- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
193

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Mot land. Drift i isen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRÖMHVIRFLAR. 193

den ena tätt i den andras kölvatten, in genom de hvita,
lugna isflaken, som bildade en sällsam kontrast mot den
mörka, stormdigra natthimmeln. Öfver de sönderslitna fjällen
vid Sermilikfjorden lägrade sig mörka molnmassor. Stund
efter annan refs ett hål i denna molnridå, och man såg
därigenom ett stycke af den västra himmeln, nu glödande i en
arktisk solnedgångs långvariga strålglans och kastande ett
dämpadt, dunkelrödt återsken på den mörka ridåns kanter.
Det varade dock ej länge. Snart drogs förhänget åter för,
mörkare än någonsin, medan vi, med regnet piskande oss i
ansiktet, oförtrutet arbetade oss in genom isen.

Var det en bild af vårt eget öde? Nej, visst icke. Men
människosjälen är fallen för öfvertro och inbillar sig så gärna,
att elementen och hela universum röra sig omkring hennes
eget stora jag som medelpunkt.

Isen blef något svårare. Allt emellanåt måste man upp
på >:iskos» för att utse den bästa vägen, och från toppen
af ett sådant tillviftade jag med norska flaggan Jason vårt
sista farväl, hvarpå fartyget svarade med att sänka sin. Så
gick det åter framåt. Friska tag! Här är ingen tid att
förlora.

Vi hade allt ifrån början haft ett stort isberg långt i
väster om oss. Det hade emellertid länge varit oss tydligt,
att vi kommo det allt närmare, oaktadt vi höllo en betydligt
östligare kurs. Det måste vara strömmen som satte oss
västerut. Och så var det äfven. Med oemotståndlig kraft
fördes vi bort. De blef snart tydligt, att det omöjligt lät
sig göra att gå öster om detta isberg, utan att vi måste söka
komma i lä af det. Här kommo vi emellertid plötsligt in i
en våldsam strömhvirfvel, som kastade isflaken mot hvarandra,
så att de restes på ända och hotade att krossa bägge båtarna.
Sverdrup drog upp sin på ett flak och var i säkerhet. Vi

Nansen. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free