- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
145

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Från Island mot Grönland. Svikna förhoppningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄBBHVALEN. 145

reste hemifrån. Kapten Jacobsen hade fått veta det genom
€tt bref hemifrån, som han erhöll på Island; men själf hade
han ingenting hört och fick heller ingenting veta. Så kan
man lefva här uppe på Ishafvet utan att ana hvad som
föregår ute i världen. Alla ens fröjder och sorger röra sig
omkring själen och själfångsten. Hela Europa kunde störta
samman, utan att man hade någon aning därom.

Medan vi under natten höllo västlig kurs långs iskanten,
passerade vi Morgenen, ett af Sven Foyns fartyg. Det kom
just nu ut ur isen med hudarna af tre nyskjutna isbjörnar
på släp. Man släpar nämligen gärna hudarna några dagar
efter fartyget för att rengöra dem. Denna anblick väckte
Sverdrups och Dietrichsons stora afund, och deras högsta
önskan var nu att få se och skjuta björn.

Vi hålla nu västlig kurs ett par dagar, men vinden är
ogunstig, och det går därför icke så fort som vi beräknat,
helst som vi, när vi komma till en djupare bukt i isen, alltid
gå in för att spana efter själ, hvaraf vi hittills endast sett
mycket litet. Däremot passera vi icke så få hvalar. I
synnerhet är den mindre arten, näbbhvalen (Hyperoodon
dio-don), alls icke sällsynt. I flockar på 5 och 6, stundom flere,
komma de ofta strykande långs fartygets sidor och vältra
sig eller ligga alldeles stilla framför bogen. Den höga,
runda fettpuckel de ha på pannan och som de gärna sticka
upp öfver vattenytan ger dem ett sällsamt utseende. I
synnerhet är den starkt framträdande hos hanarne. Puckeln
öfvergår med en brant sluttning i den långa och smala näbb,
hvartill käkarna äro förlängda.

Näbbhvalen räknas till tandhvalarne, oaktadt han blott
har två små tänder, som sitta löst ytterst i underkäken och
mycket ofta på äldre individer falla bort. Han har tydligen
Nansen. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free