- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
295

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Ett eskimåläger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GASTFRIHET.

295

friheten och vänligheten själfva. Men nog väntade de att
fà sina gåfvor betalda, och det fingo de äfven naturligtvis,
men först dagen därpå.

Gästfriheten hos folket på denna öde kust känner för
öfrigt inga gränser. Till och med sin värste fiende kunna
de behandla väl och föda i flere månader, när
omständigheterna tvinga honom att taga in hos dem. Naturen och
deras kringflackande lefnadssätt ha tvungit dem både att taga
och visa gästfrihet, och gästfrihet har blifvit lag hos dem.

Då vi uppehållit oss i tältet så länge vi önskade, gingo
vi at i det fria igen. Vi utsågo oss nu en tältplats på en
berghäll strax vid landningsstället och hade redan börjat föra
våra saker i land, då en skara eskimåer rusade ned till
båtarna, och massor af händer hjälpte oss nu att bära våra
lådor och säckar uppför sluttningen. Hvar enda sak hälsades
med beundrande utrop; man log, skrattade och hade alldeles
obegripligt roligt. I synnerhet väckte de stora blanka
bläckdosorna, innehållande en stor del af vår proviant, den
lifligaste beundran. De gingo ur hand i hand och synades
och undersöktes på alla håll och kanter.

Snart voro båtarna tomma, och vi skulle nu se till, att
vi fingo upp dem på land. Strax höggo alla uti, dels i båten,
dels i fånglinan, och drogo den uppfor sluttningen. Det var
minst tjugu eller trettio par armar om att draga upp en tom
båt. Det var ofantligt roligt, och då en af oss började på vanligt
sjömansmanér sjunga: »Alle man, på en gång, hal i, ohoj!» då
kände deras förtjusning inga gränser; de stämde in, både gamla
och unga, och skrattade, så att de knappt kunde hålla i tåget.
Vi voro tydligen i deras tankar några ytterst lustiga kurrar.

Snart voro båtarna i land, och vi skulle slå upp vårt
tält. Detta var nu en operation som man måste vara med
om; ty ingenting intresserar i högre grad eskimåen än allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free