Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Vidare norr ut längs kusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 VIDARE NORR UT LÄNGS KUSTEN.
Bland de oblandade eskimåerna anses det vara under en
mans värdighet att ro i dem; däremot kan en man, vanligen
familjens öfverhufvud, styra dem; men äfven detta är dem
ej i smaken, och helst gå de i sina kajaker. Dessa
kvinnobåtar ha en längd af omkring 10 m. eller ännu mer, och
äro vanligen kortare på östra än på västra kusten. Orsaken
därtill är drifisen, i hvilken en längre båt är betydligt svårare
att manövrera än en kortare. För öfrigt äro alla dessa båtar
svårhandterliga i drifis.
Kvinnorna i de två båtarna som följde efter oss rodde
på ett högst egendomligt sätt. De började med någorlunda
vackra tag, ett passande »moderato», men så ökades
alltjämt takten i ett »accelerando med staccato», tagen blefvo
allt kortare, i det kropparna helt och hållet lyftes från
tofterna, så att rodderskorna vid hvart tag stodo i båtarna och
det hela fick ett underligt, hoppande utseende; men just som
man var i det våldsammaste »allegro vivace», stannades
plötsligt, man pustade ut, och så detsamma om igen. Hvarje
sådant ryck varade icke länge, men det ena aflöste alltjämt
det andra.
Orsaken till den hastiga takten var väl till en del de
korta årorna. På detta besynnerliga sätt kommo de dock
ganska hastigt fram, i öppet vatten fullt ut lika fort som
vi, hvilket ju ej heller var att undra på, då i våra båtar
endast 2 man sutto vid årorna, medan i hvardera af deras voro
ända till 7 rodderskor. En gång fingo de ett litet försprång
för oss; då vi upphunno dem, hade de af tät is åter
tvungits att stanna, och några af dem vinkade åt oss, att vi
skulle komma och hjälpa dem. Vi kommo då äfven med
våra båtshakar och måste nästan le, då vi sågo en eskimå
stå och skjuta på ett väldigt isflak med en käpp. Det låg
något så oändligt hopplöst i det sätt hvarpå han stod där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
