Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Norge öfver Skotland och Färöarna till Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO FRÅN NORGE TILL ISLAND.
Staden ligger vid två stora vikar i en något kuperad
trakt och omgifves af mindre höjder och kullar. Längre i
bakgrunden resa sig höga, nu snötäckta fjäll. Sedd ute från
hafvet, liknar den ganska mycket en vanlig kuststad i det
västländska Norge.
Thorshavnsborna, liksom den öfriga färöiska
befolkningen, lefva till stor del af fiske. En annan af
färöingar-nas hufvudnäringar är fårskötsel, och på Färöarna skall finnas
så mycket får, att säkerligen ej många platser kunna i detta
hänseende täfla med dem. Det skall nämligen finnas mer än
aderton får på hvar person.
Då vi för storm måste från lördagen till måndagsmorgonen
ligga öfver i Thorshavn, fingo vi tillfälle att se den färöiska
nationaldansen. Man dansar här hvar söndagsafton klockan 10.
Det var den besynnerligaste dans jag någonsin sett. Den bestod
däruti, att alla meddansande — de voro vid detta tillfälle
omkring etthundra — män och kvinnor, utan ordning och
utan någon indelning i par, fatta hvarandra i händerna och
bilda en stor ring eller lång kedja. Denna rör sig nu i ett
slags släpande polkatakt efter musiken af någon visa,
stundom på danska, dock oftast på färöiska, och helst någon
gammal kämpavisa, som på en entonig och släpande melodi
sjunges af alla deltagarne, men med full hals, så att det ser
ut som man kappades om, hvem som skall kunna höras
öfver alla de andra. Ringen rör sig på detta sätt oafbrutet
rundt om hvarf på hvarf i nästan alldeles samma takt till
klockan 1 eller 2 på natten, vid festliga tillfällen naturligtvis
ännu mycket längre, och med ingen annan omväxling, än
att man då och då slår en bukt på kedjan.
Har man lust att vara med, bryter man ringen på
första bästa ställe och tar plats i luckan. Så gjorde ock
strax flere af expeditionens medlemmar. De passade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
