- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
897-898

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valencia (Spanien) - Valencia, Valentia (Irland) - Valencia (Venezuela) - Valenciabukten - Valenciennes - Valens (kejsare) - Valens el. värdighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

897

V alencia—V alens

898

Torres de Serranos i Valencia.

allt prov. Valencia, där 70 °/o av hela åkerarealen
äro konstbevattnade.

2) Huvudstad i prov. Valencia (10,762 km2;
1,337,339 inv. 1950); 509,075 inv. (1950),
Spaniens till storleken 3:e stad. V. ligger i en
synnerligen fruktbar, konstbevattnad trakt (huerta)
vid floden Guadalaviar (här kallad Turia), 4 km
från Valenciabukten av Medelhavet. På denna
plats fanns i forntiden en grekisk koloni, som
övergick till kartagerna och omkr. 140 f. Kr.
till romarna, vilka kallade den Valen’tia. Staden
vann i betydelse under västgöterna (413—714)
och ännu mer under araberna. Efter
Cördoba-kalifens fall 1031 blev den huvudstad i ett
oavhängigt arabiskt kungarike, omfattande V.i).
Den erövrades 1094 av Cid. — Under större
delen av inbördeskriget 1936—39 var V. säte
för den republikanska regeringen.

Inom en ring av boulevarder, vilken markerar
sträckningen av den 1871 rivna stadsmuren,
ligger på flodens högra sida den medeltida staden,
som med sitt oregelbundna gatunät, sina vita hus,
ofta i morisk stil, och sina blå och gyllene
azule-j oskupoler och torn bevarar en viss orientalisk
prägel. De nyare stadsdelarna på ömse sidor
om floden äro öppnare och rätvinkligt anlagda
och genomkorsas av breda avenyer. Inom
medeltidsstaden har det moderna V. sin medelpunkt,
Plaza del Caudillo (f. d. Plaza Emilio Castelar),
ej långt från järnvägsstationen. V:s märkligaste
byggnad och ett av Spaniens förnämsta
byggnads-minnen i sengotik är katedralen La Seo, uppförd
1262—omkr. 1500 på platsen för ett romerskt
Diana-tempel, som under medeltiden använts
omväxlande som kristen kyrka och moské. Den är
treskeppig med åttkantigt mittorn och ett 51 m
NF XXI — 29

högt klocktorn, El Miguelete (1539); i det inre
finnas värdefulla konstverk. Av de medeltida
befästningarna kvarstå två ståtliga, med
tinnkrön-ta torn prydda stadsportar, Torres de Serranos
och Torres de Cuarte, det vidsträckta citadellet,
byggt av Karl V som försvar mot sjörövaren
Khair-eddin Barbarossa, och den forna
Tempelborgen (ombyggd i slutet av 1700-talet). De båda
sistn. kanta den till största delen torrlagda
flodbädden, som åtföljes av vackra planteringar.
Staden har utom univ. (gr. 1500) konstakad., bibi.,
arkiv och flera museer. I dessa saml. och flera
av stadens kyrkor förvaras alster av den under
den senare medeltiden samt under 1500- och
1600-talen här florerande målarskolan.
Astronom. observatorium, botanisk trädgård och
rundradiostation. V. är en viktig järnvägs- och
flygknutpunkt (flygplats vid M a n i s e s, 7 km n. v.
om V.).

Valencia [vale’njig], Val en t i a, ir.
Dairb-hre, ö invid Irlands s. v. kust, en av Europas
västligaste punkter; 26 km2; c:a 3,000 inv.
Viktig kabel- och meteor, station.

Valencia [coalä’nsia], huvudstad i staten
Ca-rabobo i n. Venezuela, strax v. om
Valencia-sjön; c:a 90,000 inv., landets till storleken 3:e
stad och centrum i dess rikaste jordbruksdistrikt.
Omfattande bomulls-, socker- och
cigarrettindustri. V:s hamn är Puerto Cabello.

Valenciabukten [coalä’nbia-], intill 100 m
djup, öppen bukt på Spaniens östkust, mellan
Cabo de la Nao och Ebrodeltat.

Valenciennes [valäsjä’n], stad i dep. Nord,
n. Frankrike, vid Escaut (Schelde), varav en
gren flyter genom staden, helt nära belgiska
gränsen; 38,240 inv. (1946). V. är uppkallat
efter en romersk kejsare Valentinianus. Staden
hade redan under medeltiden en betydande
väv-nadsindustri och var på 1700-talet känd för sin
keramik, sitt porslin och sina spetsar. Den har
lidit svårt under de båda världskrigen, särsk.
under 2:a, då 1,600 hus förstördes, 1,800
skadades och de centrala delarna ödelädes, bl. a. den
märkliga kyrkan Saint-Géry. V., som ligger
inom det nordfranska stenkolsområdet, har bl. a.
maskinindustri, ångkraftverk, sockerraffinaderier
och textilfabriker; på senare tid har spetstillv.
återupptagits.

Va’lens, romersk kejsare (d. 378), se
Valentinianus.

Vale’ns el. värdighet, kem., uttryck för
en atoms bindning till en annan. Redan i början
av 1800-talet hade man iakttagit, att de kemiska
reaktionerna ske i bestämda mängdförhållanden.
Betraktar man de på grund härav uppställda
formlerna HC1, H2O, H3N och HiC för resp,
klorväte, vatten, ammoniak och metan, ser man,
att 1 atom klor förenar sig med 1 atom väte,
att 1 atom syre däremot binder 2, 1 atom kväve
3 och 1 atom kol 4 väteatomer. Detta uttrycker
man så, att klor har valensen 1, syre 2,
kväve 3 och kol 4. Man säger också, att klor
är envärd (monovalent), syre två värt (divalent),
kväve trevärt (trivalent) och kol fyrvärt
(tetra-valent). Med ett grundämnes v. el. a t o m v ä r-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free