Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valparaíso - Walpole, Hugh - Walpole, 1. Sir Robert, of Orford - Walpole, 2. Horace, of Orford - Valpsjuka - Walras, Léon - Valrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
W alpole—V alr a v
938
städer (bl. a. för järnvägsmateriel), skeppsvarv,
bryggerier m. m. Teknisk högsk. gr. 1920.
Ändstation för transandinska järnvägen och
utgångspunkt för moderna bilvägar. Staden är befäst.
Närmast n. ö. om V. ligger den förnäma
badorten och villaförstaden Vina del Mar med
c:a 65,000 inv.
Walpole [æå’lpåul], Hugh Seymor, engelsk
författare (1884—1941). Efter studier i
Cambridge försökte sig W. som predikant och
pedagog men ägnade sig sedan åt litterär
verksamhet och utgav bl. a.
biografin ”Anthony
Trollope” (1928). W.,
som anknöt till den
realistiska
berättar-linjen i engelsk
litteratur, debuterade med
romanen ”The wooden
horse” (1909; sv.
övers. 1929) och blev
beaktad för ”Mr
Per-rin and Mr Traill”
(1911). W. skrev
sedan bl. a. en rad
romaner med motiv
från sin egen
upp
växttid i kyrklig miljö. Sitt av samtiden
mest uppskattade verk skapade W. med en
romancykel, där han i en figurrik släktkrönika
med Lake-distriktet som geografisk miljö gav
en bred skildring ur engelskt över- och
medelklassliv under ett par sekler, från början av
1700-talet fram till början av 1900-talet, ”Rogue
Her-ries” (1930), ”Judith in Paris” (1931), ”The
fortress” (1932) och ”Vanessa” (1933). W.
försökte komplettera serien bakåt i tiden med en
ny serieroman i fyra band från drottning
Elisa-bets tid, av vilka han fullbordade ”The bright
pavilions” (1940) och ”Katherine Christian”
(1944). Han blev adlad 1937; han dog vid ett
bombanfall mot London under 2.-a världskriget.
— Litt.: R. Hart-Davis, ”H. W. A biography”
(1952).
Walpole [a>å’lpaul]. 1) Sir Robert W.,
1 :e Earl of Orford (1742), engelsk statsman
(1676—1745). Han blev 1701 led. av underhuset
som whig och 1708 statssekr. för krigsärenden
men måste vid Marlboroughs fall 1710 frånträda
sina ämbeten. Efter den hannoverska dynastiens
tronbestigning 1714 fick W. åter säte i
regeringen, och i april 1721 blev han under den
finanskris, som vållats av Söderhavskompaniets
fall, skattkammarkansler och förste
skattkammar-lord, ämbeten, som han tidigare innehaft 1715
—17. W. har lagt den egentliga grunden till
det engelska kabinettssystemet enl. principen om
en enhetlig ministär och premiärministerns
obetingade ledarskap i både kabinettet och
underhuset. Han slog in på en med seg konsekvens
fullföljd fredspolitik, genomförd icke minst med
hjälp av den av honom systematiserade
parla-mentskorruptionen. Av en växande opposition
tvangs W. att 1739 förklara Spanien krig, och
motgångarna under detta föranledde hans
av
gång 1742. — Litt.: Monogr. av E. Jenks (1893)
och P. Vaucher (1924).
2) Horace W., 4:e Earl of Orford
(1791), den föreg:s son, skriftställare och
politiker (1717—97). W. innehade flera ytterst
inbringande sinekurer, samlade massor av böcker,
manuskript, konstverk, rustningar etc. och
inrättade 1757 en tryckpress i sin villa Strawberry
Hill vid Twickenham. W:s brevväxling sträcker
sig över 60 år, och han tecknar där med en
ofta sarkastisk skärpa tidens dårskaper och
berättar en mängd anekdoter (bästa uppl. i 16 bd
utg. av mrs. Paget Toynbee 1903—05; suppl.,
3 bd, 1919—25). W:s dagböcker 1750—83
innehålla skildringar ur Englands inre historia,
bittra i tonen och med inkonsekventa omdömen. W.
skrev 1788 ”Reminiscences” och utgav
spökroma-nen ”The castle of Otranto” (1765) samt
skräckdramat ”The mysterious mother” (1768), vidare
”Anecdotes of painting in England” (4 bd, 1762
—71). — Monogr. av R. W. Ketton-Cremer (2:a
uppl. 1946).
Valpsjuka, smittsam hundsjukdom, som
angriper djur vanl. i åldern 2—7 mån. Smittan
betingas av ett okänt ultravisibelt infektionsämne.
Inkubationstiden är 3—7 dagar. V. uppträder
under en akut och en kronisk form. Den förra
inledes med hög feber och allmän slöhet. Snart
följa katarrala symtom från ögats,
andnings-och matsmältningsorganens slemhinnor, vidare
kräkningar och diarré samt ett karakteristiskt
biåsutslag i huden på bukens och lårens insidor.
Stundom angripes även nervsystemet
(förlamningar, kramp), varvid sjukdomen ofta kvarstår en
längre tid och ger anledning till s. k. kronisk
v. Serumbehandling i kurativt syfte ger goda
resultat, likaså har man funnit ett effektivt
skyddsmedel i vaccinering, som bör företagas
vid 6—8 veckors ålder.
Walras [valra’], Marie Esprit Léon, fransk
nationalekonom (1834—1910), prof, i Lausanne
1870—92. Fadern, som var prof, i Évreux och
teoretisk nationalekonom, utgick från
”knappheten” (rarete) såsom grundläggande för värde
och pris. W. utvecklade begreppet ”knapphet”
med större klarhet och framställde som en av
de första i början av 1870-talet den s. k.
gräns-nytteläran. Prisläran behandlade han i många
arbeten med matematisk metod. Teorien för
rättvisa i beskattningen ägnade W. livligt intresse,
liksom jordfrågan, vars lösning han såg i jordens
nationalisering, och kooperationen, realiserad
mel-lanfolkligt genom frihandel och fred. Bland hans
arbeten märkas ”Éléments d’économie politique
pure” (2 bd, 1874—77; 5:e uppl. 1926) och
”Études d’économie politique appliquée” (1898).
Valrav (lat. cetäceum). I särskilda håligheter
i kaskelotens (se Valar) kropp, förnämligast i
huvudets övre del, förekommer i stor mängd en
klar vätska, som består av en lösning av fasta
ämnen i ett flytande fett, v a 1 r a v s o 1 j a. Sedan
denna vätska uttappats ur djuret, avskilja sig
snart de fasta ämnena, den egentliga v., från
oljan. I renat tillstånd bildar v. (även kallad
spermaceti) vita, bladigt kristalliniska, pärle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
