Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Vi lämna östkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 9 VI LÄMNA ÖSTKUSTEN.
vi ej mer behöfva. Jag svarade, att
det nog var sant, så länge vi hade
sådant före som nu; men ingen kunde
veta, hur länge det skulle vara. Men då
o Q
sade Balto : »A sa’ pina död! Han Ravna
är fjällapp, och han har lefvat 45 vintrar
på fjället, men han säger, att han aldrig
brukat något slikt, och ingen skall nu
heller lära honom, gamle man, sådant;
och det samma säger jag också, och jagär
lapp, och ingen skall lära oss-, lappar,
något på snön.»
Därpå svarade jag leende: »Ni
lappar tron nu er vara så
förskräckligt kloka, men ni kunna ännu komma
att lära åtskilligt, innan ni kommen
hem,» — och så påminde jag honom,
hur det gick med snöbrillorna, som han
kallat »bara strunten», då jag visat
honom dem i Kristiania, men som just
de båda allraförst behöft. Balto
menade, att det var en helt annan sak;
och han kunde ju ej neka till att han
nu fann snöbrillorna goda och
nödvändiga; men om jag någonsin sätter
de här trugorna på mina fötter, vill jag
— och han afslutade meningen med
en kötted. Han var nu så stor af sig,
att han ofta tillät sig att svära ganska
eftertryckligt. Det var emellertid
särdeles uppmuntrande för oss andra, tv
det visade, att han var vid godt mod.
Mohns, Baltos, Kristiansens, Dietrichson och Sverdrups nunataker (den 22 augusti).
(Teckning af författaren.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
