Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Århus universitet - Årjäng - Årmann, Carl - Årnäs (samhälle) - Årnäs (Aranäs; gods) - Årre - Årsring, årsvarv - Årsta - Årsta (stadsdel) - Årsta (gods) - Årstabron - Årstad (socken) - Årstads härad - Årsta havsbad - Årstider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
845
Århus universitet—Årstider
846
Ärhus universitet, upprättades 1928 för
undervisning i filosofi och moderna språk. Från 1931
lämnar staten understöd, och 1934 erhöll Å. rätt
att anställa skoleembedseksamen. Förutom
humanistisk fakultet finns numera även medicinsk,
ekonomisk, juridisk och teologisk fakultet samt
Nordens första hushållsfakultet. Å. erhöll 1933
egen nybyggnad (se bild vid C. F. Möller).
Årjäng, köping i Nordmarks domsaga i
Värmlands län, vid n. änden av sjön V. Silen i s. v.
Värmland och vid statsbanelinj en
Arvika—Mel-lerud; 259,43 km2, 2,894 inv. (i955)- Beläget i
Silbodals sn, blev Å. 1924 municipalsamhälle (1,45
km2, 1,131 inv. 1940). Vi 1941 utbröts hela
Silbodals sn för att bilda en egen
köpingskom-mun, som motsvaras av den nuv. Silbodals
förs., pastorat i Nordmarks kontrakt av
Karlstads stift. Av köpingens areal äro 16,34 km2
åker. Samhället har ett utomordentligt vackert
läge i en storkuperad skogstrakt med goda
utsiktspunkter. Uppvuxet kring en viktig vägknut,
är Å. sedan gammalt tingsställe och huvudort i
Nordmarks hd med livlig handel. På egendomen
Kyrkerud 3 km åt s. v. finnas lanthushålls-,
lant- och skogsmannaskola. Bland industrier må
nämnas en konfektionsfabrik, tillh. ab. Bronzella,
sågverk och hyvleri, mejeri och bryggeri. Å.
har tingshus och är kansliort i Nordmarks
domsaga. Där finnas länslasarett, samrealskola,
varmbadhus, samt sedan 1936 en travbana.
Genom Dalslands kanal har A. förbindelse med
Vänern över V. Silen. På Kyrkåsen ligger
Silbodals hembygdsgård. Silbodals kyrka av tegel
uppfördes 1858—59.
Årmann, Carl Nils Gabriel, militär (f. 1894
24/s), st. f. militärbefälhavare i 3:e
militärområdet 1946, generalmajor och militärbefälhavare
där 1950 samt chef för Försvarets
kommando-exp. sedan 1951.
Årnäs, samhälle i Forshems sn i
Västergötland.
Årnäs, tidigare A r a n ä s, gods i Forshems sn,
Skaraborgs län; areal c:a 800 har skog och c:a
230 har odlad jord. Äldste kände ägare är
marsken Torgils Knutsson. Å. äges nu av
Fastig-hets-ab. D. Carnegie & co., Göteborg. 1802—
04 anlades vid Å. ett glasbruk, Årnäs bruk,
som i industri, jord- och skogsbruk m. m. har
c:a 120 anställda. — Konserverad borgruin.
Årre, ort i Jylland med ett av Nordens största
gravfält från forntiden, c:a 12 km ö. s. ö. om
Varde.
Årsring, å r s v a r v, bot., den ved, som under
en vegetationsperiod bildas från kambiet i
fleråriga stammar och rötter. Se vidare Trä, sp. 418.
Årsta, stadsdel i huvudsakl. Brännkyrka förs.,
Stockholms stad, vid Årstavikens s. strand;
23,381 inv. (1952), därav 2,464 inom Enskede
förs. Å., som tidigare var ett skogsområde med
enklare egnahem, koloniträdgårdar m. m.,
bebyggdes 1942—48 med höghus o. a. större
hyreshus och är nu ett välplanerat förortssamhälle
med eget centrum. I v. ligger ett industri- och
hamnområde, Årstadalshamnen. —
Års
ta gård, som givit stadsdelen dess namn, är
känd sedan 1200-talet, då den var i Birger Jarls
ägo. Märta Helena Reenstierna, vars make,
rytt-mästare Chr. v. Schnell, innehade gården 1771—
1811, skrev på Årsta 1793—1839 en dagbok av
stort kulturhistoriskt värde (”Årstadagboken”, 3
dir, 1946—53). Från egendomen och dess
underlydande 17 hemman avsöndrades under
1700-och 1800-talen mark, som nu upptas av
Liljeholmen, Hägersten o. a. förortsområden s. v. om
Södermalm. Stockholms stad inköpte 1905
återstoden av egendomen. Huvudbyggnaden från
1600-talet, fick sitt nuv. utseende vid
ombyggnad 1795.
Årsta, gods i österhaninge sn, Stockholms
län; areal 969 har, varav 275 åker. Slottet, av
sten i två våningar med högt brutet tak och
mittorn samt med två flyglar, är uppfört under
1600-talets förra hälft och restaur. 1914. 1805
köptes Å. av brukspatron C. F. Bremer, far till
Fredrika Bremer, som avled där; ägare sedan
1919 år Årsta ab.
Årstabron, dubbelspårig järnvägsbro för V.
stambanan mellan Älvsjö och Stockholm S över
Årstaviken och Årsta holmar. Brons längd 753
m, fri segelhöj d under ett fast brospann 26 m
samt under ett lyftbrospann 32 m. Å.
öppnades för trafik 1929. — Se bild 4 å pl. vid Bro.
Årstad, sn i Ärstads hd, ö. om Falkenberg;
41,22 km2, 1,307 inv. (1955). Ligger huvudsakl.
på kustslätten. 2,647 har åker. Egendom:
San-narp. Kyrkan uppf. 1890; altartavla av P.
Hörberg (1786). Ingår i Å:s och Asige pastorat i
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Utgör tills.
m. Abild, Asige, Slöinge och Eftra
storkommunen Årstad; 229,20 km2, 4,319 inv. (1955)
i Hallands mell. domsaga.
Årstads härad, i mell. Halland, sträcker sig
från smålandsgränsen i ö. till Kattegatt i v. och
omfattar socknarna Slöinge, Eftra, Ärstad,
Asige, Abild, Vessige, Askome, Drängsered,
Krogsered och Skrea förs, i Falkenbergs stad.
Å. ingår i Falkenbergs och Halmstads fögderier,
Hallands mell. och Hallands s. domsaga.
Årsta havsbad, villa- och sportstugeområde
vid Hårsfjärden i Stockholms s. skärgård, i
öster- och Västerhaninge socknar, 25 km s. om
Stockholms centrum. Badhotell och restaurang.
Sommartid överfartsort till Utö.
Årstider. Å:s uppkomst betingas av jordaxelns
lutning mot jordbanans el. ekliptikans plan. De
astronomiska å. definieras som längden av de
tider, som förflyta, medan, från perigeum räknat,
jordens sanna anomali tillväxer med 900
successivt. Dessa tider bli ej av alldeles samma
längd på gr. av jordbanans excentricitet. Den
årliga växling, som följer i de meteorologiska
förhållandena på en och samma ort, kallas å r
s-tidsväxling. Kalendermässigt och
meteorologiskt delas året i fyra lika långa å., av vilka
vintern på norra halvklotet omfattar dec.
—febr., våren mars—maj, sommaren juni
-—aug. och hösten sept.—nov. På södra
halvklotet blir juni—aug. vinter etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
