- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
338

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Nytt sammanträffande med eskimåer. Bland isberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34-0

BLAND ISBERG.

från toppen kunde vi se långt utåt hafvet: det var som ett
helt alpland i is. Mellan bergen voro klyftor, i hvilkas botten
sjön skymtade fram. Rätt under oss slingrade han sig som
ett smalt mörkblått band i en trång ränna mellan två
lodräta, omkring 60 meter höga väggar.

Isbergen uppträda vanligen under två former. Det
kunde tyckas, som de vore bildade på två alldeles olika
sätt. Somliga äro, liksom de i hafvet utskjutande
skridjöklarna, mycket sönderslitna och på ytan genomfårade af
sprickor och ojämnheter; på deras blåaktiga utseende och
oregelbundna former kan man redan på långt afstånd känna
igen dem. Om deras ursprung kan man ej misstaga sig:
de härstamma omedelbart från dessa skridjöklar. Men det
finns en annan, långt mer prosaisk form, och till den hörde
just det isberg vi besökte. Denna form bildas af kolossala
isblock utan de många blå sprickorna, men med en
jämförelsevis slät, polerad yta och tvärt afskurna lodräta sidor.
De ha en mer hvitblå färg än det andra slaget och ett
långt solidare utseende. Man kan också tryggare ro in under
dem, ty det händer sällan; att isstycken falla ned ifrån dem.
Oaktadt de med sin jämna yta äro olika alla jöklar, som
falla ut i hafvet, äro de dock de ojämförligt talrikaste. Man
träffar säkert fem af dem mot ett af det andra slaget,

Hvarifrån härstamma nu dessa berg, eller huru ha de
tillkommit? Att jöklar någonstädes skulle skrida så lugnt
och stilla ut i sjön, att ej en skroflig yta med en mängd
sprickor skulle bildas, är en ren omöjlighet. Dessutom ligga
ju detta slags isberg i fjordarna alldeles utanför de mest
sönderslitna skridjöklar och måste därför, liksom den andra
formen, härstamma från dem. Den enda, i min tanke,
möjliga förklaringen är den, att de sönderslitna isbergen ligga
med jökelytan uppåt, medan cle andra antingen vid kalfningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free