Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valar - Walberg, Emanuel - Valbo - Valbo härad - Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
885
W alberg—V alborg
886
och har en längd av n—15 m. Den är svart,
undertill och på den långa bröstfenan vitbrokig.
Barderna äro svarta. På huvudet och bröstfenornas
framkant finnas stora knölar. Knölvalen har
alltid talrika hudparasiter (se Valfisklöss).
Bardvalarna leva huvudsakl. av smärre havsdjur (se
Valfiskagn), som de med hjälp av barderna sila ut
ur i munhålan intaget vatten. Några, ss.
vikvalen och sillvalen, förtära även fiskar. Underordn.
tandvalar, Odontoceti, ha tänder åtm. i
underkäken. Skallen är mer el. mindre osymmetrisk,
näsöppningen enkel, näsbenen äro helt små. Fam.
Platanistidae, primitiva floddelfiner med talrika
tänder, har stor tinninggrop och fria halskotor.
Gangesdelfinen, Platanista gangetica, 2 m,
gråsvart, utan ryggfena, har förkrympta ögon,
lång nos med borst och 30 tänder i var käkhalva.
Den lever av kräftdjur. Fam. Physeteridae
(spermacetivalar), med underfam.
kaske-loter och näbbvalar, har tänder endast i
underkäken och delvis sammanvuxna halskotor. Hos
kas-k e 1 0 t e n (stundom kallad p o 11 v a 1), Physeter
macrocephalus, är hannen 18 m, honan knappt
hälften. Skallen (V3 av kroppslängden) har
baktill en hög benkam. Omsluten av denna, sträcker
sig fram till nosens spets en bindvävsmassa, som i
hålrum innehåller spermaceti el. va 1 ra v.
Genom denna bildning får huvudet ett framtill
tvärhugget utseende. I underkäken sitta talrika
stora tänder utan emalj. I tarmen hos kaskeloten
bildas som konkrementer den dyrbara ambran.
Kaskeloten finnes i alla hav utom de kallaste. Den
gör långa vandringar och lever mest av
bläckfiskar. Näbbvalarna ha endast 2 el. högst 4
utbildade tänder i underkäken. Den största
näbbvalen, Hyperoodon rostratus, blir omkr. 9 m och
har blott 2 tänder i spetsen av underkäken. Den
finns bl. a. i Nordatlanten. Pannan bildas av två
vertikala benkammar på överkäkens bakre del,
vilka innesluta en spermacetisäck. Fam.
Delphin-apteridae har fria halskotor och breda
bröstfenor, men ryggfena saknas. Läderhuden är
utbildad. Vitvalen (vitfisk, beluga, b j e 1
u-ga), Delphinapterus leucas, har rundat huvud
utan näbb, vanl. 10 tänder ovan och 8 nedan på var
sida. Den blir 4—5 m och är som fullvuxen
mjölk-vit, lever i skaror och är arktiskt cirkumpolär.
Nar val en, Monodon monoceros, 4,5—6 m, är
som vuxen gråvit, med små brungrå fläckar.
Hannen har på vänster sida en 2—2,5 m lång,
spiral-vriden stöttand, som är framåtriktad. Narvalen
är arktisk. Fam. Delphinidae har delvis
sammanvuxna halskotor och talrika koniska tänder. Se
vidare Delfin. Späckhuggaren, Orcinus
orca (Orca gladiator), 8—10 m, är svart med vit
buk och stora vita fläckar på sidorna. Ryggfenan
är sabelformig och mycket hög, hos hannen
stundom över 1 m. Bröstfenorna äro breda; 12 grova
tänder finnas i var käkhalva. Späckhuggaren är
ett kraftigt rovdjur, som förekommer i alla hav;
den anfaller t. o. m. stora valar.
Halvspäck-huggaren, Pseudorca crassidens, 6 m, är
helsvart med smärt kropp och små spetsiga
bröstfenor. Den lever pelagiskt i flockar. Till
grind-valsläktet, (Globi(o)cephalus), hör
grind
valen, G. melas, 6 m, som är svart med kort,
rundat huvud och har 8—12 tänder framtill i var
käkhalva samt långa, spetsiga bröstfenor.
Grindvalen lever av bläckfiskar. Den fångas ofta i
mängd vid Färöarna. Den gråfärgade Grampus
griseus har något liknande form men tänder
endast i underkäken. Den är kosmopolit. Ö r e s v
i-net, Tursiops truncatus, 3,5 m, svart med skarpt
avsatt vit undersida, kallas stundom med orätt
tumlare; lever i Atlanten och Indiska oceanen. De
egentliga t u m 1 a r n a, Phocaena, bilda genom de
hoptryckta, spadformiga tänderna en särskild
grupp. Den vanliga tumlaren, Ph.
phocaena, har omkr. 25 tänder i var käkhalva och
trubbig nos. Den är ovan svart, under mer el.
mindre vitaktig. Längd upp till 1,8 m. Den är
det enda valdjur, som fullt regelbundet finns
vid Sveriges kuster. Den går in i Östersjön
genom Bälten om våren och ut om hösten.
Walberg, Frans Gustaf Emanuel,
språkforskare (1873—1951), fil. dr och doc. 1900 samt
prof, i romanska språk vid Lunds univ. 1910—
38. Bland W:s många
framstående arbeten
märkas mönstergilla
texteditioner (”Le
bes-tiaire de Philippe de
Thaün”, 1900, ”Deux
anciens poèmes inédits
sur Saint Simon de
Crépy”, 1909,
Guer-nes’ ”La vie de Saint
Thomas le martyr”,
1922, förk. uppl. 1936,
”Deux versions
iné-dites de la légende
de 1’Antéchrist”, 1928,
”Le chant du Rous-
signeul”, 1942, och ”Contes pieux ... tirés
du recueil intitulé Le Tombel de Chartrose”,
1947) och språkliga, källkritiska och
litteraturhistoriska kommentarer och förstudier till
dessa (t. ex. ”La tradition hagiographique de Saint
Thomas Becket”, 1929, och ”Quelques aspects de
la littérature anglo-normande”, 1936). W.
sysslade även med problem inom fransk grammatik och
etymologi samt med spanska och rätoromanska.
Valbo, kommun i Gävleborgs län, Gästriklands
ö. domsaga omfattar Gavleåns starkt
industrialiserade dal mellan Storsjön och Gävle samt
omgivande skogsbygder fram till Gävlebukten i ö.;
546,51 km2, 12,895 inv. (1955). 3,480 har åker. De
största industriorterna äro Forsbacka och
Mack-myra (se dessa ord) samt Hagaström (1,594 inv.
1951). Närmast Gävle förortsbebyggelse. Kyrkan
är trol. från 1300-talet. Pastorat i Ärkestiftet,
Gästriklands ö. kontrakt.
Valbo härad, omfattande s. v. Dalsland,
Älvsborgs län, består av socknarna Lerdal,
Ränne-landa, Råggärd, Järbo, Högsäter, Färgelanda,
ödeborg, Torp och Valbo-Ryr. V. tillhör
Nordals, Sundals och Valbo domsaga (tingsställe:
Tångelanda) samt är delat på Vänersborgs och
Melleruds fögderier.
Valborg, eng. och ty. Walpurgis (-burgis),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
