Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Norr ut längs kusten. Möte med eskimåer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2"/S NORR UT LÄNGS KUSTEN,
eller för att spana efter en ränna; än höjdes armen till kast
af harpun eller fågelpil, fördes tillbaka, stod stilla en sekund,
medan pilen inriktades, och så sprang han fram som en
stålfjäder, medan pilen susade från kastträet, ilade långt fram
genom luften och föll i vattnet, för att strax därefter
upptagas af kajakmannen. Under tiden kommo de allt längre
bort; snart sågo vi dem endast som två svarta punkter mellan
isen där uppe i norr under jökeln. Så svängde de om ett
isberg och försvunno där bakom.
Vi stodo kvar en stund, försjunkna i tankar öfver detta
första möte med östkustens eskimåer. Det var så underligt
och oväntadt att träffa på folk här, där ju, enligt Holms och
Gardes erfarenhet, inga människor skulle bo. Det måste ha
varit några som voro stadda på resa. Och komne till detta
resultat, begåfvo vi oss in i tältet och kröpo i våra säckar.
Snart voro alla i djup sömn.
Detta möte skildrar Balto i ordalag, som, oaktadt de
äro skrifna ur minnet ett år därefter i Karasjok, dock till
en del äro så påfallande lika mina dagboksanteckningar, att
jag icke kan neka mig nöjet att här återgifva dem:
»Medan vi åto, hörde vi ett läte som af en människas
röst; men vi trodde, att det var en korp som skrek. Några
af oss trodde, att det var en lom som skrek. Jag tog då
kikaren och sprang upp på en bergknalle och kikade. Så
såg jag något svart röra sig mot ett isflak. Så ropade jag:
»där borta synas två karlar på isen.» Nansen kom då också
springande och såg genom kikaren. Vi hörde dem nu sjunga
sina hedniska psalmer, och vi anropade dem. De hörde oss
strax och rodde emot oss, och det töfvade ej länge förr än
de voro hos oss. Då de kommo närmare, bugade sig den
ene djupt ned med hela kroppen, och då de kommo till
stranden, tog hvardera sin kajak i handen och gick upp på land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
