Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallväxter - Wally, Gustav - Vallåkra - Vallängd - Vallö - Vallört - Valmiera - Valmiki - Valmtak el. valmat tak - Valmy - Valnötsfamiljen - Valnötsträd - Valois (landskap) - Valois, ätt - Valona - Valorisering - Valparaíso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
935
W ally—V alparaf so
936
piska betesgräsen äro ej tuvbildande utan utbreda
sig medelst utlöpare och bilda en tät och mot
betesdjurens tramp motståndskraftig matta.
Genom sitt växtsätt äro de även i stånd att fördraga
ofta upprepad betning. Av baljväxterna är
vitklövern en utpräglad betesväxt, getväppling,
söt-väppling och käringtand både betes- och
slåt-terväxter, de övriga huvudsakl. slåtterväxter. I
högre grad utlöpande är blott vitklövern.
Wally, Gustav, artistnamn för Gustaf A.
Wallenberg.
Vallåkra. i) Storkommun i Luggude domsaga,
Malmöhus län, bestående av socknarna Bårslöv,
Ottarp, Fjärestad och Kvistofta; 77,06 km2, 3,408
inv. (i955)-
2) Stationssamhälle i Kvistofta sn och
huvudort i V.i); 457 inv. (1951), varav 419 i
Kvistofta sn.
Vallängd, dets. som röstlängd (se d. o.).
Vallö. På ett gammalt betydande adelsgods
vid Själlands ö. kust, 6 km s. om Köge, vilket
övergått till drottning Sofia Magdalene,
grundade denna 1737 ett alltjämt bestående adligt
frökenstift; det äger en betydande
kapitalförmögenhet, av vars räntor utgå understöd till de
inskrivna damerna. Slottet rymmer en större
föreståndarinnevåning och 11 bostäder för
stifts-damer.
Vallört, Sy’mphytum, släkte av fam.
strävbla-diga växter, med smalt klocklik el. bägarformig
blomkrona. Omkr. 15 arter höra hemma i s.
och mell. Europa samt Orienten. S. officinale,
som har stjälken upptill brett vingad (av de
nedlöpande bladbaserna), odlas något som
prydnadsväxt, förr även som medicinalväxt.
Va’lmiera, se Wolmar.
Välmiki, se Rämäyana.
Valmtak el. valmat tak, tak med fall åt
4 sidor.
Valmy [-mi’], by i fr. dep. Marne, 32 km
ö. n. ö. om Chälons-sur-Marne. Här stredo 2%
1792 fransmännen under Dumouriez mot
österrikisk-preussiska armén under hertigen av
Braunschweig, vars anfall avvisades av
Keller-manns arriärgarde.
Valnötsfamiljen, Juglandåceae, tillhör den
grupp av familjer, som förr sammanfördes
under benämningen hängeväxter (Amentaceae), och
omfattar monoika träd med spiralställda,
parbla-diga blad utan stipler. De viktigaste släktena äro
htglans (se Valnötsträd) och C arya (se Hickory).
Valnötsträd, Jüglans, släkte av
valnötsfamiljen, karakteriserat av hängande hanhängen samt
stenfrukt. Det europeiska v., J. regia, är ett
stort träd med blad, som påminna om askens
men ha högst fyra par småblad. Det växer vilt
i Grekland och österut, bort till ö. Himalaja.
Sedan gammalt har det odlats i s. och mell.
Europa och kan uthärda under bar himmel så
långt i n. som i mell. Sverige. Frukterna äro
glatta och till sist svartbruna. Vid mognaden
brister det yttre lagret av fruktväggen i två
hälfter, varigenom valnöten (stenen med
inneliggande frö) frigöres. De tjocka, köttiga,
rynkade hjärtbladen äro rika på välsmakande fet
olja. Barken är rik
på garvsyra och
nyttjas till
färg-ning. Veden är ett
av de vackraste
europeiska
träslagen. Amerikanskt
valnötsträ erhålles
från J. nigra,
vilken även odlas i
parker i s. Sverige.
Valois [valcoa’],
landskap i n.
Frankrike, delat
mellan dep. Oise
och Aisne. Som
medeltida län gavs
V. 1284 åt Filip
HI :s son Karl av
V. och innehades
av hans son Filip
(VI), som 1328
blev konung. Som hertigdöme förlänades det till
Ludvig av V. (d. 1407) och senare av Ludvig
XIV till Filip av Orléans, vars gren innehade
V. till 1790.
Valois [valcoa’], fransk konungaätt, gren av
kapetingerna, härstammade från konung Filip
III :s son Karl av Valois, besteg tronen med Karls
son Filip VI 1328 och utdog 1498 med Karl
VIII. Om grenen V.-Orléans se Orléans;
med Ludvig XII (reg. 1498—1515) besteg denna
gren tronen. Grenen V.-A n g o u 1 è m e kom på
tronen 1515 med Frans I och utgick 1589 med
Henrik III.
Valona [-lå’-], stad i Albanien, heter nu Vlora
(se d. o.).
Valoriséring (av it. valöre, värde),
prisstegring på varor, åstadkommen genom att utbudet
på konstgjord väg begränsas, vanl. genom
lagring men även genom att en del av de
tillgängliga varorna förstöras. Mest bekant är v. av
brasilianskt kaffe, som vid upprepade tillfällen
ägt rum med anledning av rekordskördar.
Valparafso [coalparai’så], Chiles och den
sydamerikanska västkustens främsta hamnstad samt
huvudstad i prov. Valparafso (4,818 km2, 425,065
inv.) på 33° s. br.; 218,829 inv. (1952), landets
näst största stad. V. har ett mycket vackert läge
vid den halvcirkelformiga lilla Valpar aisobukten
och höjer sig amfiteatraliskt uppåt de omgivande
intill 520 m höga bergen. V. grundades som
Santiagos hamn 1536. Den har flera gånger
hemsökts av naturkatastrofer, av vilka den mest
förödande var jordbävningen i aug. 1906. V.
har nu helt modern prägel. Nere på den smala
strandterrassen ligger det trångt bebyggda
affärscentrum, El Puerto, uppe på höjderna
villakvarter. De stora höj ddifferenserna övervinnas
genom hissar och linbanor. Hamnanläggningarna,
som kostat oerhörda summor, ha på gr. av
bråddjupet ej kunnat genomföras i önskvärd
utsträckning, och alltjämt är hamnen rätt oskyddad mot
n. Ung. halva Chiles import går över V. men
blott 3 °/o av exporten. V. har stora mek. verk-
Gren med frukter av
valnötsträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
