- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
284

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Ett eskimåläger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 ETT ESKIMÅLÄGER.

af infödingar, som med undrande blickar betraktade oss och
båtarna. Från alla ansikten lyste ett vänligt leende oss till
mötes. Ett leende ansikte är den välkomstnelsning eskimåen
ger främlingen; något ord för goddag eller välkommen har
hans språk icke.

Som det var att vänta, blef det nu ett pratande och
ett pladdrande så att man kunde bli lomhörd. Det lät som
en kokande gryta, men af hvad de sade förstodo vi ej ett
ord. Vi sågo oss nu litet om. De tyckt.es ha det ganska
trefligt här midt ibland isen och snön. Man tyckte sig nästan
ha lust att stanna länge hos dem.

Då vi, lockade af eldskenet från tältöppningen, stannade
utanför det största tältet, anmodades vi strax genom tecken
att stiga in, och vi följde inbjudningen. Sedan vi kommit
genom den yttre tältöppningen, slogs ett förhänge af tunnt,
genomskinligt tarmskinn åt sidan, och vi inträdde i ett
trefligt tältrum, upplyst af flere tranlampor.

Den anblick och den atmosfer, som här mötte oss, måste,
åtminstone på europeiska ögon och näsor, utöfva en minst
sagdt egendomlig verkan. Väl hade vi redan hört, att
eskimåerna på Grönlands östkust inne gingo med ett minimum
af kläder, samt att luften i deras bostäder skulle vara
mindre behaglig; men att det såg på det sättet ut och luktade
till den grad märkvärdigt, det hade ingen af oss kunnat tänka
sig. Först och främst hade man alldeles nog af lukten. Det
var en helt egendomlig blandning af de mest olikartade
ingredienser. Den mest genomträngande var lukten från
tran-lamporna, men därtill kommo åtskilliga andra, som icke kunna
närmare specificeras. Man vande sig dock snart någorlunda
därvid; med alla lyckades det dock ej lika bra, och några af
oss försvunno redan mycket snart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free