- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
200

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Mot land. Drift i isen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

MOT LAND. DRIFT I ISEN.

jag åter Öfver den egendomliga lilla kyrka de sålunda
inrättat åt sig. De hade uppgifvit hoppet att få lefva och
beredde sig till döden, såsom Balto en gång långt efteråt
förtrodde mig. De hade där nere i båten utgjutit sina känslor
för hvarandra och fällt sina modiga tårar, bittert förebrående
sig själfva och andra, att de någonsin lämnat hem och härd.
Det var ej heller att undra på, att de voro rädda. För dem
var alltsammans någonting fullkomligt okändt.

»Det är ett härligt väder med stekande solsken, så att
snöbrillorna måste tagas fram. Solen begagnas till
ortbestämning, och genom pejling af land finnes vårt läge vara 65°
8’ n. br. och 38° 20’ v. 1., alltså 30 minuter (7$ mil) från
Sermilikfjordens mynning, och 23 till 25 minuter (omkring 6
mil) från närmaste land.

»Middagen lagas som vanligt, endast med den skilnaden,
att i betraktande af omständigheterna denna dag skall kokas
ärtsoppa, ett öfverflöd som vi hittills ej tillåtit oss. Under
soppans kokning blir emellertid sjögången så våldsam, att
kokapparaten flere gånger håller på att kastas öfverända.

»Middagen intages af lapparne under djup tystnad. De
andra prata och skämta dock som vanligt, och en och annan
riktigt våldsam stöt kan till och med ge anledning till vitzar,
som dock ej tycktes falla i god jord hos lapparne. De tänkte,
att nu hvarken var tid eller ställe att skämta.

»Från högsta toppen af vårt flak kunna vi tydligt se,
huru isflaken därute öfverspolas af bränningen, medan
skumstänket som hvita skyar kastas högt mot den blå luften.
Svårligen kan någon lefvande varelse där hålla sig fast på
isen. Det synes oundvikligt: vi måste ditut. Vårt flak är
dock tjockt; vi hoppas därför, att det skall hålla ut en stund
och tänka ej lämna det förr än nödvändigt blir. Men när
det måste ske och vi icke längre kunna hålla oss fast, måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free