Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ännu drifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 ÄNNU DRIFVANDE.
öfver isen. Dietrichson finner dock detta vara vår enda
utväg, och »därmed,» säger han, »riskera vi ju ingenting mer
än lifvet».
»Medan denna rådplägning pågår, säger Balto till mig:
»Tala inte om allt det här! Vi komma aldrig i land, vi
komma ut i Atlanthafvet. Jag ber blott min Gud, att han
må låta mig få dö som en botfärdig syndare, så att jag kan
Månskensnatt i drifisen.
(Af E. Nielsen, efter en skiss af författaren.)
få komma i himmelriket. Jag har gjort så mycket ondt i
lifvet, men nu ångrar jag det så bittert, ty jag är så rädd,
att jag icke skall bli salig.»
»Jag frågade Balto, om han ej trodde, att det vore
nödvändigt att ångra sina synder, äfven om han nu ej skulle
dö så snart. Jo, det trodde han nog; men då vore det
icke så brådtom. Dock skulle han, om han denna gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
