Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Vi lämna östkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora isslätten.
Då vi omkring midnatt
kommo till en brant och tung
stigning, blef det värre än värst.
Vi måste nu vara flere om hvar
kälke, och ändå var det ett
arbete som tog på krafterna. Men
så kände ej heller vår
öfverraskning och glädje några gränser,
när vi kommo några hundra
fot högre och så långt ögat
räckte i månskenet sågo en jämn
slätt utbreda sig framför oss
och funno en isyta så hård och
jämn som isen på en insjö.
I den gladaste stämning slogo
vi därför vid 2-tiden upp tältet,
för att hvila litet, koka kaffe och
få litet till lifs, innan vi drogo
vidare. Vi voro alla mycket
upprymda i anledning af det
härliga före vi nu fått, ett lättare
kunde knappast finnas, och vi
talade mycket om hur länge det
sannolikt skulle dröja, innan vi
hunne fram till västkusten, om
detta finge fortfara. Jag trodde,
att det skulle vara godt, om vi
något kunde minska vikten af
vår kälklast utan att dock
minska provianten. Balto menade
då, att vi tryggt kunde lämna
kvar indiantrugorna, ty dem skulle
Nansen.
2’
Hellands och Rinks nunataker (den 22 augusti).
(Teckning af författaren.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
