Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Fortgången af vår kännedom om Grönlands inlandsis och de äldre försöken att intränga på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONGESPEILET OM GRÖNLAND. 363
allt inåt is och snö, så långt ögat kunde nå, och otroligt är
det icke, att de tänkte sig hela landet på samma vis
öfvertäckt.
Nordmännen, som kommo till Grönland för omkring nio
hundra år sedan och sannolikt till inemot slutet af 15:e
århundradet bebodde väst- och sydkusten, synas mycket snart
ha kommit till en jämförelsevis riktig uppfattning af landet
och inlandsisen, att döma af det uttalande därom man finner
i Kongespeilet. Det lyder i öfversättning ungefär sålunda:
»Men då du frågade, om landet är fritt från is eller
icke, eller om det, som hafvet, är täckt af is, då skall du
detta för visso veta, att det endast är en liten del af landet
som är fritt från is, men allt det öfriga är täckt af is, och
vet man därför icke, om landet är stort eller litet, ty alla
fjällsträckningarna och alla dalarna äro täckta af is, så att
man därpå ingenstädes finner en öppning. Men det torde
dock vara det sannolikaste, att där finnes öppning antingen
i de dalar som ligga mellan fjällen, eller längs med
stränderna, hvilka djuren kunna komma igenom; ty icke kunde
djuren eljes vandra dit från andra land, om de ej funne
öppningar i isen och bart land. Men ofta ha folk på skilda
håll försökt gå upp på landet på de tjäll, som högst äro,
för att se sig om och utforska, om de künde upptäcka något
ställe in på landet som var fritt från is och beboeligt, och
hafva de ej annanstädes funnit det än där, hvarest nu bor
folk, och är det ett litet stycke längs med stranden.»
Denna beskrifning ger en så korrekt teckning af
förhållandena, att vi ända till den senaste tiden knappast kunnat
gifva någon bättre.
Men de gamla nordmännens kolonier på Grönland
förföllo och dogo ut, sjövägen dit råkade i förgätenhet, och
därigenom förlorades äfven den kännedom man förvärfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
