Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örbyhus kontrakt - Öre - Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örbyhus kontrakt—Örebro
916
915
Örbyhus kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar 10
pastorat: Tierp (med Tierps köping);
öster-lövsta; Älvkarleby och Skutskär; Västland;
Tolfta; Tegelsmora; Film och Dannemora;
Hållnäs; Vendel; Söderfors.
Öre, i medeltidens Skandinavien namn på en
vikt och ett räknemynt, vilka båda utgjorde Vs
mark och delades i 3 örtugar; i nyare tid namn
på olika silver- och kopparmynt i de
skandinaviska länderna. Först Gustav Vasa lät (1522)
slå i-ören (i silver), de största i riket slagna
mynten, tills daler myntades 1534. 1873
bestämdes öret till Vioo av 1 krona, och koppar- (eg.
brons-)myntet präglas sedan dess i stycken om
5, 2 och 1 öre, silveröremyntet i stycken om 50,
25 och 10 öre.
Örebro, stad i Närke, residensstad i Örebro
län, kring Svartån, nära dess utlopp i
Hjälmaren; 125,16 km2, stadsplanerat område 11,15 km2;
70,412 inv. (1955).
ö. är en viktig mötesplats för mellansvenska
riksvägar och ett gammalt bygdecentrum,
uppvuxet där den gamla vägleden från
Västergötland, följande en rullstensås, den s. k.
örebro-åsen, passerade Svartån över ”örebron”. Ett
samhälle växte trol. upp vid 1200-talets mitt i
samband med järnhanteringens uppkomst och
befolkades av tyska köpmän och hantverkare.
Under 1200-talets senare hälft anlades en efter
tyskt mönster planerad köpstad, och
stadsprivile-gier utfärdades (de äldsta bevarade äro dock
från 1446). Redan under Folkungarna lades
grunden till stadens politisk-strategiska,
ecklesiastika, judiciella och särsk. kommersiella
betydelse, markerad bl. a. genom uppförandet av
ett fäste på den plats, där nu Örebro slott ligger,
och ett mynthus (omnämnt 1285). I fästet,
örebrohus, höllos viktiga möten; bl. a. gjordes här
1347 utkastet till Magnus Erikssons landslag.
Som marknadsplats fick ö. ökad betydelse för
handelsutbytet mellan slättbygd och bergslag, i
samma mån som bergshanteringen
uppblomstrade; i Hindersmässan har staden en ännu
existerande medeltida handelstradition. ö:s
strategiska roll framträder särsk. under Engelbrekts
och Gustav Vasas befrielsekrig, och viktiga
möten, ss. det för reformationen avgörande Örebro
möte 1529, vittna om att ö. alltjämt var en av
rikets huvudorter. Bland de viktiga möten, som
även efter 1500-talet hållits i ö., må nämnas
riksdagarna 1617, då den första riksdagsordningen
antogs, och 1810, då J. B. Bernadotte valdes till
svensk tronföljare. 1852 påbörjades i ö.
anläggandet av Köping—Hults järnväg, den första
i Sverige. Mot slutet av 1800-talet
centraliserades partihandeln med de handgjorda
närkessko-donen till ö., och 1895 anlades den första
skofabriken i ö., som under de följ, årtiondena
utvecklats till Sveriges främsta skoindustriort,
ö. är nu (1955) Sveriges till folkmängden 6:e
stad. 1937 inkorporerades huvuddelen av
Läng-bro sn, 1943 socknarna Almby och Änsta och
1949 Ekers sn.
Den äldsta stadsbebyggelsen följde åsen, på
vars krön löpte den urgamla Eriksgatan, senare
kallad Gamla gatan; den är ännu bevarad, dels
i Kyrkogårdsgatan, dels i Gamla gatan n. om
Järntorget. En stadsplan av renässanstyp
fastställdes av drottning Kristina 1652 men
fullföljdes endast delvis, och staden behöll sin
långsträckta, oregelbundna form till 1854 års stora
brand, som ödeläde större delen av den s. om
ån belägna stadsdelen. Vid Stortorget ligger
stadens näst slottet märkligaste byggnad, S:t
Nikolai kyrka. Den är uppförd av kalksten c:a
1275—omkr. 1350 under inflytande av engelsk
unggotik, förmedlad genom kyrkobyggena i
Skara och Linköping. Tornet byggdes dock
omkr. 1400, den nuv. tornspiran 1879; på
1400-talet tillkom också ett kapell i n.
(”Längbro-kyrkan”), rivet 1898, möjl. ämnat till gravkapell
åt Engelbrekt, vars okända gravplats finnes i
kyrkan. Nära kyrkan står Gamla skolhuset,
möjl. från medeltiden, använt som katedralskola
till 1809. Två gamla träbyggnader, som stått i
den äldsta stadsdelen, Kungsstugan och
Borgar-stugan, ha bevarats och flyttats till en
plantering, Lars Bohms udde, vid ån. Den förra, en
svalgångsbyggnad från 1500-talet, är en
märklig kvarleva av medeltida träarkitektur, den
senare en typisk borgarbostad från storhetstiden.
Vid Stortorget ligger rådhuset i nygotisk stil
(av F. Wijnblad, 1862). Bland yngre
monumentalbyggnader s. om ån märkas bibi.- och
konserthuset (av G. Arn, 1932; al
frescomål-ningar av G. Torhamn; ett rum i bibi, är ägnat
minnet av Hj. Bergman), Örebro sparbanks
hus (av L Tengbom, 1934) samt idrottshuset
(1946), ett av Sveriges största. Från
Slotts-holmen leder Kanslibron, stadens äldsta bro
(1765), över till n. åstranden. Här ligga vid
Olaigatan Karolinska lärov. (huvudbyggnaden
från 1830-talet). Stadens förnämsta monument
är K. G. Qvarnströms Engelbrekt-staty på
Stortorget, rest 1865. I Centralparken stå Karl XIV
Johans staty (av A. Olsson, 1919) samt K.
Hult-ströms fontän ”Befriaren” (1914) och framför
Centralstationen en byst av Sveriges första
järnvägsbyggare, A. E. v. Rosen. Svartån, dess
holmar och stränder med vackra planteringar
förläna staden stora skönhetsvärden. Den nyare
stadsdelen Väster började bebyggas kring
sekelskiftet (stadsplan av 1900) och växer alltjämt;
här ligga de nya kommunala stjärnhusen i Rosta,
vilka rymma 5,000 inv. ö. har populärt
strandbad vid Hjälmaren, Hjälmarbaden (13 km).
Industrien omfattade 1952 225 arbetsställen
med 9,573 arb. Av den förvärvsarbetande
befolkningen sysselsattes 1951 14,4% inom
läderindustrien. Ö:s största skoindustri är
Skofab-riks-ab. Oscaria (gr. 1908; 500 arb. i ö.) jämte
de härtill anslutna ab. Skofabriken Skandia
(150 arb.) och Nya skofabriks ab. örnen (300
arb.) I samband med skoindustrien stå de
ke-misk-tekniska fabrikerna Industri-ab. Viking
och ab. Svensk blacking industri, vilka tillverka
läderputsmedel och polityrer. Inom den snabbt
växande mekaniska industrien må nämnas
Statens järnvägars huvudverkstad för reparationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
