k. fria medelväglängden, är av
samma storleksordning som kärlets utsträckning.
Fullständigt v. existerar väl knappast, ehuru i
världsrymden materietätheten är oerhört liten. Att
åstadkomma v. är förbundet med svårigheter; i
äldre tider talades därför om en ”naturens avsky
för tomrummet” (lat. horror vacui). Ett ganska
högt v. kan åstadkommas genom att fylla ett i ena
ändan tillslutet rör med en tung vätska (t. ex.
kvicksilver), därpå neddoppa den öppna rörändan
i ett kärl, innehållande dylik vätska, och uppresa
röret, så att det blir lodrätt. Är röret tillräckligt
långt (för kvicksilver längre än c:a 760 mm), fås
därvid ett v. ovanför vätskan i röret
(”Torricel-liskt v.”). Experimentellt åstadkommes v. vanl.
genom att ur gasfyllda rum medelst pumpar
avlägsna gaserna. Det högsta v., som man kan
uppnå i ett kärl medelst pumpar, är så stort, att
gastrycket i kärlet utgör c:a 10-8 mm kvicksilver.
Höga v. kunna erhållas även genom avkylning till
låga temp. Sålunda har den senaste tidens
framträngande mot absoluta nollpunkten givit oss en
möjlighet att uppnå v. av en tidigare ej anad
storleksordning.
Vakuumförpackning, hermetiskt emballage av
bleckplåt, aluminium el. ev. plast och avsett för
torrvaror, varvid större delen av luftinnehållet
utpumpas i samband med förslutningen. Syftet
härmed är att skydda innehållet mot luftsyrets
oxiderande inverkan. V. användes särsk. som
distribu-tionsförpackning för rostat och malet kaffe, som
genom frånvaro av syre hindras att härskna. —
Benämningen v. användes oegentligt även om
vissa hermetiska bleckförpackningar etc. kring t. ex.
cigarretter, varvid någon luft icke utpumpas, el.
där luften ersatts av annan gas, t. ex. kolsyra
(vanligt i fråga om kaffe).
Vakuumlampor, gastomma glödlampor till
skillnad från argon-, krypton- o. a. gasfyllda
typer.
Vakuummèter, fys., apparat för mätning av
låga tryck, se Manometer.
Vakuumpump, fys., dets. som luftpump.
Vakuumspektograf, fys., se Spektograf samt
Röntgenspektrum, sp. 550.
Vakuumtorkning, artificiell torkning med
tillhjälp av vakuum, antingen som förberedelse till
impregnering (av trävirke, elektriska lindningar
etc.) el. avseende konservering, bl. a. av biologiska
preparat, t. ex. enzym- el. hormonämnen. I vissa
fall hålles godset fruset under v. (frystorkning,
frystorkfixering), ss. vid preparering av
blodplasma och penicillin. — V. har efter hand fått
väsentlig betydelse även för konservering av
livsmedel (mjölk, grönsaker, fruktmassa o. s. v.). Om
torrmjölk se Mjölk, sp. 121. V. av andra
livsmedel än mjölk sker som långtorkning vid en
temp. hos de värmegivande organen i
vakuumbehållaren av 75—8o° el. som
snabbtorkning, varvid värmet tillföres väsentligen genom
strålning från till glödvärme upphettade
elektriska motståndselement. Torkningstiden är vid
långtorkning av grönsaker av storleksordningen 20
tim., vid snabbtorkning (som är modernare och
skonsammare mot vitaminerna) utgör den 20 å
30 min. I bägge fallen hålles medelst
vattenring-pumpar ett ”vakuum”, som uppgår till 92 å 95 °/o
av atmosfärtrycket. En vanlig torrhalt hos den
färdiga varan är 8 å 12%, vilket innebär, att
vikten hos t. ex. grönsaker genom v. reduceras till
c:a 10% av den ursprungliga.
Val, statsr., anses försiggå, när en menighet
tager befattning med rekryteringen av ett
stats-el. kommunalorgan, vare sig den direkt utser dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
