Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Vår sista tältplats på östkusten. — Första vandringen på inlandsisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 FÖRSTA VANDRINGEN PÅ INLANDSISEN.
ännu många dagar. Stigningen var visserligen så långt ögat
nådde jämn och slät, men skidföret var, som vi erfarit, allt
annat än godt; i synnerhet hade det sista stycket varit rent
af omöjligt. Frös det ej på om nätterna, vore utsikterna ej
de ljusaste. Men barometern visade oss, att vi nu befunno
oss på mer än 900 meters (inemot 3000 fots) höjd, och komma
vi ännu några hundra meter högre upp, måtte vi väl få
köld, åtminstone om nätterna. Hvilka tokar voro vi ej, som
suckade efter köld i det inre Grönland!
Men vårt ändamål är vunnet. Vi ha funnit isen, trots
nunataker och trots den direkta uppstigningen från hafvet, så
jämn, att vi aldrig kunnat hoppas på något bättre. Vi äro
hungriga, det är långt lidet på aftonen och icke för tidigt att
åter slå sig ned på trugorna och låta matsäcken rättvisa
vederfaras.
Sedan kvällsvarden intagits, var det tid att tänka på
återfärd. Vi voro minst 2 mil från tältet. Att gå tillbaka
samma väg vi kommit var ej skäl. Vi hade ju begifvit oss ut
på rekognoscering och borde därför undersöka, om icke
expeditionen på något annat ställe kunde komma lättare fram. I
synnerhet tänkte vi oss möjligheten af att fjället, som vi nu
hade söder om oss (på Jensens lancl), skulle gifva oss en god
väg till det inre. Vi skulle här på fast grund kunna komma
högt upp och därigenom undgå en del af den svåraste isen.
Det var visserligen väl sent på dagen att försöka nya vägar,
men vi måste ha klarhet i saken och få taga natten till hjälp.
Då snön häruppe var lösare och det följaktligen var
svårare att gå än någonsin, måste vi spänna på trugorna,
för att dock försöka, om de ej skulle hjälpa oss något, och
det gick verkligen betydligt lättare.
Gående i sydlig riktning mot fjället, anträdde vi nu
hemmarschen. Men det mörknade hastigt, och vi hade ej gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
