- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
155

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klapmytsen och klapmytsfångsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLAPMYTSENS VANDRINGAR.

155

Klapmytsen är en alldeles utmärkt simmare och dykare.
För att hämta sin föda, som hufvudsakligen består af fisk,
kan han gå till stora djup, hur stora kan ej med visshet
uppgifvas, men en ungefärlig slutsats kan dock dragas däraf, att
jag midt emellan Spetsbergen och Jan Mayen funnit exemplar
af rödßsken (Sebastes norvegicus) i hans måge, och röd fisken
är en djup vattensfisk, som lefver på ett djup af mellan 50
och 90 famnar. * Besinnar man, hvilket starkt tryck (sålunda
minst fyra atmosferer) så många famnar vatten frambringa,
inser man lätt, att klapmytsen ej kan ha klena lungor. Som
bevis på hans styrka kan äfven nämnas, att han är i stånd
att från vattnet hoppa upp på kanten af isflak, som ligga
sina 2 till 3 m. öfver vattenytan.

Klapmytsen är en nästan helt och hållet pelagisk själart.
Han håller sig ej synnerligt till kusterna, utan följer på sina
vandringar mest drifisen och förekommer jämte denna
öfverallt i Ishafvet och norra Atlanten mellan Spetsbergen,
Labrador och Baffinsviken. Hans östra gräns synes vara ungefär
vid Spetsbergen; vid Novaja-Semlja förekommer han icke.

Han är sällskaplig, och, samlad i större eller mindre
flockar, företager han flere gånger om året bestämda
vandringar, som dock ännu äro föga kända. På Grönlands
västkust, där eskimåerna jaga honom, ser man visserligen, att
han på bestämda tider försvinner, men ingen vet med
visshet, hvart han begifver sig. Mig förefaller det sannolikt, att
klapmytsen, när han första gången om vintern eller tidigt
på våren försvinner, uppsöker långt från kusterna liggande
drifis** för att där i slutet af mars i fred och ro framföda
sina ungar, hvarpå han åter i slutet af april eller början af

* Stundom kan han också förekomma på något mindre djup.

** Den västgrönländska klapmytsen beger sig sannolikt till drifis
under kusten af Labrador, där han om våren fångas i stor mängd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free