Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Fortgången af vår kännedom om Grönlands inlandsis och de äldre försöken att intränga på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPLIGA SYFTEN. 403
Redan en undersökning af isens beskaffenhet,
stigningsförhållanden m. m. på denna sida skulle därför vara af vikt.
Ännu mer okändt var emellertid alltjämt hela det inre.
Visserligen kunde vi af de båda senaste expeditionerna draga
en och annan slutsats om, huru där sannolikt såg ut, men
en sådan slutsats var af mindre värde så länge ingen varit
där, och viktiga röster höjde sig ju ännu för, att det icke
var helt och hållet snö- eller isbetäckt. Oaktadt jag aldrig
lutat åt denna mening, föreföll det mig dock, som en
undersökning af höjd- och stigningsförhållandena i det inre, med
andra ord formen af den snö- eller ismantel, som täcker
Grönland, måste vara af stort intresse.
Men en undersökning, som jag tillade ännu större vikt,
var den af de meteorologiska förhållandena i Grönlands inre.
Till någon fullständigare kännedom häraf gåfvo de föregående
expeditionerna få eller inga bidrag, och jag yttrade, som det
synes med rätta, i min uppsats i »Naturen» (jan. 1888)* att
»för meteorologerna skola iakttagelser af klimatet, uppgifter
om temperatur, fuktighet, vindstyrka och vindriktningar,
upplysningar om nederbörd och molnbildning på dessa ofantliga
snö- och ismarker vara af stor betydelse. Här herska
förhållanden så helt och hållet olika dem i de trakter, hvarifrån
man regelbundet får observationer.» Såsom längre fram skall
omtalas, skulle vi också få det sistnämda i hög grad bekräftadt.
Jag kunde gärna tillagt, att äfven för geologerna sådana
upplysningar skola vara viktiga. Ty huru skall man kunna
bilda sig någon säker föreställning om inlandsisens inre
hushållning, att jag så må uttrycka mig, innan man känner de
nederbörds- och temperaturförhållanden m. m., som råda på
dess yta?
* »Grønlands Indlandsis», Naturen. Bergen 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
